Print Friendly

Moderaternas framtoning är inte oproblematisk

Av Redaktionen | 31 december 1995


1995


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.


BREV & REPLIKER
MODERATERNAs FRAMTONING
AR INTE OPROBLEMATISK
S
vensk Tidskrifts fOrsta nummer
for året ägnar betydande
utrymme åt den moderata
eftervalsanalysen och det arbete
som Per Unekels analysgrupp lagt ned.
Det är bra. Den unekelska rapporten är
fortjänstfull då den manar till eftertanke
och inspirerar till debatt om partiets roll,
ansvar och uppgifter.
Frodig debatt
Rapporten känns frisk i bemärkelsen att
den i vissa delar vågar vara en smula självkritisk i sin betraktelse över de gångna tre
åren, vilket i tider av framgång inte är
allomgivet de politiska analyserna.
Samtidigt öppnar den dörren till en
frodig debatt i partiet, om sådan önskas.
Det värsta vore väl om rapportens frågeställningar och funderingar nu lades till
handlingarna och vardagen tog vid.
Därfor tyckte jag personligen att
inläggen i förra numret, med ett
……………………………………
CHR.ISTER. SÖDER..BER.G är partiombudsmall för
moderatema i Stocklwlms stad.
undantag, kändes upplyftande och på lite
olika sätt förde diskussionen framåt.
Undantaget, en ledare under rubriken
”Moderat eftertanke”, skiljde sig tyvärr
från övriga inlägg.
Igengrott resonemang
Jag har svårt att föreställa mig att den
något magsura ledaren var ett inlägg
ämnat en fruktig diskussion om bilden
och framtoningen av moderaterna. Den
verkar snarare tillkommen som ett hätskt
utfall mot Fredrik Reinfeldt. Att enkelt
och lätrvindigt avfärda alla funderingar
om bilden av moderaterna med hänvisning till att det ändå bara är politikens
innehåll som räknas, kändes for mig som
ett oroväckande igengrott sätt att resonera på. Men låt mig for stunden lämna
ledaren.
Jag vill inledningsvis göra klart att jag
inte vill tillmäta mig rollen som sanningsvittne i frågan om partiets framtoning.
Men jag kan nog beteckna mig som
”aktiv deltagare och lyssnare” när jag
möter våra fortroendevalda och aktiva
SVENSK TIDSKRJFT
73
partiarbetare, på årsmöten och forenings- l deringar, snarare än svar, som bör tas tillträffar. vara, även när det gäller vår formenta
Vid varje tillfålle då jag under våren brist på socialt engagemang och intresse
träffat fareningamas ordforande, kom- for miljöfrågor. Bevisligen har ju partiet i
munalt fortroendevalda, övriga aktiva
eller foreningsmedlemmar så finns och
diskuteras synpunkter på hur partiet tonar
fram. Det handlar inte om någon
”Sahlinisering” av politiken där det diskuteras hur folk är klädda eller kammade
(finns det överhuvudtaget någon som har
diskuterat det?), eller hur utanverket skall
fornus for att kortsiktigt vinna billiga
opmwnspoäng.
Fler väljare
Grunden for dessa funderingar rör den
centrala frågan om hur partiet skall växa
ännu mer; hur vi skall blir ett parti med
en väljarandel över 30 procent, kanske
bortemot 40 procent. Med andra ord,
hur vi långsiktigt skall attrahera fler välJare.
Dessa funderingar utgår från just långsiktigheten i politiken och ifrågasätter
inte innehållet i partiets politiska budskap. Funderingarna rör bland annat
framtoningen och bristen i att inte ”nå
ut” med vissa frågor. Nödvändigtvis är
inte allt som diskuteras vare sig helt
logiskt eller ibland särskilt klokt och
genomtänkt, till exempel synpunkter på
att moderater skulle ha ett for litet socialt
engagemang, sakna empati eller rent av
vara ointresserade av miljöfrågor. Jag
håller med Per Unekel om att påståenden
likt dessa generellt är felaktiga och att det
är kritik som missar sitt mål.
Men det finns tillräckligt med intressanta funderingar, och märk väl just fundessa frågor ett lägre fortroende bland
väljarna än i till exempel frågor om
Europa, skatter och brott & straff. Det är
naturligtvis lätt att det blir så när strategin
alltid är att tala i de frågor där partiet har
fortroende och står starkt.
Skickligt av Bildt
Jag minns till exempel for ett år sedan när
Carl Bildt i debatt mot Ingvar Carlsson i
Mälarsalen i Stockholm valde att koncentrera sig på det som av tradition uppfattas
som socialdemokraternas starka fråga,
nämligen arbetslösheten. Jag minns också
de något kluvna uppfattningarna i delar
av partiet efteråt, huruvida vi skulle ge
oss in i diskussionen om arbetslösheten.
Jag tyckte och tycker att det var utomordentligt skickligt gjort av Bildt, att fora
in frågan på sin egen planhalva och diskutera möjligheterna for nya och riktiga
jobb i de små och medelstora foretagen.
Och vips blev frågan enklare att hantera i
de politiska samtalen.
Pigor och telifonflåsare
Samma järnforelse kan också göras
frågan om lågavlönade jobb i servicesektorn, som med Fredrik Reinfeldts och
Moderata Ungdomsforbundets hjälp,
kom att handla om MeJobs snarare än
pigor och telefonflåsare. Strävan att
erövra motståndarsidans frågor som våra
egna tror jag på sikt kan leda partiet
framåt i de frågor som idag inte uppfattas
som traditionellt moderata profilfrågor.
74 SVENSK TIDSKRIFT
Detta har alltså inget med det politiska
innehållet att göra utan är snarare en fråga
om paketering och presentation av budskapet, vilket i viss mån den unekelska
analysgruppen själv ger belägg för i Möte
med ett rzytt sekel (s 45):
Kommunernas valresultat
”Det för oss även över till frågor om hur
partierna möter sina väljare. Vi anser oss
ha starka skäl för att hävda att det är på
detta område som de viktigaste orsakerna
till det otillräckliga moderata kommunalvalsresultatet står att finna.”
I Svensk Tidskrift utvecklar Per
Unekel sina tankar. Han beskriver bland
annat analysgruppens studier av valresultaten i kommunerna. Dessa ger inte
belägg för att takt och tempo i det moderata förändringsarbetet i kommunerna,
skulle lett fram till några valförluster. Han
ser dock ett samband mellan hur förändringarna genomfördes och valresultaten:
Hård och kantig politik
”Samtidigt som det i delar finns fog för
kritik gentemot moderaterna för att vara
först och främst ”producentinriktade”, för
ibland smått överdriven rationalitet och
för en benägenhet att klä politiken i företagstermer som inte riktigt passar, finns
det många fler förklaringar till varför
moderat kommunalpolitik mellan 1991
och 1994 på många håll framstod som
hårdare och kantigare än vad den faktiskt
.. Il
ar.
Det är viktigt att inte enbart peka på
dessa orsaker som de enda förklaringarna
till valresultaten runtom i kommunerna,
men nog sjutton borde det finnas ett
intresse för att närmare fundera över hur
man i de riktigt dåliga fallen kan åstadkomma en förändring till det bättre. Jag
är säker på att det faktiskt går att förena
ett aktivt arbete när det gäller bilden av
ett partis framtoning med debatt och diskussion om vilket innehåll partiets politik
skall ha. Utan att ge avkall på de grundläggande målen.
Lokala ledare viktiga
Analysgruppen konstaterar vidare att partiets företrädare också spelar en viss roll
för valresultatet, vilket man ser om man
studerar röstsplittringen i de kommunala
valen och jämför med riksdagsvalsresultaten i kommunerna.
”En del i röstsplittringsmönstret är att
lokala ledare förefaller att spela en växande roll för väljarbeteendet. Jan-Evert
Rådhström i Torsby, med ett kommunalvalresultat som med 1O,1 procentenheter överstiger resultatet i riksdagsvalet,
är ett tydligt moderat exempel på detta
fenomen.” (sid 45).
Framtoningen spelar roll
Jag känner inte Jan-Evert Rådhström och
analysgruppens rapport ger inget svar på
frågan om varför moderaterna i Torsby
attraherar 1Oprocentenheter fler väljare i
kommunalvalet än riksdagsvalet.
Förklaringen gissar jag inte ligger i det
politiska budskapet utan snarare i något
som har med det där andra att göra; något
som gör att väljarna i Torsby känner att
de lättare kan identifiera sig med
Rådhström, än vad väljare i allmänhet
känner att de kan med politiker.
Vad skall man dra för slutsats av detta?
SVENSK TiDSKRIFT 75
Det är klart som korvspad att det Unekel
och hans grupp beskriver har betydelse
för hur väljama röstar, det vill säga hur
partiet framtonar och möter väljarna.
Speciellt i kommunerna, men självfallet
spelar det roll också på riksplanet.
Lidelse och tro
Låt mig dock göra klart att jag generellt
ger blanka fasen i hur en person ser ut,
vilka kläder han eller hon bär och vilken
dialekt vederbörande talar. Här handlar
det snarare om något så svårgripbart som
lidelsen för uppgiften, tron på och engagemanget för det man gör. Jag tror att
sådant känns och märks.
Det handlar också om pedagogik och
hur presentationen av vår politik ser ut.
Det handlar faktiskt också om förmågan
att dela med sig av sig själv till andra. För
den sakens skull behöver ingen fly politikens ideer och ståndpunkter. Ingen
behöver skrika om politikens
Sahlinisering för att en politiker ställer
upp i Jeopardy.
att fa möta politiker i andra sammanhang
än de vi är vana vid; i situationer där
annan kompetens än den rent politiska
ges utrymme. Varför inte ta tillvara detta,
istället för att avfårda det som politikens
Sahlinisering?
Det är lätt att i en osignerad ledare raljera över Fredrik Reinfeldts funderingar
eller vad Gösta Bagge och Jarl
Hjalmarsson gjorde för partiet, men
frågan är de facto för viktig för att
avfärdas som Sahlinisering. Frågorna om
pedagogik i politiken, framtoning och
om kopplingen mellan våra företrädare
och väljamas förtroende innehåller så väldigt mycket mer.
Steg på vägen
Jag ropar alltså inte på att politiker runt
om i landet skall bytas ut, ekiperas om
eller förställas till något de inte är. Men
jag tror att en tydligare medvetenhet och
en öppen diskussion i partiet är ett viktigt
steg på vägen. Och då måste debatten
kunna föras utan att betecknas som en
”solkighet” i svensk politik.
Uppfriskande med]eopardy Därför att diskussionen finns redan där
Jag menar inte att politiker skall springa ute i vingården, bland partiets trogna
benen av sig för att delta i TV:s olika lek- arbetare, och jag konuner personligen att
program, men det är ganska uppfriskande delta i och följa den diskussionen.
76 SVENSK TIDSKRIFT

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner