Print Friendly

Monica Werenfels Röttorp; Vad är moderat kommunalpolitik

Av Redaktionen | 31 december 1995


1995


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

VAD ÄR MODERAT
KOMMUNALPOLITIK?
MONICA WERENFELS RÖTTORP
Ett arv bestående av gigantiska skattesubventionerade kommunala koncerner som snedvrider
konkurrensen och som i värsta fallleder till nedläggningar av privata företag. Så ser en del av det
arv ut som ironiskt nog lämnades över till socialdemokraterna att förvalta .
U
nder åttiotalet ledde
moderata politiker ”privatiseringsdebatten” dvs
den debatt som krävde
rationalisering av offentlig sektor. Denna
rationalisering skulle bl a genomforas
med hjälp av privata entreprenörer via
upphandling eller i valfrihetsmodeller.
Valresultatet 1991 kunde tolkas som ett
förändringsmandat. Valresultatet 1994
tolkas av somliga som ett återställarmandat. Jag är inte övertygad om att det
är så. Moderaterna gjorde ju trots allt ett
hyggligt val och tappade kommunalrådsposterna i många kommuner främst p g
a det dåliga valresultatet for ”regeringskollegorna”. Valet var nog snarare en
protest mot indragningar. Dessvärre kom
indragningar att blandas ihop med förändringar, vilket skapade ett omotiverat
stort motstånd mot förändringar.
Hur samarbetet ska planeras och
genomforas nästa gång det är dags, är en
MONICA WERENFELS RÖTTORP arbetar pt!
SA F med samverkar! mellar1 r~ärir~gsliv oclr politk oclr /Jar
t~yligm utkommit med boket~ Kotikurrens på låtsas.
angelägen fråga, men den ska jag inte ha
synpunkter på här. Jag tar i stället som
min uppgift att diskutera vad som gjordes eller inte gjordes och vart detta leder.
Jag diskuterar enbart forändring av produktion av kommunala tjänster och
kommunal service.
Brisifälligt planerad
Min uppfattning är att den politik som
fordes i många kommuner var bristfälligt
planerad. Den synliggjorde att även
moderata politiker lätt blir offer för felsyn
när det gäller den politiska uppgiften och
vem de företräder. Viljan att rationalisera
ledde i forfårande många fall till ökad
kommunal affärsverksamhet och ökat
offentligt ägande. Detta senare kallar jag
socialism och det snabbt växande företagandet på skattepengar blev en for mig
oväntad och svårsmält konsekvens av
borgerligt styre.
Det fanns en klar vilja att rationalisera,
att ge väljarna valuta för pengarna.
Kunskapen saknades dock om hur forändringarna skulle gå till och vart man
28 SVENSK TIDSKRIFT
skulle. Det är kanske förståeligt. Nya
politiker som kommer från olika delar av
samhället kan inte kunna allt omedelbart.
För partierna är det dock inte ursäktat.
Väljaren bör kunna kräva att det parti
man röstar på faktiskt har en konkret
plan for hur partiet ska genomfora sin
politik. Detta kräver forberedande
insatser när partiet är i opposition. Det
krävs en beredskap.
Hanterbara mål
Självklart uppstår hinder när man ska
göra genomgripande förändringar.
Många politiker upptäckte att det saknades hanterbara mål i de mjuka kommunala verksamheterna. Har man inga
mål så har man inga mätredskap. Då kan
man inte köpa av entreprenörer – men
dessvärre inte heller styra sina egna
styrkor.
Många verksamheter var inte avskilda,
redovisningstekniskt eller fysiskt.
Därmed blev det hopplöst att forsöka
fastställa pris på de olika verksamheterna.
Redan här stupade mången förändringsentusiast. Fortfarande är det ett litet fatal
kommuner som har redovisningsmetoder
som gör de egna kostnaderna järnforbara
med de privata företagens. Det finns
därfor påtaglig risk att det uppstår samma
oöverstigliga hinder nästa gång det blir
majoritetsskifte i kommunerna.
Skapa en organisation
flertalet kommuner skapades ingen
organisation for förändringsarbetet. Den
elementära åtgärden att inrätta det som i
Stockholm och Stockholms läns landsting kom att kallas konkurrenskansli forblev okänd i flertalet kommuner. Dessa
två kommuner har enligt min mening
också blivit de i särklass mest framgångsrika i förändringsarbetet. Det måste
finnas ett organ som omedelbart kan ta
itu med praktiska svårigheter, som kan
tanga upp hinder och se till att dessa
undanröjs genom politiska beslut, som
kan formedla kunskap till de anställda om
hur forändringsarbete går till osv. Man
måste som politiker skapa en organisation
som fungerar for det man ska göra.
Beredda att släppa taget
Man måste tro på det man ska göra. l den
hårda debatten vek sig många. Kanske
var övertygelsen inte tillräckligt stark?
Man trasslade in sig i ursäkter ”vi ska inte
privatisera for privatiseringens skull”,
”alla ska a vara med och konkurrera”
osv. När det kom till kritan var endast ett
fatal politiker beredda att släppa taget.
I en rapport från Kommunforbundet
redovisas forändringstakten under nittiotalet. Jag drar mig inte for att påstå att
den är usel. Sedan är det en annan sak att
det finns ett antal borgerligt styrda kommuner som gjort bra ifrån sig och där har
det funnits ett dominerande moderat
intresse att använda privata företag i produktionen. Men det sammanlagda resultatet är uselt. Så redovisade t ex endast 15
kommuner en ökning av antalet städentreprenader for år 1993, den tekniskt och
socialt enklaste av alla. Nio redovisade
ökad entreprenadverksamhet inom fastighetsförvaltning, 15 inom måltidsverksamheten.
Den politiska rollen är ofta föremål for
debatt och stolta principiella uttalanden.
SVENSK TIDSKR.IFT 29
Verkligheten tycks vara svårare att rå på.
AlltfOr många ambitiösa politiker forvandlas snabbt till arbetsgivare, fåreträ-
dare for produktionens intressen.
Medborgamas intressen anpassas till produktionens behov. Bristande formåga är
en sak. Här kan det finnas anledning att
fundera på om det finns fog for tal om
svek.
Flertalet kommuner har övertalig personal. Samma konmmner befinner sig i
ekonomisk kris. Det är i kris de stora
tunga besluten måste tas. Men borgerliga
politiker har avstått från nödvändiga
avvecklingar i egenregi med motivering
att det annars blir stora sociala kostnader.
I ett antal fall har moderata politiker
garanterat anställning for hela mandatperioden. Jag betvivlar att dessa politiker
vågar friställa när det går bättre. För
övrigt ökar ju knappast forutsättningarna
for en god kommunal ekonomi med en
sådan politik. Nog vore det väl bättre att
rikta in ambitioneon på att krympa den
kommunala kostymen?
Moderat socialism
Omsorgen om den kommunanställda
personalen har ofta använts som argument for utvecklingen av kommunal
foretagsamhet. De anses behöva stimulans, de anses ha någon slags rätt att välja
att vara offentligt anställda, med de goda
villkor detta medfor, men ändå ha de fordelar som anses finnas i det privata
näringslivet. För att inte överflödig personal ska friställas har många borgerliga
politiker valt att i stället bryta mot kommunallagen och låta personalen göra
affärer med skattebetalamas pengar. Den
ekonomiska krisen har påskyndat denna
utveckling och jag skulle vilja påstå att
skadorna är mycket stora. För att slippa
friställa låter kommunpolitikerna personalen gå ut och konkurrera på etablerade
marknader. De konkurrerar med ofullständiga kalkyler, dvs dumpar priserna,
de tar risker med skattepengar och de
forstör fOr de riktiga foretagen.
Affärsintresse
Omsorg om de anställda är knappast hela
forklaringen till det omfattande intresset
for affärer bland borgerliga konmmnpolitiker. Jag tror inte heller att feta styrelsearvoden är avgörande skäl for inrättande
av kommunala foretag. Jag tror att det
handlar om en övertro på vad ”snabba
beslut”, bolagsformen och alfårskulturen
kan åstadkomma. Man vill tjäna pengar
till konmmnen, det är ju smakligare än
att avskeda eller höja skatter och avgifter.
Man tror att man kan expandera sig ur
krisen.
Det finns också en utbredd fdreställning om stordriftens välsignelser. I själva
verket är massor av servicefunktioner bäst
i liten skala, därfor att de ska anpassas till
individuella behov. Detta gäller ofta just
de tjänster som kommuner idag producerar.
Omfattande företagsverksamhet
Utvecklingen har smugit sig på under
lång tid, men har gått allt snabbare under
den senaste treårsperioden. Dessvärre har
detta varit mest tydligt i borgerliga kommuner. Denna omfattande fåretagsverksamhet överlämnas nu till politiker som
verkligen tror på offentligt ägande. Ett
30 SVENSK TIDSKRIFf
fantastiskt arv från borgerliga politiker!
Ett arv bestående av gigantiska skattesubventionerade koncerner som snedvrider
konkurrensen och bidrar till utebliven
växt eller i värsta fall nedläggning av privata företag. När ska borgerliga kommunpolitiker förstå att det är ingen principiell skillnad mellan att å ena sidan
expropriera eller med skattemedel köpa
upp företag och å andra att konkurrera ut
de privata företagen med skattemedel.
Resultatet blir socialisering.
Myterna
Det finns några myter som cirkulerar
debatten. De är följande:
Först måste vi bilda ettföretagför att sedan
sälja.
Detta är en besynnerlig föreställning.
Det går att avveckla, att sälja en verksamhet, att sälja inven-tarier och fastigheter i befintligt skick osv. Man rar ett
lägre pris än för en blomstrande verksamhet. Men det kostar också att bygga upp
en nedsliten verksamhet. Varför skulle
just politiker vara bäst som företagsdoktorer?
Det finns inga entreprenörer.
Det vore i och för sig inte egendomligt om det inte funnes privata enptreprenörer för tjänster som alltid utförts i ett
offentligt monopol. Men i många fall är
påståendet inte sant. Det ligger dock på
politikernas ansvar att marknaden undersöks, att förtroende skapas för att ra igång
affårer och att stimulera fram en lokal
marknad i syfte att bryta monopolet.
Offentlig förvaltning är tjfektivast.
Detta är ett märkligt påstående mot
bakgrund av de obefintliga resurserna för
jämförande kalkyler. Det framstår nog
mest som önsketänkande och bekvämlighet. Om egenregin är billigast slip-per
man ju obehaget med kontlikter med
personalen.
Egen städavdelning
Vi måste driva egen verksamhet för att vara
kompetenta upphandlare.
Knappast något privat företag anser sig
behöva en egen städavdelning för att
kunna köpa städning av de egna lokalerna. Ännu mindre anser de sig behöva
gå ut och städa i andra företag för att
behålla kompetensen. Det vore bättre att
höja beställningskompetensen internt och
använda konsulthjälp för specialistfunktioner.
Värda attförsvara
Det har genomförts förändringar som är
värda att försvara. Därför är det viktigt att
framhålla dessa, att hårt skjuta på alla återställare och att inte låta förändringsmotståndarna skriva historien.
Men man måste också se framåt. För
att politiken ska bli framgångsrik nästa
gång väljarna ger sitt förtroende måste
man ute i kommunerna börja diskutera
rollfördelning. Staten och kommunerna
har sina spelplaner, näringslivet har en
annan. De olika aktörerna har olika kompetens, olika spelregler och olika resurser.
Samverkan bygger på arbetsfördelning
mellan olika aktörer, inte på sammanblandning av rollerna. När skattefinansierade verksamheter börjar göra atfårer förstörs marknaden. Kommuner rar inte
styras som företag. Vill vi verkligen ha ett
samhälle där de politiska sysselsättningsSVENSK TIDSKR.IFT 31
kraven styr foretagsamheten? Sådana
samhällsystem har visat sig ge forfårande
resultat. I våra östra grannländer arbetar
man nu under svåra fOrhållanden for att
undanröja tokerierna.
Ägandets betydelse
Det är också hög tid att ta en diskussion
om ägandets betydelse. Det är i det privata ägandet som utvecklingsdynamiken
finns. Produktion av varor och tjänster
ska inte ske i organisationer som inte
behöver anpassa sig till konsumenternas
krav. Om man inte behöver leverera
vinst behöver man inte forändra. Dåliga
foretag ska läggas ned eller forsättas i
konkurs. Detta sker ytterst sällan då kommunen är ägare.
Riskerar inga egna pengar
Det går inte att skapa likvärdig konkurrens mellan privata fOretag och offentligt
ägda foretag. Det är inte möjligt ens om
alla tekniska faktorer är lika. Människor
agerar nämligen olika beroende på om
det är egna eller andras pengar de hanterar. Den anställde direktören i det
kommunalt ägda foretaget riskerar inga
egna pengar, knappast ens den egna
anställningen om det skulle gå dåligt.
Han rekvirerar oftast nya pengar från
skattebetalarna. Ägaren till det privata
foretaget har satsat egna sparpengar alternativt belånat villan for att starta sitt
foretag. Går det dåligt riskerar han jobb
och pengar/villan. Han vågar aldrig ta
sådana risker som den anställde direktören gör. (F ö far han aldrig låna pengar
lika billigt som kommunen.)
Villkoren måste vara stabila
Sverige måste ha många fler små, medelstora och stora foretag fOr att utvecklas
rätt. Annars kan välfärd aldrig åstadkommas. För att nå dit måste foretagare
som riskerar egna medel kunna lita på att
inte bli utkonkurrerade av sina egna skattemedel. Villkoren måste vara stabila. Det
är i foretagen pengarna skapas.
32 SVENSK TIDSKRIFT

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner