Print Friendly

Nödvändigt att vinna medelklassens röster

Av Örjan Hultåker | 19 september 2014

Valresultatet är inte ett kvitto på att Sverige har blivit mer rasistiskt eller ens främlingsfientligt. Resultatet avspeglar i stället att varken de rödgröna eller alliansen lyckades vinna den allmänborgerliga medelklassens röster, skriver Örjan Hultåker.

Eftervalsanalyserna har knappt börjat annat än i form av ett antal positioneringar från dem som vill sätta ”sin” bild inte bara av valrörelsen utan även av valresultatet. Det gäller att så snabbt som möjligt ”skriva historia”.

Att den borgerliga alliansen förlorade valet är nog de flesta överens om och det är ovedersägligt när alla de fyra borgerliga partierna minskat och tillsammans förlorat 10 procentenheter av väljarstödet. Alliansen har enligt det preliminära valresultatet tappat 31 riksdagsmandat.

Det är mindre välgrundat att utropa de rödgröna partierna som segrare. Enligt det preliminära valresultatet som det ser ut när detta skrivs så har de rödgröna partierna – S, V och MP – tillsammans exakt samma andel av väljarna som i 2010 års riksdagsval. De har tillsammans dock ökat med två riksdagsmandat trots oförändrad röstandel.

Det rödgröna valresultatet kan knappast beskrivas som en seger. Man kommer närmast att tänka på uttrycket ”en sådan seger till och vi är förlorade”.

Det är ett svaghetstecken för det rödgröna alternativet och en brist för förtroende när de inte lyckas vinna röster hos den medelklass som överger regeringspartierna.

Alliansregeringen bedömdes som kompetent och skicklig i regeringsarbetet men den lyckades inte presentera någon framtidsidé som lockade väljare. Det är ett allvarligt fel som Alliansen måste analysera och dra slutsatser inför framtiden.

Mer allvarligt är dock att den parlamentariska oppositionen av rödgröna partier inte heller lyckades attrahera dessa borgerliga sympatisörer. Detta trots alla beskrivningar om att i Socialdemokraterna gått mot mitten. Socialdemokraterna och Miljöpartiet har därför också behov av att analysera och dra slutsatser av att de inte blev vinnare när regeringen stod så försvagad.

Valresultatet är ett problem för hela den svenska partistrukturen. Det ryms i helheten inte någon konstellation som kan skapa ett vinnande koncept för att locka majoriteten av väljarna.

Vinnare blev istället Sverigedemokraterna även om vissa debattörer försöker dölja detta faktum. Även Sverigedemokraterna påstås av vissa vara förlorare eftersom de inte kommer att få något inflytande i riksdagen.

Det är dock en osann bild att beskriva Sverigedemokraterna som förlorare. De vann i riksdagsvalet även om de senare inte kan vinna i det parlamentariska spelet. Den vinsten får inte maskeras.

Valresultatet är inte ett kvitto på att Sverige har blivit mer rasistiskt eller ens främlingsfientligt. Resultatet avspeglar i stället att varken de rödgröna eller alliansen lyckades vinna den allmänborgerliga medelklassens röster.

Sverigedemokraterna är inte längre ett utpräglat mansparti. Enligt Valu var det visserligen fler män (10 procent) än kvinnor (6 procent) som röstade på Sverigedemokraterna. Men en minst lika viktig utgångspunkt för den fortsatta analysen är det faktum att Sverigedemokraterna lockade nästan lika många kvinnor som Fi (8 procent). Hur kommer det sig?

Sverigedemokraterna är inte ett parti som främst lockar arbetslösa, missnöjda män. Det var i årets val lika vanligt att ålderspensionärer (8 procent) röstade på Sverigedemokraterna som att ungdomar mellan 18 och 21 år (8 procent) gjorde det.

Nästan var tionde jordbrukare och företagare (8 procent) röstade i år på Sverigedemokraterna och 6 procent av tjänstemännen gjorde det.

En fortsatt analys av de frågor som attraherade SD-väljarna kommer dessutom att visa att de inte bara lockades av Sverigedemokraterna på grund av partiets inställning till flyktingar och invandrare.

I den fortsatta analysen behöver båda blocken, men i synnerhet de borgerliga partierna, analysera varför den besvikna medelklassen var missnöjd med Alliansen och varför den inte trodde på en bättre framtid med något av de rödgröna partierna.

I moderna välfärdssamhällen är det nödvändigt att vinna medelklassen genom att visa på förslag som kan förbättra för denna stora grupp av medborgare. Det är också viktigt att visa vägar till ett lockande medelklassliv för dem som strävar efter ett sådant. Inget av blocken lyckades med detta.

Båda blocken behöver fundera på detta i sina eftervalsanalyser och dra de nödvändiga slutsatserna inför framtiden. Annars kommer båda blocken att fortsätta förlora till Sverigedemokraterna eller till andra nya partier, till exempel Feministiskt initiativ.

Örjan Hultåker är docent och vetenskaplig ledare hos SKOP.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner