Print Friendly

Noterat

Av Redaktionen | 31 december 2001


2001


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

338 miljarder i skattehöjningar
NÄR FINANSMINISTER BOSSE nu fått in alla deklarationsblanketterna och kan summera år 2000 kan
han konstatera att vi svenskar betalat in totalt 1100 miljarder i skatt och avgifter till den offentliga sektorn.
Det är 338 miljarder mer än den borgerliga regeringen med skatteminister Bo tog in sitt sista år vid makten.
Finansminister Bosse planerar att fortsätta de kraftiga skattehöjningarna så att svenskarna i mitten av nästa
mandatperiod betalar ytterligare 150 miljarder kronor i
skatter och avgifter.
Planen är alltså en höjning av det offentligas skatteintäkter (i löpande priser) med 55 procent på 10 år.
statsskulden har minskat, men bara lite. Den är vid
samma tid- sedan140 miljarder av AP-fondspengar stoppats in i statens budget och efter massor av intäkter från
försäljningen av Telia och Nordbanken och en del kreativ bokföring- blott 61 miljarder lägre än tio år tidigare.
Det finns de som säger att det offentliga sparat och
skadat många människor genom nedskärningar.
338 miljarder är ofattbart mycket pengar. Per invå-
nare motsvarar det lite drygt 40 000 kronor. Bara i år.
De kommande åren skall alltså skatter och avgifter höjas
så att den genomsnittlige svensken betalar cirka 60 000
kronor mer i skatt än 1994.
Det förefaller enkelt att förklara varför svenskarna känner sig hårt trängda. Det är skatterna som ökat kraftigt. Och
de används till annat än vi skulle använt dem till om vi
bestämt själva. Det är nämligen poängen med politiska beslut,
de blir annorlunda än om vi var och en gör som vi vill.
Just detta är centralt. skatterna i Sverige är 338 miljarder högre i år än för sju år sedan. Pengarna används
sedan av politiker på olika nivåer runt om i vårt land till
att göra annat än om vi själva bestämt direkt.
Pengarna har vi arbetat ihop själva, de har ju inte
uppstått genom beslut i fullmäktige och riksdag. Och
visst hade vi kunnat använda våra 338 miljarder effektivare än kommunfullmäktige i samarbete med Bosse?
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
Var går gränsen?
I MAJ VAR KULTURMINISTERN VÄRD för sina europeiska
kolleger vid ett jippoartat tredagarsmöte i Dalarna.
Det var mest ett tillfälle att träffas och lära av varandra.
Och Dalarna med sin rika hembygdskultur har naturligtvis mycket att visa upp. Det mesta dessutom underhållet och levande bland intresserade och entusiastiska
människor. Dalarna som kulturbygd hade aldrig gått att
köpa för skattepengar.
Men det handlade inte bara om kultur från Dalarna
utan också om försök till kulturimperialism. Den svenska kulturministern ville försöka få stöd för ett EV-förbud för TV-reklam i anslutning till barnprogram.
Hon följer därmed en tradition som förbluffar. Några
av de svenskar som allra mest aggressivt slogs mot att
Sverige skulle gå med i EU försöker nu med lika stor frenesi utnyttja EU för att tvinga på andra sina egna åsikter.
Margareta Winberg och Maj-Britt Theorin kräver
med jämna mellanrum att EU agerar för att tvinga på
andra länder vår svenska äktenskapslagstiftning, svensk
abortlagstiftning och svenska partnerskap. Svenska normer skall bli lag och styrande för resten av EU. Svenska
ledamöter i Europaparlamentet försöker tvinga på sina
kolleger, från delar av Europa där kyrkan spelar en betydligt starkare roll än hos oss, utställningar som Ecce
Homo. Också det ett slags kulturimperialism.
Många av de som inte ville vara med i EU för att det
var för stort och skulle styra över oss är de som ivrigast
slåss för politisk aktivism. Winberg, Theorin et eonsortes slåss i praktiken för att utvidga EU:s makt till nya
områden. Vill att EU lägger sig i saker som EU i dag inte
sysslar med.
Om man inte själv har vett att dra en gräns för vad
EU skall göra och inte göra skulle man kunna tänka sig
lite eftertanke. Och då skulle man akta sig för att utvidga unionens kompetens till sådana områden där man
inte själv skulle kunna acceptera att beslutet gick en
emot.
Vad skulle Winberg, Ulvskog och Theorin göra om
det blev majoritet för italiensk, irländsk eller spansk
äktenskapslagstiftning?
FRÅN OCH MED DETTA NUMMER har Svensk
Tidskrift åter två redaktörer. Vi hälsar Klas
Östman välkommen som ny redaktör. Förutom
att han doktorerar i historia vid Stockholms
universitet har han medverkat som skribent både
i dagstidningar och tidskrifter.
Hans Birger Ekström
Ansvarig utgivare
lSvenskTidskrift l2oo1, nr 3111

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner