Noterat
2001
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
Som om Pol Pot
och Gulag aldrig varit
60- och 70-talets valrörelser slutade förhoppningsvis
med att partiledarna ljög väljarna rakt upp i ansiktet.
IDEN TV-SÄNDA avslutningsdebatten brukade samtliga partiledare
titta rakt in i kameran och säga att
”Du har nu lyssnat på argumenten
men det viktigaste är att Du fullgör
Din medborgerliga plikt och går till
valurnan nu på söndag oavsett vilket parti Du väljer att stödja”.
Tidsandan kanske krävde att Per
Ahlmark, Gösta Bohman eller Thorbjörn Fälldin sa att det inte hade
någon betydelse om väljarna gick till
valurnan för att stödja en politik
som ledde till Gulag och Berlinmur
eller om de stödde partier som slogs
för frihet, som hävdade att den västerländska demokratin var värd att
försvara.
Det är generande att de inte sa
att det vore bättre om en del av
väljarna stannade hemma än att de
röstade.
Men kålsuparteorin och värdenihilism var en följd av socialdemokratins långa maktinnehav.
Det har hänt en hel del sedan det
var ok att hylla den ene eller andre
diktatorn; Stalin, Mao, Castro,
Honecker. Riksdagens talman vill
inte längre känna stolthet över Pol
Pots gärningar.
M
EN LÄRDOMARNA sitter långt
inne. Så fort det dyker upp nya
entusiasmerande vänsterideer är det
som om historien aldrig varit.
Samtidigt som Tyskland håller på
att göra upp med Bader-Meinhoffs
gatuterrorism ställer sig svenska
politiker och ledare från näringslivet upp och talar förstående om
Attac och gatukravaller. Medan fönsterkrossningen pågår talar de om
hur tjusigt det är med engagemang
och hur viktigt det är med ungdomlig entusiasm. Även om de inte stö-
der alla uttryck för engagemanget så
är det samlade intrycket att det nog
är gott det som görs mot frihandel
och globalisering.
Attac är en rörelse mot välstånd
för de fattiga och mot befrielse av de
förtryckta. Attac är en rörelse som
tillkommit för att slå vakt om EU:s
jordbrukssubventioner, till skydd för
det franska jordbruket mot konkurrens från tredje världen, för protektionism och mot utveckling av välfärden. Den riktar sin udd mot de
svältande, arbetslösa och fattiga
utanför Frankrike och EU.
D
ET ÄR FRI HANDEL mellan länder och frihet inom länder som
leder till välstånd. Det vet nästan alla
de som nu förklarar sig förstå stenkastarna i Seattle, Prag och Nice. När
Birgitta Dahl försvarade Pol Pot hävdade hon likt många av Nazitysklands försvarare att hon inte visste.
De som försvarar Attac vet.
Det gör deras skuld ännu större.
Partiengagemang bättre
än ornitologi
DET VILAR ETT SKIMMER över
enfrågerörelser. Det förefaller
bättre och lite finare att ungdom
söker engagemang i en fråga än att
de engagerar sig i hela samhällets
välmåga. Det är lite konstigt att
många är beredda att hylla de som
slåss mot frihandel, mot köttätande
eller mot koloxidutsläpp men ser
med förakt på de som engagerar sig
för de stora sammanhangen, att vi
skall ha både mat på bordet, frihet
från förtryck och ren luft.
De som engagerar sig i partierna
får inte den uppskattning de förtjä-
nar. De har ett mycket större och
mer ansvarstagande engagemang än
ornitologerna och veganerna.
Det är därför glädjande att en
undersökning som presenterades i
DN i höstas visar att ungdomar är
övertygade om att det är genom att
engagera sig i partierna som man får
störst möjlighet att genomdriva förändringar.
Nu återstår bara för partierna att
tro på sig själva, sluta skämmas för
sin existens utan i stället våga visa
stolthet.
lSvensk Tidskrift 12001, nr l III
Minst 20 000 kr
mer i skatt om två år
D
ET ÄR LITE KLANG och
jubel över ekonomin
j~st.nu. Tillväxten är
pa over tre procent.
Man får glädjas åt det
lilla. I Kina är den runt tio år ut och
år in. På Irland ligger den i början
av året på 11 procent. Finland har de
senaste åren legat kring 5-6 procent.
I slutet av 1994 och början av
1995 låg tillväxten, som drogs igång
av den borgerliga regeringen, närmare fem än fyra procent. Sedan fick
vi återställare och skattehöjningar så
att vi knappt hade någon tillväxt alls.
Under en procent uppmättes.
”-Vi är för många i regeringen. Jag
skulle inte alls ha något emot att
vi var färre ministrar, så att vi
kunde svinga oss upp på en
abstraktionsnivå och se till målsättningar och föra en principiell
debatt i stället för att hamna i
detaljer.”
Göran Persson, GP 14 februari 200l
”Vi bör bygga ett Europa av starka
regioner, satsa på mer lokal produktion, lokal konkurrens, och det
gradvisa återinförandet av regionala skyddsåtgärder, där det är
nödvändigt, mot import.”
Colin Hines och Caroline Lucas,
citerade med instämmande av Per
Gahrton i Aftonbladet 5 januari
2001
IIISvensk Tidskrift l2001, nr l l
Nu mallar sig regeringen över
tillväxtsiffror som är så låga att de
hade ansetts bekymmersamma för
15 år sedan.
Men även med den låga tillväxt
vi har i Sverige ökar våra resurser.
Alla kan få det bättre. Faktiskt mycket bättre. Det handlar om tusenlappar i månaden för vanligt
folk. Men i den socialdemokratiska modellen blir
i skatter och avgifter till den offentliga sektorn. Det är en ökning av
intäkterna netto- efter ökade utgifter- med 80 miljarder. Om man slår
ut det på varje lönearbetare blir det
en skattehöjning med nästan 20 000
kr per år.
Här finns tre alternativa handlingsvägar. Kryssa för det Du tror på:
det den offentliga sektorn
som får det bättre.
l löntagarna får best.. .. l x 2
DooEnligt höstens budgetproposition tas år
2003 in l 190 miljarder
”Förr sågs samhället som totalpolitiserat. I dag ses tack och lov andra
samhällssfärer som viktiga. Men
politik är fortfarande väldigt viktig.
Dess förmåga att göra samhället gott
må vara mindre, men förmågan att
ställa till elände är närmast obegränsad.”
Carl Bildt tt 24 januari 2001
”Abortmotståndare George W Bush
hann knappt svära presidenteden
förrän kriget mot kvinnorna i världen inleddes.”
Expressens ledarsida 24 januari 2001
”Att vara konservativ är att ta lärdom
av den historiska erfarenheten. Denna
har visat att en liberal samhällsordning, det vill säga demokrati och
medborgerlig frihet. Och en liberal
ekonomisk ordning, det vill säga
marknadsekonomi är till större
gagn för människorna och mänskligheten än något annat system.
Alltså ansluter sig den konservative
tillliberala ideer (om också inte till
folkpartiet)”.
Håkan Hagwall, SvD 7februari 2001
”Hela partiet ser på sig självt som
ett naturligt regeringsparti. Ambitionen är att efter nästa val också
sitta i regeringen.”
Gudrun Schyman, Kupe dec/jan
2001
”Den kritik jag har mot Attac är att
de inte har någon legitimitet. Vilka
står bakom denna rörelse? Kravet
på öppenhet gäller inte bara EU
och regeringarna utan även dem.”
Europakommissionens ordförande
Roman Prodi i DN 9 januari 2001
och Gulag aldrig varit
60- och 70-talets valrörelser slutade förhoppningsvis
med att partiledarna ljög väljarna rakt upp i ansiktet.
IDEN TV-SÄNDA avslutningsdebatten brukade samtliga partiledare
titta rakt in i kameran och säga att
”Du har nu lyssnat på argumenten
men det viktigaste är att Du fullgör
Din medborgerliga plikt och går till
valurnan nu på söndag oavsett vilket parti Du väljer att stödja”.
Tidsandan kanske krävde att Per
Ahlmark, Gösta Bohman eller Thorbjörn Fälldin sa att det inte hade
någon betydelse om väljarna gick till
valurnan för att stödja en politik
som ledde till Gulag och Berlinmur
eller om de stödde partier som slogs
för frihet, som hävdade att den västerländska demokratin var värd att
försvara.
Det är generande att de inte sa
att det vore bättre om en del av
väljarna stannade hemma än att de
röstade.
Men kålsuparteorin och värdenihilism var en följd av socialdemokratins långa maktinnehav.
Det har hänt en hel del sedan det
var ok att hylla den ene eller andre
diktatorn; Stalin, Mao, Castro,
Honecker. Riksdagens talman vill
inte längre känna stolthet över Pol
Pots gärningar.
M
EN LÄRDOMARNA sitter långt
inne. Så fort det dyker upp nya
entusiasmerande vänsterideer är det
som om historien aldrig varit.
Samtidigt som Tyskland håller på
att göra upp med Bader-Meinhoffs
gatuterrorism ställer sig svenska
politiker och ledare från näringslivet upp och talar förstående om
Attac och gatukravaller. Medan fönsterkrossningen pågår talar de om
hur tjusigt det är med engagemang
och hur viktigt det är med ungdomlig entusiasm. Även om de inte stö-
der alla uttryck för engagemanget så
är det samlade intrycket att det nog
är gott det som görs mot frihandel
och globalisering.
Attac är en rörelse mot välstånd
för de fattiga och mot befrielse av de
förtryckta. Attac är en rörelse som
tillkommit för att slå vakt om EU:s
jordbrukssubventioner, till skydd för
det franska jordbruket mot konkurrens från tredje världen, för protektionism och mot utveckling av välfärden. Den riktar sin udd mot de
svältande, arbetslösa och fattiga
utanför Frankrike och EU.
D
ET ÄR FRI HANDEL mellan länder och frihet inom länder som
leder till välstånd. Det vet nästan alla
de som nu förklarar sig förstå stenkastarna i Seattle, Prag och Nice. När
Birgitta Dahl försvarade Pol Pot hävdade hon likt många av Nazitysklands försvarare att hon inte visste.
De som försvarar Attac vet.
Det gör deras skuld ännu större.
Partiengagemang bättre
än ornitologi
DET VILAR ETT SKIMMER över
enfrågerörelser. Det förefaller
bättre och lite finare att ungdom
söker engagemang i en fråga än att
de engagerar sig i hela samhällets
välmåga. Det är lite konstigt att
många är beredda att hylla de som
slåss mot frihandel, mot köttätande
eller mot koloxidutsläpp men ser
med förakt på de som engagerar sig
för de stora sammanhangen, att vi
skall ha både mat på bordet, frihet
från förtryck och ren luft.
De som engagerar sig i partierna
får inte den uppskattning de förtjä-
nar. De har ett mycket större och
mer ansvarstagande engagemang än
ornitologerna och veganerna.
Det är därför glädjande att en
undersökning som presenterades i
DN i höstas visar att ungdomar är
övertygade om att det är genom att
engagera sig i partierna som man får
störst möjlighet att genomdriva förändringar.
Nu återstår bara för partierna att
tro på sig själva, sluta skämmas för
sin existens utan i stället våga visa
stolthet.
lSvensk Tidskrift 12001, nr l III
Minst 20 000 kr
mer i skatt om två år
D
ET ÄR LITE KLANG och
jubel över ekonomin
j~st.nu. Tillväxten är
pa over tre procent.
Man får glädjas åt det
lilla. I Kina är den runt tio år ut och
år in. På Irland ligger den i början
av året på 11 procent. Finland har de
senaste åren legat kring 5-6 procent.
I slutet av 1994 och början av
1995 låg tillväxten, som drogs igång
av den borgerliga regeringen, närmare fem än fyra procent. Sedan fick
vi återställare och skattehöjningar så
att vi knappt hade någon tillväxt alls.
Under en procent uppmättes.
”-Vi är för många i regeringen. Jag
skulle inte alls ha något emot att
vi var färre ministrar, så att vi
kunde svinga oss upp på en
abstraktionsnivå och se till målsättningar och föra en principiell
debatt i stället för att hamna i
detaljer.”
Göran Persson, GP 14 februari 200l
”Vi bör bygga ett Europa av starka
regioner, satsa på mer lokal produktion, lokal konkurrens, och det
gradvisa återinförandet av regionala skyddsåtgärder, där det är
nödvändigt, mot import.”
Colin Hines och Caroline Lucas,
citerade med instämmande av Per
Gahrton i Aftonbladet 5 januari
2001
IIISvensk Tidskrift l2001, nr l l
Nu mallar sig regeringen över
tillväxtsiffror som är så låga att de
hade ansetts bekymmersamma för
15 år sedan.
Men även med den låga tillväxt
vi har i Sverige ökar våra resurser.
Alla kan få det bättre. Faktiskt mycket bättre. Det handlar om tusenlappar i månaden för vanligt
folk. Men i den socialdemokratiska modellen blir
i skatter och avgifter till den offentliga sektorn. Det är en ökning av
intäkterna netto- efter ökade utgifter- med 80 miljarder. Om man slår
ut det på varje lönearbetare blir det
en skattehöjning med nästan 20 000
kr per år.
Här finns tre alternativa handlingsvägar. Kryssa för det Du tror på:
det den offentliga sektorn
som får det bättre.
l löntagarna får best.. .. l x 2
DooEnligt höstens budgetproposition tas år
2003 in l 190 miljarder
”Förr sågs samhället som totalpolitiserat. I dag ses tack och lov andra
samhällssfärer som viktiga. Men
politik är fortfarande väldigt viktig.
Dess förmåga att göra samhället gott
må vara mindre, men förmågan att
ställa till elände är närmast obegränsad.”
Carl Bildt tt 24 januari 2001
”Abortmotståndare George W Bush
hann knappt svära presidenteden
förrän kriget mot kvinnorna i världen inleddes.”
Expressens ledarsida 24 januari 2001
”Att vara konservativ är att ta lärdom
av den historiska erfarenheten. Denna
har visat att en liberal samhällsordning, det vill säga demokrati och
medborgerlig frihet. Och en liberal
ekonomisk ordning, det vill säga
marknadsekonomi är till större
gagn för människorna och mänskligheten än något annat system.
Alltså ansluter sig den konservative
tillliberala ideer (om också inte till
folkpartiet)”.
Håkan Hagwall, SvD 7februari 2001
”Hela partiet ser på sig självt som
ett naturligt regeringsparti. Ambitionen är att efter nästa val också
sitta i regeringen.”
Gudrun Schyman, Kupe dec/jan
2001
”Den kritik jag har mot Attac är att
de inte har någon legitimitet. Vilka
står bakom denna rörelse? Kravet
på öppenhet gäller inte bara EU
och regeringarna utan även dem.”
Europakommissionens ordförande
Roman Prodi i DN 9 januari 2001