Print Friendly

Namn att minnas – Bror Rexed

Av Redaktionen | 31 december 1970


1970


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

Namn att minnas
Bror Rexed
Från och med år 1968 sammanslogs den gamla medicinalstyrelsen med den gamla socialstyrelsen till ett nytt ämbetsverk. Det fick –
givetvis – namnet socialstyrelsen, men kallades av folkhumorn socialiststyrelsen på grund
av den nya ledningens sammansättning. Chef
blev regeringens forskningspolitiske beställningsskräddare professor Bror Rexed, som redan någon tid beklätt befattningen som chef
för medicinalstyrelsen.
Hans programförklaring motsågs med intresse. Hr Rexed hade inga lätta uppgifter
framför sig. Det är allmänt bekant att vid
;;idan av, ja framom bostadskrisen är vårdkrisen vårt allvarligaste samhällsproblem och
det var just det problemet hr Rexed i första
hand skulle ta itu med. Att ha fått en redovisning av hans synpunkter på hur han ämnade gå till väga för att motsvara det förtroende regeringen visat honom, skulle utan tvivel
varit av stort värde. Men den enda programförklaring hr Rexed lyckades åstadkomma,
när han i TV framträdde inför allmänheten
var att han lagt bort titlarna med sin personal och så att säga var beredd att göra det
med hela svenska folket: ingen prestige, inga
skrankor skulle få stå i vägen för det gemensamma arbetet. Så långt var allt väl, men man
saknade onekligen en antydan om efter vilka
linjer detta arbete skulle bedrivas. Som PRuppvisning var hr Rexeds gemytliga framträ-
dande säkerligen lyckat, men som sakupplysning var det värdelöst.
Dock, rätt skall vara rätt, alldeles overksam var hr Rexed inte efter sin ettåriga förberedelsetid i medicinalstyrelsen. Med en beslutsamhet och handlingskraft, som kunde föra
tanken till skilda historiska förebilder, grep
han på sin skapelses, den nya socialstyrelsen,
första morgon in – mot halstablettpropagandan! Den som bespetsat sig på fler lika behjärtade blixtaktioner till vårdkrisens lösande från generaldirektören, som slog till i gryningen, har inte behövt bli besviken. Med samma beslutsamhet och handlingskraft har hr
Rexed under de år som gått delat sin tid me!-
Ian att göra PR för socialstyrelsen och att
effektuera regeringens beställningar.
Det kanske mest typiska exemplet på det
senare var hr Rexeds bidrag till årets socialdemokratiska valkampanj. Inte utan skäl ansåg generaldirektören att hans partivänner i
regeringen kunde behöva lite hjälp i valrö-
relsen från socialstyrelsen och det var närmast i den brännbara bostadsfrågan han ville
förse dem med argument. Det skedde – som
nämnts i föregående nummer av denna tidskrift – genom ett preliminärt betänkande
från socialstyrelsens utredning om »den icke
institutionsbundna socialvårdens målsättning
och organisation». Generaldirektör Rexed är
själv utredningens ordförande. För bostadspolitiken föreslår han i sitt betänkande en
planering på 15 års sikt. Mål bör sättas upp
för hur samtliga människor och alla typer av
hushåll skall bo vid programperiodens slut.
Det verkar, måste man medge, lika betryggande som behagligt. Ett tungt ansvar lyfts
från våra skuldror. Vi behöver för framtiden
inte längre själva bestämma om hur och var
vi skall bygga och bo. Vi kan med fullt förtroende överlämna det åt allas vår Bror, för
att inte säga Storebror, Rexed.
I den framtida bostadsförsörjningen, heter
det vidare, måste antingen resurserna ökas eller den totala bostadsstandarden sänkas genom att man förbjuder eller motverkar lyxkonsumtion för höginkomsttagare. Det låter
höra sig! I fortsättningen skall det inte längre
få förekomma några Harpsund för våra socialdemokratiska statsministrar, inga stenhus
i Gamla stan för våra socialdemokratiska statsråd, inga slottsresidens för våra socialdemokratiska landshövdingar och inga saltsjöbadsvillor
för våra socialdemokratiska generaldirektörer.
Det finns också, som Storebror påpekar, risk
för att den sociala skiktningen – segregationen – ökar på grund av att bostadsbyggandet
koncentreras till allt färre byggherrar. Därför måste fastighetsägarna genom avtal förmås att i princip godta bostadsförmedlingens
anvisningar. Om man inte uppnår önskat resullat, tillägger Storebror varnande, måste byggandet förbehållas ägare, som strävar mot
integrering av olika socialgrupper – »allmännyttiga» bostadsföretag får man förmoda .•.
I valrörelsens kanske mest kritiska skede
talade alltså Storebror Rexed om att det är
meningen att i framtiden myndigheterna skall
anvisa oss alla inte bara var och hur utan också tillsammans med vilka vi skall bo. Vem kan
skylla på honom om valet trots allt inte gick
riktigt så bra för socialdemokraterna?
*
Bror Rexed – eller Magnusson som han på
den tiden hette- föddes år 1914 i Gunnarskog,
där hans far var köpman. Det något exotiskt klingande namnet Rexe.d har han övertagit från sin morfars gård. Han stammar
alltså från det landskap som skänkt oss inte
bara Tegner, Geijer, Fröding och Lagerlöf
utan, vilket i detta sammanhang är viktigare,
Unden och Erlander, och där det påstås att
gränsen mellan bysnille och byfåne är mer flytande än annorstädes.
Hr Rexed hör utan tvivel till bysnillenas kategori. Han tog studenten i Karlstad 1935,
blev med lic 1943, med dr och docent i histologi 1945 och utnämndes, efter att ha varit
laborator och prosektor vid Karolinska institutet, år 1953 till professor i anatomi vid
Uppsala universitet. Han har suttit i otaliga
kommitteer, som sysslat med olika slags utbildningsfrågor och var under en lång följd
423
av år sekreterare i statens forskningsråd och ·
sakkunnig i det dåvarande ecklesiastikdepartementet. Den verkliga plattformen för sin
fortsatta karriär fick han när han år 1962
blev ledamot och sekreterare i forskningsberedningen. Såsom sådan kallades han skämtsamt för »forskningsminister» och fick ett eget
rum i statsrådsberedningen, intill sin landsman och partivän statsminister Erlander, som
var beredningens ordförande.
På detta sätt hamnade han alltså i omedelbar närhet av maktens centrum och där har ;
han förstått att hålla sig kvar genom ferm ‘
och flink tjänstvillighet gentemot sina uppdragsgivare i Kanslihuset. Han har namn om
sig att vara en idespruta, men har själv med
avväpnande öppenhjärtighet tillstått att det
är andras ideer han sprutar. Själv påstår han
sig bara ha fått en: då han hittade på den
nya indelning av ryggradens grå substans,
som en gång, för snart 20 år sedan, skaffade
honom ett namn även i medicinens värld.
Sedan dess kan man kanske inte påstå att just
ryggraden varit hans starkaste sida.
Men han är en habil och expedit introduk- ‘
tör i det socialistiska framtidssamhälle vars
nyckelord är kollektivism och konformism, en
fryntlig och smidig Storebror utan spetsiga
hörn och vassa kanter, som aldrig glömmer
att »kontakterna med massmedia är livsviktiga» – för att citera hans hälsningsord till ·
socialstyrelsens personal.
GU
När det gäller
Din trygghet
välj
TRYGG
försäkringar
Den 1 januari 1971 går Hansa och Trygg
samman till ett företag

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner