Print Friendly

Narendra Modi – ensamvargen

Av Jonas Hellman | 25 april 2014

Han bor ensam och har inga nära vänner. Vem är denne Modi som kan bli Indiens nye ledare? Jonas Hellman spårar från Mumbai det som är känt om BJP:s premiärministerkandidat.

Det pågående indiska valet ser ut att sluta i stora politiska förändringar. Kongresspartiet, som dominerat indisk politik sedan självständigheten, håller helt på att tappa greppet. Symbolen för ett nytt ledarskap är för många indier BJP:s premiärministerkandidat Narendra Modi, som tagit över den politiska scenen.

Vem är då denne Modi? Trots hans berömdhet är han en hemlighetsfull person. Han bor ensam, vilket är ovanligt i Indien, och har inga nära vänner.

Fram till nyligen var det okänt för de flesta om Modi är gift. Någon hustru har aldrig presenterats, men spekulationer uppstod när Modi som chefsminister i delstaten Gujarat vägrade att fylla i uppgiften om sin äktenskapsstatus.

Nyfikenheten på Modi har gjort att en nyutgiven biografi väckt uppmärksamhet: Narendra Modi, A Political Biography (Harper Collins, India). Författaren Andy Marino är en tidigare okänd brittisk litteraturvetare som hävdar att han har fått bättre tillgång till Gujarats chefsminister än någon annan journalist, indisk eller utländsk.

En annan biografi utkom förra året och har titeln The Namo Story, A Political Life (Roli Books). Författaren till denna, Kingshuk Nag, är indisk journalist och var under perioden 2000–2005 stationerad i Gujarat som redaktör för Times of India.
Narendra Modi föddes 1950 i en liten ort i nordöstra Gujarat. Familjen är lågkastig men tillhörde ändå medelklassen. Fadern hade ett stånd på järnvägsstationen där han sålde te, vilket sonen Narendra som barn hjälpte till med.

Tidigare i år kunde en parlamentariker för Kongresspartiet inte hålla sig utan gjorde narr av Modis enkla bakgrund som teförsäljare. Hans kommentar var att Modi aldrig kan bli premiärminister, men han är välkommen till New Delhi för att sälja te. Yttrandet användes snabbt av Modi-kampanjen som bjöd in till möten vid te-stånd över hela Indien för att prata politik. Modi är en skicklig marknadsförare, en egenskap han förvärvat genom sin bakgrund.

Redan som åttaåring började Modi att delta i möten med RSS, en volontärorganisation för unga hindunationalister, inspirerad av europeisk fascism.

Enligt Andy Marino kan den verksamhet som RSS bedrev för åttaåringar beskrivas som ”någon sorts pojkscout-grupp”. Helt okontroversiell kan dock organisationen inte ha varit, eftersom den efter mordet på Mahatma Gandhi tillfälligt förbjöds. Skälet var att gärningsmannen, Nathuram Godse, hade bakgrund inom RSS.

Modi är formad i RSS, han var under hela sin uppväxt aktiv i denna ideologiska rörelse. Det framgår av båda biografierna att han successivt gjorde uppbrott från sin familj och hade en RSS-ledare som mentor och fadersgestalt.

Som 13-åring ville Modi söka in på en militärakademi för tonårspojkar, helt i linje med de ideal som predikades av RSS. Men hans pappa sa nej, vilket ökade spänningarna mellan honom och sonen. Från de sena tonåren och framåt arbetade Modi på heltid med att sprida RSS lära. Han hade inga ägodelar, bortsett liten väska med personliga tillbehör, och han flyttade runt mellan olika familjer som stödde RSS.

Modi är vegetarian och han dricker inte alkohol. Han beskriver det själv som att han är indifferent till vilken mat han äter, så länge den bara är vegetarisk. Egenskapen att kunna äta vilken mat som helst utvecklade han under sin tid i RSS, då han flackade runt mellan olika hem, hävdar han.

Den livsstil Modi hade som RSS-volontär var extrem. Men även den lära som RSS predikar har fundamentalistiska och intoleranta drag. Strävan är att stärka den hinduiska kulturen och göra Indien till en hinduisk stat.

Enligt hindunationalisterna utvecklades civilisationen i Indien, och den spred sig sedan genom folkvandring till andra delar av världen. Mycket av det som tänkarna bakom denna ideologi påstår är rena påhitt, men det hindrar dem inte från att kräva att till exempel Indiens skolböcker ska skrivas om.

I Andy Marinos biografi om Modi viftas hindunationalismen bort som en reaktion på Kongresspartiets sekulära politik, vilket den delvis är. Likväl är det lätt att förstå varför muslimer, kristna och andra religiösa minoriteter i Indien uppfattar den hindunationalistiska ideologin som ett hot.

När Modi var 37 år tog han steget från ideolog till politiker och blev regional organisationssekreterare för BJP. Partiet är kopplat till RSS men grundades först 1980. I valet kommer det enligt prognoserna att gå om Kongresspartiet och bli det största partiet i underhuset.

Åsikterna om Modi är delade, även inom det egna partiet. Kingshuk Nag beskriver honom som individualistisk, maktfullkomlig och fåfäng. Han är en ensamvarg men har god förmåga att känna igen personer och komma ihåg deras namn. Hans påhittighet och höga arbetskapacitet gör att få orkar stå emot honom.

Modis tid som chefsminister i Gujarat började på sämsta tänkbara sätt, med ett upplopp som har format bilden av honom. Upprinnelsen var ett attentat mot ett tåg med hinduiska pilgrimer i staden Godhra. Tåget sattes i brand och 59 personer dog i attacken, som ska ha planerats och utförts av muslimska extremister.

När ryktet om våldsdådet spred sig uppstod en hetsjakt på muslimer i Gujarat. Butiker plundrades, moskéer brändes, kvinnor våldtogs, över tusen människor dödades och 10 000-tals tvingades fly.

Kravallerna pågick i fyra dagar, och polisen förblev under denna tid anmärkningsvärt passiv, hävdas det. Modi, som alltså var delstatens högste politiker, kommenterade våldsamheterna i TV med orden: ”Det var en hämndaktion, vad ska jag göra? Jag försöker kontrollera.”

Fast många ifrågasatte om Modi, med sin hindunationalistiska ideologi, verkligen gjorde vad han kunde för att stoppa hatyttringarna mot muslimer. Ord står mot ord i denna fråga.

Människorättsorganisationen Human Rights Watch hävdar till exempel att Gujarats delstatsregering i flera år misslyckades med att få till stånd en ordentlig utredning av våldsamheterna. Senare har personer i Modis närhet dömts till långa fängelsestraff för att de deltog i bråken och uppviglade till våld mot muslimer. Modi själv har friats från ansvar, men enligt Human Rights Watch handlar det om brist på bevis.

Anklagelserna mot Modi var ett viktigt skäl till att både USA och Storbritannien nekade Modi visum och länge avstod från att ha officiella kontakter med honom. Storbritannien tinade upp relationen så sent som 2012 och även USA håller på att ändra sig, med insikten att det av säkerhetspolitiska och ekonomiska skäl är nödvändigt.

Jag har själv sett Modi framträda inför handelskammaren i Mumbai. Han är en skicklig och karismatisk talare, populär bland affärsmän och i den växande indiska medelklassen. Inför denna målgrupp är Modis budskap att han ska reformera den indiska ekonomin och sätta fart på tillväxten, som han gjort i Gujarat.

Gujarat har under Modis maktinnehav haft en ”kinesisk” tillväxt på runt tio procent per år, påtagligt bättre än medeltalet i Indien. Infrastrukturen har byggts ut, vilket är uppenbart för den som färdas i Gujarat. Tillgången till el och vatten har också förbättrats. Dessutom har byråkratin bantats och det har blivit mindre vanligt med mellanhänder som kräver mutor.

Kritiker invänder att Gujarat hade en positiv utveckling redan innan Modi kom till makten, och att mycket av förbättringarna inte är chefsministerns förtjänst. Fattigdomen i Gujarat har visserligen minskat, men det finns andra delstater där välståndsökningen blivit mer jämt fördelad.

Statistiken går inte att lita på. Modi ertappas frekvent med faktafel, vilket varken tycks bekomma honom eller hans supportrar.

För att återgå till frågan om Modis äktenskapsstatus så är han formellt sett gift. Som treåring blev han ”förlovad” med en ettårig flicka från en närliggande by, vilket han vid tillfället dock inte var medveten om. För att det skulle bli ett lagligt äktenskap krävdes en kompletterande ceremoni när barnen var i tonåren. Enligt Andy Marinos biografi genomfördes aldrig den kompletterande ceremonin, men påståendet har senare korrigerats. På denna punkt måste Andy Marino ha fått fel information av Modi.

Formellt har alltså Modi en hustru, fast han lämnade henne nästan direkt efter giftemålet – när hon var 15 år och han 17 år. Barnäktenskap är fortsatt vanligt i Indien, och att Modi som tonåring inte accepterade att tvingas in i ett arrangerat äktenskap hedrar honom.

Modis motståndare beskriver honom som en konfliktskapare, en man som kan splittra Indien genom att utlösa religiösa motsättningar. Det är uppenbart att Modi i valmöten spelar på missnöjet med att Kongresspartiet försöker vinna väljare bland religiösa minoriteter. ”De negligerar 75 procent av befolkningen och ställer sig in hos de övriga 25 procenten”, sa han på ett möte i staden Agra i november 2013. ”Sekularism” är ett skällsord han flitigt använder om Kongresspartiet.

Samtidigt anstränger sig Modi för att visa att han inte utgör något hot mot Indiens muslimer. I sin hemdelstat Gujarat har han ett visst stöd även bland muslimska väljare.

Varför just Andy Marino har fått möjlighet att ”samtala i timmar” med Modi framgår inte av hans biografi, men uppenbart är han imponerad av sin intervjuperson. Intrycket är att Marino återger den bild som Modi vill ge av sig själv, vilket i och för sig också är intressant.

Jämfört med Andy Marino har Kingshuk Nag djupare insikter om vad andra tycker om Modis insatser och inte minst om det politiska spelet i Indien. Hans skildring är väsentligt mer kritisk.

De flesta bedömare tror att Modi efter valet kommer att bli premiärminister, även om det finns många som försöker stoppa honom. Alternativet till Modi är troligen en löst sammansatt koalitionsregering med partier på vänsterkanten som leds av en kompromisskandidat.

Vad som händer med Modi i ledningen för kärnvapenmakten Indien är svårt att förutspå, delvis beror det på vilket regeringsunderlag han i så fall kommer att ha. Idag finns 38 partier i underhuset och inte ens BJP kommer att kunna regera ensamt.

BJP satt vid makten 1998–2004. Det var en jämförelsevis framgångrik period för Indien och den dåvarande premiärministern Atal Bihari Vajpayee, som också har bakgrund inom RSS, får i efterhand höga betyg av väljarna.

Modi kommer säkert att gå sin egen väg, som han alltid gjort. I bästa fall kommer han ha kraft att driva igenom tillväxtreformer, vilket han inser att Indien behöver och många av hans sympatisörer förväntar sig. I sämsta fall uppstår konflikter, och då är det tveksamt om Modi har rätt egenskaper för att dämpa dessa.

Jonas Hellman är medgrundare av analysföretaget United Minds och bosatt i indiska Mumbai. 1996-1998 var han redaktör för Svensk Tidskrift.

jonas hellman

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner