Print Friendly

Mot en ljusnande framtid

Av Redaktionen | 31 december 1996


1996


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

Mot
ans Wallmark
har i sin replik på
min artikel om
utvecklingspessimlsmen hängt
upp sig på min dramatiska slutkläm.
Den var huvudsakligen tänkt att
understryka mitt inledande på-
pekande att materiell tillväxt och
vetenskapliga framsteg kanske inte
löser våra grundläggade existentiella
problem. I själva verket var artikelns
syfte att visa att människans villkor
trots allt blir materiellt bättre. De
flesta undergångsteoretiker brukar ju
måla upp scenarier som går ut på att
människans materiella livsvillkor
konuner att bli sämre.
Jag vill bara bemöta ett par av de
invändningar som Hans Wallmark
gör. Han påpekar att det är direkt
dumt att vägra resonera kring de
MAGNUS NILSSON är PR-konsult.
38
MAGNUS NILSSON:
en l;’usnande framtid
avarter som utvecklingen for med
sig. Om detta kan man bara hålla
med. Men hela min artikel består ju
just av sådana resonemang. På en rad
olika områden tar jag upp de
fenomen som brukar arrfåras som
utvecklingens baksidor och fårsöker
visa att dessa är överdrivna eller inte
existerar.
Logisk befolkningstillväxt
Härvidlag har jag använt enkelt
kontrollerbara fakta. När det till
exempel gäller befolkningsutvecklingen vet vi vad som händer med
reproduktionstalen i samhällen när
välståndet ökar. Vi vet också att välståndet faktiskt ökar. Inte bara nu
utan de senaste 200 åren, vilket är
den tid får vilken man har rimligt
pålitlig statistik. Detta leder till
slutsatser om hur stor jordens befolkning konm1er att bli. Det är alltså inte
alls frågan om ”trosvisshet”.
Invändningen är självklar: kan inte
trender brytas och oforutsedda händelser inträffa? Självklart. OsäkerSVENSK TIDSKRIFT
heten är en del av människans
tillvaro. Men den kan hanteras. Jag
har till exempel forsäkringar. Men
trafikolycksstatistiken säger mig att
jag tryggt kan cykla till mitt jobb.
Med andra ord hanterar jag risker på
ett rationellt sätt trots att garantier i en
grundläggande bemärkelse saknas.
Aterigen handlar det inte om ”trosvisshet” eller en rationalistisk forgudning av människan som tar sig
uttryck i dyrkan av TSV:s statistik
och den egna kroppens fonnåga att
hantera en komplicerad trafikmiljö.
Jag menar att de som oroar sig får
mänsklighetens framtida utveckling
mot bakgrund av de fakta som finns
helt enkelt gör fel. De borde istället
glädjas och se framtiden an med tillforsikt.
Förutom fakta kan man naturligtvis
diskutera om de parametrar jag valt
ut är relevanta. Är längre medellivslängd, lägre barnadödlighet, minskad svält, bättre hälsa, högre BNP,
större läskunnighet och så vidare
egentligen viktiga faktorer for att
bedöma mänsklighetens tillstånd? Jag
anser det. Hans Wallmark är naturligtvis välkommen att forsöka argumentera for att andra faktorer (cykelstölder i småstäder i Norrland?) har
en större betydelse. Jag kan inte
komrna på vilka det skulle vara. Jag
kan tänka mig andra viktiga faktorer,
men mga som på allvar har större
dignitet.
Uppriktigt sagt tror jag inte att
någon skulle välja bort penicillinet
eller moderna hushållshjälpmedel
mot att slippa skydda sig mot inbrott.
För övrigt är uppfattningen att
dagens moderna storstäder är särskilt
farliga felaktig. För ett par hundra år
sedan gick bättre folk inte gärna
ensamma och obeväpnade på
Stockholms gator. Idag känner man
Empati betyder att leva sig in
någon annans känslor. Hos oss
har det kommit att betyda ”tycka
synd om”. Den som visar empati
hos oss visar medkänsla, och
medkänslan riktar sig automatiskt
nedåt, mot de små och svaga.
Empati i svenskt förstånd är att
gotta sig i medömkan, det är ett
smått gråtmilt sentimentalt deltagande.
Men faktum är att empati är att
leva sig in i alla möjliga känslor
som alla slags människor kan
tänkas ha. Empati och tolerans
hör ihop. Empati är att vända sig
mot varje annan med öppet sinne.
sig sällan eller aldrig hotad. Det så
kallade oprovocerade gatuvåldet är
ett tidningspåfund: ”Full ligist slog
annan full ligist” är nämligen en dålig
löpsedel.
Till sist några ord om påståendet
att ett rationellt och vetenskapligt
forhållningssätt till existentiella frågor
och religiösa foreställningar skulle
leda till folkmord, det vill säga att
sådana som jag skulle vara presumtiva
massmördare som vill sätta oss i guds
ställe. Qag vill inte ens bli påve.)
Detta forefaller strida mot verkliga
observationer: det är samhällen som
ännu starkt genomsyras av religiösa
foreställningar eller traditionalistiska
ideal kopplade till familjen, klanen,
stammen, rasen, nationen eller
klassen, som drabbas av de stora
Empati är lika mycket att leva sig
in i skinnskallens själstillstånd
som i invandrarens. Empati kan
vara att hysa icke godkända känslor, att upptäcka censurerade
bottnar, sådant som arbetats bort
ur det mänskliga registret i svensk
tappning.
Om politiska partier hade
känslor och fick för sig att tävla på
empatitoppen – empatin mätt i
antal människor som omfattades
av inlevelsen – skulle moderaterna vinna. Moderaterna känner
nämligen med vardagens hjälte,
den vanliga skattebetalaren,
medelsvensson som barskrapas
SVENSK TIDSKRIFT
tragedierna. Rwanda, Mellanöstern,
Nordirland, Mghanistan, det forna
Jugoslavien, Sovjet eller nazityskland
är exempel.
Mördas friskt
Enligt Hans W allmarks teori skulle
civilisation, eftertanke, andlighet och
ansvarstagande medkänsla blomstra i
dessa områden. I stället borde det
mördas friskt i Skandinavien, England, Kanada, Australien, bland vita
akademiker på den amerikanska
östkusten och i andra samhällen som
utmärks av hög utbildningsnivå och
materiell standard, social atomism,
utilitaristiskt präglad ekonomism och
relativt låg frekvens av kyrkobesök.
Men så är det ju inte.
ända in på benen som tack för att
han går till jobbet varje morgon i
ur och skur. De omfattar även
företagarna med sina känslor, liksom dem som äger sitt hem, eller
som har sparat ihop någonting
över huvud taget. De lever sig in i
satsningen och uthålligheten bakom varje projekt, respekterar
förkovran och framgång, tänker att
arbete ska löna sig. Moderaterna
har empati med ”det glömda
Sverige”, med de hyggliga och
skötsamma människorna, med det
stora flertalet.
Helena Riviere
39

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner