Print Friendly

Nils-Eric Sandberg; Hur skall den borgerliga frihetstanken formuleras

Av Redaktionen | 31 december 1994


1994


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

HUR SKALL DEN BORGERLIGA
FRIHETSTANKEN FORMULERAS?
NILS-ERIC SANDBERG
Mot allafagra liiften om bostäder till alla och trygghet åt envar, står den borgerligafrihetstanken,
som inte ställer utgenerösa garantier på andras bekostnad och som inte låtersig konkretiseras lika
lätt. Nu krävs eftertanke, en liberal vilja ochformuleringgormågaför att långsiktigt återta det som
förlorats.
”D et här samhället är ännu
inte riktigt färdigt.” Det
sade Olof Palme en gång.
Jolo i DN replikerade i ett
kåseri: ”Gud hjälpe oss när det blir färdigt.”
l Palmes formulering ligger indirekt
något av liberalismens pedagogiska dilemma. De borgerliga partierna illustrerade det själva i årets valrörelse.
Visionen saknas
Centern gjorde reklam for OlofJohansson (som behöver all reklam han kan 6.;
men hur långt räcker det?). Folkpartiet
lovade bekämpa både m och s och utlovade både företag och daghem. Kds forklarade att etik ger fler jobb. (Etiska personer skulle ringa till partiets kansli och
begära ett nytt jobb.) Moderatema varNILS-ERIC SANDBERG är ledarskri~nt pJ Dagetrs
Nykter.
nade for att socialdemokraterna skulle
höja skattema om de kom tillbaka.
Men var fanns visionen av ett borgerligt samhälle? Ingenstans. Vilket parti forklarade hur det borgerliga – eller liberala
samhället ska se ut? Inget.
Detta är inte bara en fråga om partitaktik och valpropaganda. Det handlar
om mycket mer. Om det mest väsentliga:
Vem kan säga något om hur framtidens
samhälle ska se ut? Vem kan styra utvecklingen mot ett fastställt mål? Och
vem har i så fall mandat att göra detta?
Ettfärdigt samhälle
OlofPalmes ord- samhället är ännu inte
riktigt färdigt – speglar en socialdemokratisk grundtanke: Partiet har ett mål for
alla; partiet vet hur samhället ska se ut, en
gång när det väl blir färdigt. Socialdemokratin har en vision som omfattar alla
(även de som inte gillar den visionen; de
ska tvingas in).
Vad jag forstår ligger i denna socialde- 300 SVENSK TJDSKRIFT
mokratiska vision en huvudskillnad mel- Ingen principiell skillnad
lan socialdemokratin och de partier som Socialdemokratin har alltid haft en vilja
kan kallas liberala eller konservativa. att bestämma över landet. Till en början
Denna distinktion är central for den poli- ville partiet nationalisera storföretagen;
riska debatten, och for opinionsbild- partikongressen 1920 tog ett beslut om
ningen – om vi ska fa ett samhälle där socialisering i stor skala. Efter några år av
människor far leva enligt egna önskemål. hård intern debatt kom partiledningen
Klasiförtryck
Den socialdemokratiska visionen av ett
färdigt samhälle går tillbaka på Marx och
Hegel. Marx studerade Hegel, och Hegel
läste mycket teologi i sin ungdom. Han
visste att historien (enligt Världsandens
beslut} har ett slutmål. Exakt hur Hegel
visste detta är oklart; Mona Sahlin måste
kunna ge besked.
Bertrand Russeli visar (i A History of
Western Philosophy) att det finns en parallell mellan marxism och kristendom.
Nyckelbegreppen i ideologierna speglar
varandra: en klass av förtryckta; ett våldsamt slut; en ny värld där de goda belönas
och de onda bestraffas.
Man kan invända en del mot Russelis
jämförelse; den bygger i huvudsak på
Lukas och förbigår mycket annat. Men
Russeli pekar på en central punkt: Både
marxismen (det vill säga socialismen) och
kristendomen arbetar med en gemensam
eskatologisk struktur; de förutser en ny
värld, ett slut på dagens tillstånd och ett
nytt definitivt samhälle, som ska vara historiens slutpunkt. När vi hunnit dit behöver vi inte oroa oss för något; inget ska
hända – inget ska förändras; här är äntligen allting färdigt.
till slutsatsen (med hjälp av Nils Karleby
och Ernest Wigforss) att en socialisering
inte automatiskt skulle öka produktionen. Alltså avskrev partiet socialiseringen
av praktiska skäl enbart. Nils Karleby
skriver (Socialismen inför verkligheten, sid
100) att det finns ingen principiell skillnad mellan enskild och allmän egendom;
enda restriktionen på socialisering är
”ekonomiska realiteter”.
Detta är en viktig punkt. Socialdemokratin har avstått från socialisering enbart
av praktiska skäl, inte av principiella. Partiet accepterar inte enskild äganderätt.
Enbart praktiska omständigheter hindrar
det från att konfiskera enskild egendom.
Hur länge?
Anammade Keynes
Partiet övergav socialiseringstanken.
Men viljan att bestämma över hela samhället fanns kvar. Detta är forklaringen
till att svensk socialdemokrati anammade
Keynes’ ideer med ett större ursinne än
något annat parti i världen.
Keynes rekommenderade inte bara
statlig lånefinansiering av konsumtion
under lågkonjunktur. Han gav också
tillämpningsföreskrifter: statlig kontroll
av investeringar, import och export.
Keynes gav socialdemokratin både en
SVENSK TJDSKRI FT 301
metod att styra ekonomin, och en legitimitet for styrandet: Det var nödvändigt
for sysselsättningen, och välfärden. Vad
alla glömt är att skattetrycket vid mitten
av trettiotalet var cirka 12 procent av
BNP.
Statlig totalgaranti
Nu har socialdemokratin anpassat sig till
verkligheten. Ambitionen att finreglera
ekonomin har avlösts av ett försök att ta
hand om alla. Bidragsstaten och socialtjånsdagen ska garantera att ”samhället”
forsörjer alla. Alla medborgare ska skyddas mot alla påfrestningar. Staten ställer
ut en totalgaranti mot problem. Den som
mår dåligt ska ta sjukskriva sig själv (på
allmän bekostnad). Den som har ont i
ryggen ska ta gratis pengar. De som skaffar barn ska skyddas mot alla ekonomiska
konsekvenser; ingen ska behöva ta något
som helst föräldraansvar. Föräldraförsäkringen kan skräddarsys så att bidragen
maximeras om barnen kommer i en viss
noggrant beräknad intervall. Via bidragsreglerna kan staten styra även passionen.
Vad mer kan socialingenjörerna hoppas på?
Konkretiserad vision
Barnfamiljerna tar bidrag och daghem.
Alla tar skola och bostad. Alla tar utbildning. Nästan alla tar arbete. Komvux och
ABF.
Kan visionen av det färdiga samhället
locka? Kanske. Ty:
• Socialdemokratin har en vision som kan
konkretiseras: Alla ska ta bostad och
daghem och fritidslokaler och bibliotek och ingen ska behöva konkurrera;
allt ska bli riktigt bra for alla; alla far en
garanterad tillvaro, utan att behöva anstränga sig.
• Ovissheten om framtiden kan vara skrämmande. Socialdemokratin ger alla ett
bestämt besked: Partiet styr samhället
och bestämmer därmed hur framtiden
ska se ut; alla ska tas om hand; ingen
ska behöva leva efter eget ansvar.
Vilken vision av det framtida samhället
har de borgerliga partierna?
Inget alternativ
Några forsökte konkurrera med socialdemokratin och bjuda över i löften om välfärd (som de gjort i fyrtio år). Moderaterna lovade frihet att välja daghem och
skola. Det var i stort sett allt. De formulerade inget alternativ till den socialdemokratiska visionen av ett färdigt samhälle
(som forutsätter central styrning).
Även de borgerliga partierna har satt
upp mål for samhället, och därmed for
alla medborgare. Vi ska nå en viss tillväxt,
arbeta mycket, fa en viss utbildning. Allt
kan forsvaras från en allmänekonomisk
synpunkt. Men det innebär att staten sätter upp mål for individerna, och formulerar en bild av framtiden som alla ska
sträva mot. Med vilket mandat? Med vilken rätt väljer staten ett mål för alla medborgare, oberoende av vad de själva vill?
Påverka individerna
Antag att det finns några liberala eller
302 SVENSK TIDSKRIFT
konservativa som anser att varje individ
ska vara fri att söka sin lycka och forma
sin framtid helt efter sina egna önskemål.
Då måste de kräva att staten inte far gripa
in med skatter och bidrag for att påverka
individerna. Ty staten- det vill säga politikerna – kan inte ha någon egen vision
av ett framtida samhälle. De har inget
mandat att forma utvecklingen.
Om alla far leva enligt sina egna önskemål – då kan det framtida samhället
inte planeras, inte ens förutses. Ingen
känner idag alla individers framgent foränderliga önskemål.
Till detta kommer alla oförutsedda
tekniska förändringar, som påverkar alla
enskilda önskemål på nya oförutsedda
sätt, och ökar kombinationen av ny kunskap och ny osäkerhet.
tala om hur framtidens samhälle ser ut.
De kan bara forklara for medborgarna att
”Ni är fria att fatta egna beslut, och ta
konsekvenserna av dem. Ni har inga förmyndare. Ni ska själva bestämma.”
slutgiltigt mål
Den österrikiske filosofen Karl Popper –
som avled nyligen – skrev ett av
århundradets viktigaste verk: The Open
Society and its Enimies. Popper visar att det
öppna fria samhällets fiender finns hos
dem som har ett slutgiltigt mål for utvecklingen; det är de som vill tvinga sina
ideer på andra.
De borgerliga borde utnyttja Poppers
analys for att kunna formulera ett svar på
den socialdemokratiska visionen av det
färdiga samhället. I ett liberalt samhälle
finns inget slutmål, eftersom det skulle
Oförutsägbart samhälle innebära ett tvång mot stora grupper.
Slutsatsen: Det liberala samhället blir öp- Det liberala samhället är öppet. Ingen vet
pet, ovisst. Ett fritt samhälle blir produk- hur det blir.
ten av alla medborgares skiftande önskemål och beslut. Utgången kan inte förutses. Samhället blir vad det blir. Allt är
ovisst – så länge medborgarna är helt fria
att göra vad de vill (så länge deras frihet
inte begränsar någon annans).
Inget borgerligt parti har lyckets formulera den liberala visionen av ett öppet
samhälle där ingen blir omhändertagen
utan alla far leva efter eget val, och på
eget ansvar.
Förklaringen är kanske att uppgiften
är svår. I det liberala öppna samhället
finns inga garantier. Politikerna kan inte
Valfriheten avgörande
Det enda viktiga i det liberala samhället
är att ingen utsätts for tvång. Den enskildes rätt till valfrihet blir en generalrestriktion på alla forslag om skatter, bidrag, regler. Valfriheten ska bli den avgö-
rande principen i alla målkonflikter.
De borgerligas uppgift blir att pedagogiskt formulera denna frihetstanke. Det
är svårt. Det forutsätter både eftertanke,
en liberal vilja, och formuleringsförmåga.
Men det är detta de borgerliga måste
arbeta med. Tänk på vad alternativet är!
SVENSK TIDSKRIFT 303

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner