Print Friendly

Nils-Eric Sandberg; Tillväxt kräver utbildning

Av Redaktionen | 31 december 2001


2001


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

Tillväxt kräver
utbildning
l av Nils-Eric Sandberg
I sverigeutbildar universiteten av tradition huvudsakligen för offentlig sektor.
I USA driver de nära kopplingarna mellan universitet och näringsliv på tillväxten.
T
ILLVÄXT ÄR DET CENTRALA i ekonomin, så
länge en majoritet vill ha bättre levnadsstandard.
Visserligen har en bisarr allians av miljö-
partister, kommunister och kristna organisationer fördömt tillväxten. Miljöpartiets talibaner säger
att den tömmer jorden på resurser. Kommunisterna
påstår att industriländernas tillväxt gynnar ”kapitalet”
på arbetarnas och u-ländernas bekostnad – och totalt
skamlöst bortser de från att den kapitalistiska ekonomin skapat välstånd medan de socialistiska ekonomierna,
överallt, bara lett till en förfärlig kombination av fattigdom och förtryck.
Biskoparna menar att vår inriktning på tillväxt får
oss att tro för mycket på det materiella, och glömma solidariteten, samt andra viktiga värden i livet.
Men tillväxtens kritiker saknar ofta både insikt om
ekonomiska elementa, och historiska perspektiv.
En detalj, av stor betydelse. Energiförbrukningen har
ökat det senaste halvseklet. Alliansen av gröna, biskopar
och socialister anser att detta är skadligt och vill därför
kraftigt höja skatten på energi. De har lyckats, delvis för
att regeringar av alla sorter haft
Tillväxtkritikerna
kommer nästan alla
från en burgen medelklass. Varmvatten kom
för dem automatiskt
när de vred på kranen.
De tänkte inte ett ögonblick på den energiproduktion som låg bakom.
För drygt tio år
sedan hade fysikprofessorn Tor Ragnar Gerholm och jag en debatt i
Västerås med två tillväxtmotståndare, biskopen Ytterberg och
miljöpartiets språkrör
Birger Schlaug. Ger- Typisk svensk student?
holm och jag planerade:
vi skulle börja på ABC-nivå, och förklara ekonomiska
fundamenta, för de här två, mycket mycket enkelt.
Det misslyckades. Biskopen och Birger Schlaug kunde
inte ta till sig något enda fakfiskala intressen av att höja
energiskatterna.
Vad alla har glömt: 1945
hade endast 21,3 procent av
landets alla bostäder eget badrum. Endast 46 procent hade
centralvärme. Att leva utan
”Världens rikaste land, mätt
just med naturtillgångar, är
tum. De visade sig helt resistenta mot intellektuell påverkan.
Tillväxt har befriat människor
från hårt slit. Ekonomiprofessorn Ragnar Bentzel har i en
uppsats – Svensk Ekonomisksannolikt Kongo.”
värme och varmvatten var ett helvete. De enklaste vardagsbestyr, som att tvätta kläder, krävde ett enormt slit.
Det är tillväxten som befriat arbetarklassen från detta
slit, och som gett arbetarklassen det varmvatten, den
chans till hygglig hygien, som förr var en lyx för överklassen.
Om detta tycks de gröna mullorna, biskoparna och kommunisterna inte ha en aning. De pratar om arbetarklassen
men har ingen en aning om hur arbetarklassen har levt.
tillväxt 1870-1975, IUI 1979-
visat att produktiviteten under 1900-talets första hälft
steg snabbare i jordbruket än i industrin. Detta var en
källa till tillväxt, eftersom mängder av arbetskraft kunde
gå från jordbruk till industri och service.
Men det ligger en risk för missförstånd i Bentzels
observation. Visserligen kom produktivitetsökningen i
jordbruket, redovisningsmässigt. Men den genererades
inte i jordbruket, utan i industrin – via bättre skördemaskiner. Lyftet i den amerikanska ekonomin kom på
c:..-tc:r
Cl.
::J
::J
te
lSvensk Tidskrift l2oo1, nr si f.D
mitten av 1800-talet, via nya effektiva skördemaskiner.
De kom till Sverige, sjuttio år senare. Och det var de nya
maskinerna som höjde produktiviteten i lantbruket så
att mängder av arbetskraft kunde gå över till industrin.
Vad är basen för tillväxt, och bättre levnadsvillkor?
Förr lärde handböckerna att ett lands rikedom
ligger i dess naturtillgångar. Och det låter nog riktigt.
Sverige har ju tjänat mycket på att exportera järnmalm
och massa. Vi har malm och skog.
Världens rikaste land, mätt just med naturtillgångar,
är sannolikt Kongo. Men de som lever där hör till världens fattigaste människor.
SCHWEIZ FATTIGAST I EUROPA
Europas fattigaste land, med samma mått, är Schweiz.
Men där finns Europas rikaste befolkning.
Ekonomerna har länge grubblat över tillväxtens
mekanismer. En tid förklarades
viktig upptäckt går han ut i näringslivet, startar ett företag
och kommersialiserar sin nya kunskap. Därmed berikar
han inte bara sig själv, utan hela samhället.
I Sverige har universiteten i huvudsak haft en annan
roll. De designades från början för att producera ämbetsmän och präster för statens räkning. När den offentliga
sektorn expanderade på allvar, från början av sextiotalet,
skräddarsyddes universitetsutbildningarna just för det
offentliga behovet. Näringslivets behov sattes på undantag av statsmakten. På sjuttiotalet ägnade sig endast
11-12 procent av studenterna åt de tekniska studier som
kunde ge dem jobb i näringslivet. Sedan steg siffran till
24 procent. Men det innebar att tre akademiker av fyra
studerade för att få arbete inom den offentliga sektorn.
Om vi ser till disputaten har näringslivet vunnit
något. Av alla doktorsexamina har andelen inom naturvetenskap och teknik sedan 1970 successivt stigit från
75 procent av tillväxten med en
”restfaktor’: Senare kallades den
”teknikfaktar”.
”Det är, tillsammans med
33 till 41 procent. Men fortfarande går huvuddelen av de
universitetsutbildade till den
offentliga sektorn. Att Sverige
lägger tre BNP-procent på
forskning och utveckling är
därmed ett vilseledande mått
på den tekniska utveckling som
i längden ger ekonomisk tillväxt, och höjd levnadsstandard.
Vi har inte de nära kopplingar
Bakom denna faktor ligger
kunskap. Det är, tillsammans
med institutioner som skyddar
äganderätten, kunskap som förklarar att Schweiz är Europas
rikaste land. Schweiz importerar metaller, förädlar dem till
institutioner som skyddar
äganderätten, kunskap som
förklarar att Schweiz är
Europas rikaste land.”
naturvetenskapliga instrument, och exporterar. Schweiz
tillverkar läkemedel. Den avgörande faktorn i de här
processerna är kunskap.
Hur skapar vi då kunskap?
Svaret är: utbildning och forskning.
Med detta generella mått ligger Sverige bra till. Vi
satsar tre procent av BNP på forskning och utveckling.
Det är mest i OECD-området.
Men sedan 1970 har Sverige fallit från 4:e till 16:e
plats i OECD:s rankingav länder efter BNP per capita.
Varför?
Detta är det intressanta.
Här en skiss till förklaring.
Den amerikanske ekonomen Paul Romer, vid Stanford, har i en rad skrifter analyserat just tillväxtmekanismerna. Han har funnit att en viktig förklaring till
USA:s dominans ligger i att de amerikanska universiteten tidigt inriktade sig på att utbilda folk för näringslivets behov. Om ett antal företag etablerats i elektroteknikbranschen startade det lokala universitetet utbildningar i elektroteknik.
Detta samspel mellan universitet och näringsliv är
en viktig förklaring till USA:s unika tillväxt. Det vill säga:
upptäckter och uppfinningar på universiteten omsätts i
företagande och produktion. När en professor gjort en
f.m lSvensk Tidskrift l2oo1, nr s l
mellan universitetsforskning och ekonomiska applikationer av nya rön som driver tillväxten i USA.
En av förklaringarna ligger i vårt patologiska skattesystem. De som studerar drivs av, bland annat, ekonomiska motiv: de vill ha en högre inkomst. Och de satsar
själva. Huvuddelen av investeringen i utbildning ligger i
utebliven inkomst; den investeringen betalar studenten
definitionsmässigt själv.
Han/hon vill rimligtvis ha en kompensation för detta,
alltså en avkastning på sin investering, i form av högre
lön. Men av den konfiskerar staten 56 procent. Om den
nyutexaminerade civilingenjören, eller teknologie doktorn, startar ett företag för att skapa ekonomisk nytta av
sina kunskaper, tar staten 75 procent av vad hon/han
tjänar.
Staten lägger alltså en straffskatt på den utbildning,
den kunskap, som är landets viktigaste tillväxtfaktor.
Finns det någon i regeringskansliet som någon enda
minut ägnar någon tanke på det som driver den ekonomiska tillväxten?
Om någon sådan funnes skulle vi väl ha sett något
tecken på det.
Nils-Eric Sandberg (n_e_sandberg@hotmail.com) är
frilansskribent och författare.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner