Print Friendly

Noterat

Av Redaktionen | 31 december 2001


2001


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

Voffo möts dom
på detta viset?
T
OPPMÖTET- Europeiska Rådet- mellan EU:s
stats- och regeringschefer har en betydligt
mindre roll enligt unionens stadgar och traktat än den uppståndelse det vållar.
De olika institutionerna – kommissionen,
parlamentet, revisionen och domstolen till exempel har
klart definierade mandat. Det gäller också rådet som
styrs av de för varje sakfråga ansvariga ministrarna från
medlemsländerna. Det är utrikesministrarna som har
det övergripande ansvaret. Stats- och regeringscheferna
träffades ända till mitten av 70-talet endast ad hoc för
att lösa problem som utrikesministrarna inte klarade av.
Någon traktatsmässig ställning fick inte toppmötet förrän i Maastricht.
Och det är inte mycket till ställning. Man skall slita
tvister som inte kunnat slitas av de ordinarie ansvariga
ministrarna och man skall ge inspiration och ledningge impulser och fastställa allmänna politiska riktlinjer
för unionen som det heter på rådets hemsida.
Toppmötet har ingen självständig beslutande roll utan
det skalllösa konflikter och ge riktlinjer. Toppmötets
formella dokument är ”slutsatserna”.
I praktiken har toppmötet blivit alltmer jippo. Och
stats- och regeringscheferna tycker det är så kul att de
nu träffas dubbelt så ofta som för bara tre-fyra år sedan.
De grundläggande uppgifterna att lösa problem som
inte kunnat lösas i den ordinarie strukturen och de allNutida Pangloss Sist informerade
männa riktlinjerna blir alltmer petande i skitdetaljer och
småsaker. I stället för att lösa problem förefaller de att
skapa dem. De senaste åren minns vi hur de ägnade flera
toppmöten åt att försöka riva upp beslutet om taxfreeförsäljningen och hur de i två dygn bråkade om vem som
skulle bli chef för Europeiska Centralbanken.
De allmänna riktlinjerna blir så almänna att de varken ger riktning eller linjer.
Det kostade skattebetalarna 70 miljoner kronor att
ordna det extra toppmötet mellan EU:s stats- och regeringschefer i Stockholm. Resultatet. I bästa fall pinsamt.
De stora frågorna om avreglering av gas-, post- och
elmarknaderna löstes inte. Det gjordes allmänna uttalanden om att man hoppades att Europa snart skulle gå om
USA ekonomiskt- det lät lika kraftfullt som när Chrustjov lovade samma sak för Sovjets räkning på 60-talet.
I övrigt var det fototillfällen. Möte med Europeiska
fotbollförbundet, med Rysslands president och med
Makedoniens.
Istället för att lösa problem håller toppmötet på att bli
problemet.
Det hämmas inte av några begränsningar för vilka
frågor det lägger sig i, det ser ingen gräns för sin egen
kompetens. Inga prioriteringar och inga mål. Det är som
för Alice i Underlandet: Eftersom toppmötet inte vet vart
det är på väg kan det ju gå åt vilket håll som helst.
Men det blir kul för dem att träffa Bush i Göteborg.
”Vi går från ett extremt gott till ett
mer normalt konjunkturläge, sade
Ringholm som pekade på att detta
också betyder minskad risk för
överhettning och bedömde årets
tillväxt till cirka tre procent.”
”Om jag vore riksdagsledamot skulle
jag arrangera en demonstration utanför Rosenbad. Det gör andra grupper
som regeringen glömt bort:’
alltid vara utgångspunkten. Den
som vill minska andra människors
frihet måste kunna visa varför
detta är motiverat.
Det är inte den som vill kunna
köpa Alvedan i en närliggande
livsmedelsaffär som skall krävas på
bevis för varför hon eller han skall
ha rätt att göra det. Det är den
som vill förneka människor denna
rätt som skall visa varför det skall
vara förbjudet.
”Alternativet hade naturligtvis
varit risker för inflation och risker
för att en pressad arbetsmarknad
hade lett till flaskhalsar på många
sektorer.”
Bosse Ringholm, TT 22mars 2001.
Lena Mellin i AB 14mars 2001.
Alvedonteoremet
En central politisk utgångspunkt som
vi moderater alltid bör bära med oss
är att bevisbördan alltid skallläggas
på den som vill utöka politikens
omfattning. Individens frihet skall Bo Lundgren i ta/30 mars 2001.
lSvensk Tidskrift l2001,nr 2I IJ

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner