Print Friendly

Nils Karlson; Beklämmande SNS-rapport

Av Redaktionen | 31 december 1995


1995


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.


att han liknade frondörerna i det liberala partiet med de missnöjda som fårsamlade sig med den unge David i
Adullams grotta – allt enligt Första
Samuelsboken.
Våra egna politiker då? ”Ha de
någonsin”, skriver Ernst Wigforss, ”i
mina ådror flutit några droppar av det
blod man kallar revolutionärt, har jag ärvt
dem från Viktor Rydberg, inte från Karl
Marx.” I Tage Erlanders hem fanns
Strindbergs Svenska öden och äventyr, där
novellen De lycksaligas ö gav honom
anledning att fundera över vad man i
skolan lärde om religionskrigen.
NILS KARLSON:
BEKLÄMMANDE
SNS-RAPPORT
K
larar svensk demokrati en
kommande politisk kulturchock av ännu oanad
storlek och kraft?
I en foga uppmärksammad bilaga till
Lindbeck-kommissionen (SOU 1993:16)
hävdade den förre socialdemokratiske
finansministern Kjell-Olof Feldt att det
svenska politiska systemet står inför en
kulturchock.
……………………………………
Demokrati som dialog, av Bo Rothstein (red.), Peter
Esaiasson, Jörgen Hem1ansson, Michele Micheletti
och Olof Petersson, SNS-forlag 1995.
Sockenbiblioteket skapade läslust. ”Min
läslust blev någonting av en last som jag
fårsökte dölja får omgivningen, så gott
det nu gick”. Som student i Lund blev
Tage Erlanders tillgång till böcker än
större och lägg därtill ”turen att under ett
par år ra hyra ett möblerat rum, som var
fyllt av en litteraturhistorikers hyllor.”
När han blickar tillbaka tycker han, att
han läste alltfår planlöst och osystematiskt. När han hör talas som sådana som
läser en bok om dagen säger han sig vara
tveksam om en sådan bokslukare egentligen begriper vad han läser.
Skälet skulle vara att får fårsta gången
i modern historia konuner politik, under
överskådlig tid, att vara liktydigt ned
reella försämringar får alla:
”I Sverige har ‘politik’, både programmatiskt och praktiskt, under snart 50 år
bestått av ekonomiska framsteg, ökad
trygghet, fler rättigheter, höjd levnadsstandard. Visst har välEirdsstatens roll i
denna utveckling ifrågasatts eller t o m
förnekats. Men angreppen på välfärdsstaten har i allmänhet beskrivits som en
‘trade off’ – medborgarna har förespeglats
SVENSK TIDSKRIFT 271
konkreta vinster i utbyte mot att man l
avstår från vissa formåner. Denna gång
finns inte någon sådan bytesaffår att
erbjuda … Det kan således bli fråga om
nedskärningar och besparingar – ‘forsämringar’ över hela linjen, utan någon ‘trade
off’ som kunde motivera väljarna att
acceptera dem.”
Mycket talar for att Feldt har helt rätt.
Möjliga systemforändringar, valfrihetsreformer o s v kan bara mildra effekterna av
de direkta, reala forsäroringar som väntar.
Bidragsberoende ungdomar
Några enkla siffror kan illustrera storleken på den omställning som kan
komma att krävas. I dag är 61 procent av
alla invånare över 16 år antingen anställda
i offentlig sektor eller forsörjda av bidrag
eller stöd från densamma. De har frivilligt
eller ofrivilligt, medvetet eller omedvetet, anpassat sig till de offentliga regeloch subventionssystemen. De är alla for
sin forsärjning direkt beroende av stat,
landsting och kommun. Hur de huvudsakligen röstar torde inte vara svårt att
gissa.
Vad kommer att hända med dessa väljare och partier när Sverige på ena eller
andra sättet till slut på allvar tvingas ta itu
med sina ekonomiska problem?
Antag exempelvis att Sverige tvingas
sänka de offentliga utgifterna till mellan
30 och 40 procent av BNP for att vara
konkurrenskraftigt. En sådan halvering
Uämfort med dagens situation) är en fullt
rimlig och seriöst menad prognos i en
värld där inte bara kapital, utan även
kompetens och arbete p g a den nya
informationsteknologin i ökad utsträckning är globalt rörliga.
En kulturchock av i dag närmast
oanad omfattning är däm1ed att vänta. En
stor del av Sveriges befolkning kommer
med stor sannolikhet att tvingas ändra
livsstil, boende och konsumtionsmönster.
Särdeles populärt lär det, minst sagt, inte
bli.
Tecken på vad som kan komma att
ske går redan idag att se. Sociala motsättningar och främlingsfientlighet har blivit
allt vanligare, inte bara i Sverige utan i de
flesta västerländska välfärdsstater. I länder
med så vitt skilda forutsättningar som
Österrike, Belgien och Italien finns också
tydliga tendenser till populism och nyfasC!Sm.
En oerhört väsentlig fråga är hur vi i
Sverige skall kunna undvika en sådan
utveckling. Har det svenska politiska systemet forutsättningar att klara av den kulturchock som kan forväntas? En seriös
diskussion om svensk demokratis funktionssätt och effekter är i dag ytterst angelägen.
Man hade hoppats att SNS-demokratiråds rapport Demokrati som dialog, forfattad av Bo Rothstein (red.), Peter
Esaiasson, Jörgen Hermansson, Michele
Micheletti och Olof Petersson, samtliga
statsvetare, hade kunnat bidra till en
debatt om dessa och närliggande frågor.
Det akademiska statsvetaretablissemanget har emellertid uppenbarligen
mycket lite att komma med i detta sammanhang. Faktum är att de tycks sakna
272 SVENSK TIDSK.RIFT
insikt om varfor och hur Sverige har
hamnat i en situation som dagens.
Författarna tycks tro att Sveriges ekononilska problem huvudsakligen beror på
att finansmarknaderna avreglerades på
1980-talet. Därn1ed skulle marknaden
med stort M och i singularis ha tagit
makten över riksdagen, börjat bestämma
den politiska dagordningen och på något
mystiskt sätt lyckats skaffa sig i det närmaste total kontroll över samhällets ekononilska resurser. Demokratin är därmed
hotad lyder statsvetaretablissemangets
övergripande slutsats.
Det saknas helt en diskussion om
varfor politiken har nilsslyekats i ett par
decennier, oavsett vilken regering som
har suttit vid makten. Särintressens roll
och betydelse berörs bara indirekt och
perifert. Tendenserna, som ständigt går
att se, till inbyggd kortsiktighet i det politiska systemet noteras knappt alls.
Inte heller berörs de offentliganställdas
kombinerade roller som väljare, påtryckargrupper och verkställare av de offentliga besluten. Svenska byråkrater
betecknas som opartiska, effektiva och
”kompetenta tjänstemän”, medan deras
kollegor i Bryssel, plötsligen, befaras
påverka den politiska dagordningen och
utgöra ett hot mot demokratin.
Naiviteten och skygglapparna i analysen
är helt enkelt häpnadsväckande.
Svensk demokrati skulle dessutom,
enligt forfattarna, lida av en påstådd oformåga att fatta beslut. Handlingskraft
skulle saknas. Saken är ju snarast den att
svenska politiker under lång tid har varit
oerhört handlingskraftiga och beslutsfora.
Problemet är ”bara” att man systematiskt
och under långt tid har fattat fel beslut.
Finns det då inget positivt att säga om
SNS-demokratiråds rapport? Jo, självklart
gör det det. Exempelvis innehåller den
ett kvalificerat och balanserat resonemang
om betydelsen av en fungerande rättsstat,
av fri- och rättigheter och av maktbalans
mellan lagstiftande och dömande makt.
Kloka saker sägs även om riskerna med
massmedias arbetsmetoder och journalisternas roll i opinionsbildningen. Kritiken
av den sittande regeringens kändisdelegationer är också uppfriskande. Likväl är
huvudintrycket av SNS-rapporten
beklämmande.
Den intellektuella beredskap som
skulle behövas for att klara Sverige
igenom den omställning som kan forväntas framöver, saknas helt enkelt vid de
etablerade universiteten och forskningsinstitutionerna. Om ledande samhällsvetenskapliga forskare över huvud taget
inte har forstått hur, och konsekvenserna
av, att Sverige har hanmat i dagens ekononilska problem, hur skall då svenska
folket kunna göra det?
Trögt statsvetaretablissemang
Det som även en ledande socialdemokrat
som Kjell-Olof Feldt insåg fOr flera år
sedan, nämligen att fack, särintressen,
populism och ohemul rättviseretorik, riskerar att blockera en nödvändig omställning av det svenska samhället, har ännu
inte trängt fram till statsvetaretablissemangets domäner.
SVENSK TIDSK.RJFT
273

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner