Print Friendly

Moderata idéer ska finnas kvar i Svenska kyrkan

Av Hans Wallmark | 9 september 2011

Över tio år efter förändringen i relationerna mellan Svenska kyrkan och staten finns det anledning att fundera över hur politiska partier ska agera. De som vill fortsätta företräda moderata idéer i det kyrkliga arbetet ska kunna göra det, men inte under samma former som tidigare. Det skriver Hans Wallmark i en replik till förra veckans inlägg av Gustaf Björck.

Komminister Gustaf Björck beskriver den moderata partistyrelsens förslag om att M ska dra sig tillbaka från de kyrkliga valen som ”en repa” i fernissan. En hel del moderater aktiva inom kyrkopolitiken, av vilka Gustaf Björck personligen känner åtskilliga, menar nog tvärtom att det är ett stort steg som kan komma att tas på årets partistämma. Och det gäller att ha respekt för detta!

Vidare påstås att Moderaterna försökte klippa av banden redan 2007. Det är inte korrekt! Inom Moderaterna har sedan de förändrade relationerna mellan staten och Svenska kyrkan år 2000 förts en seriös intern diskussion om hur partiet ska förhålla sig. Frågan debatterades och avgjordes utan omröstning vid partistämman i Gävle 2007. Beslutet blev då att delta i de kyrkliga valen 2009 men att det inte längre var en uteslutningsgrundande anledning att kandidera för annan gruppering.

Partistyrelsen föreslår nu att nästa steg tas, även om det kan finnas olika åsikter om vilket årtal som kan vara bäst för genomförande. Det görs med respekt för alla moderater som i dag är kyrkligt aktiva och av omsorg om Svenska kyrkan. Tanken är att moderaterna inte ska ställa upp under egen partibeteckning i val till stift och kyrkomöte 2013. Samtidigt handlar det om städad avveckling. Svenska kyrkan är landets största samfund med för närvarande runt 70 procent av befolkningen som medlemmar. Kristen tradition har präglat och format samhället i över 1000 år. Kyrkorna har också en stor roll att spela i ett öppet samhälle då människor där förenas genom sin tro som också kommer till uttryck genom socialt arbete exempelvis gentemot barn och ungdomar samt utsatta grupper men också som röster för att uppmärksamma vad som ses som orättvisor och förtryck.

Även om valdeltagandet i kyrkovalen är lågt med drygt 10 procent av de röstberättigade som nyttjar möjligheten och Moderaternas röststöd låg en bra bit under vad som noterades i riksdagsvalet 2010 så är det ändå ett antal personer som är medlemmar i Moderaterna som har kyrkliga uppdrag. Det är viktigt att de som vill fortsätta att företräda moderata idéer i det kyrkliga arbetet får möjlighet att göra detta, men med en bredare nomineringsgruppsbeteckning som är helt fristående och separerad från Moderaterna. Gustaf Björck laborerar med möjliga namn som ”Moderater i Svenska kyrkan” (misk). Enligt lagt förslag skulle detta således inte vara möjligt.

Initiativ får nu tas till en ny nomineringsgrupp som kan utveckla och förankra en värdeplattform som denna grupp skulle kunna gå till val på. På detta sätt skulle kyrkligt aktiva moderater kunna hitta en ny form för sitt engagemang för Svenska Kyrkan tillsammans med andra likasinnade i eller utanför partipolitiken.

Detta blir en naturlig vidareutveckling av den förnyelse som Moderaterna genomgått sedan 2003. Som parti vågar vi tänka fritt och pröva nytt. Även Svenska kyrkan har under senare år genomgått stora förändringar och detta ställningstagande från moderaterna som parti kan också vara en del av det trossamfundets egen förnyelse. Reaktioner från andra partier indikerar att processer kan vara på gång även där. Tydligast motstånd har föga förvånande kommit från socialdemokratiskt håll.

Ordningen med en statskyrka har övergetts. Relationerna har förändrats. 1998 beslutade riksdagen att ändra i grundlagen och ett år senare beslutade kyrkomötet om en ny kyrkoordning. Den 1 januari 2000 ersattes den svenska statskyrkan av trossamfundet med samma namn. I kraft av historia och storlek intas dock en särställning genom av riksdagen stiftad lag om trossamfundet Svenska kyrkan. När det nu gått mer än tio år sedan de förändrade relationerna mellan Svenska kyrkan och staten finns det också anledning för partierna att fundera huruvida dessa aktivt ska agera inom Svenska kyrkan eller istället dra sig tillbaka och tydligare markera skillnaden mellan det civila samhället å ena sidan och de politiska organisationerna å den andra. Det i sig hindrar inte politiskt aktiva personer att i kraft av eget engagemang, kunnande och vilja till delaktighet att verka inom Svenska kyrkan på samma sätt som det finns moderater inom andra församlingar eller exempelvis i föreningslivet och idrottsvärlden. Även om moderata samlingspartiet inte består som nomineringsgrupp kommer det att finnas många moderater kvar i Svenska kyrkan. Nog är detta principiella resonemang mer än ”en repa”!

Hans Wallmark är ledamot av Moderaternas partistyrelse och av kyrkomötet.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner