Print Friendly

Missbruk av ordet ”fred”

Av Inger Enkvist | 28 oktober 2011

Slut fred med terroristerna. Det var budskapet till Spanien från den internationella ”fredsdelegation” som förra veckan besökte Baskien. I flera decennier har terrororganisationen ETA utsatt den spanska demokratin för hot och attentat. Så är ”sluta fred” verkligen rätt uttryck? Det undrar Inger Enkvist.

Den baskiska terrororganisationen ETA har under de senaste åren försvagats kraftigt på grund av framgångsrikt polisarbete. Kanske det just är ETA:s svaghet som skulle döljas i den uppvisning i politisk cynism som Spanien fick uppleva förra veckan. På måndagen kom en ”fredsdelegation” till Baskien i norra Spanien bestående av olika utländska personligheter med föga anknytning till Baskien. Den mest prominente i gruppen var förre generalsekreteraren för FN, Kofi Annan. Gruppen vädjade till den spanska regeringen om att sluta ”fred” med ETA, fast det är ETA som varit en mardröm för det demokratiska Spanien och som hotat, utövat utpressning och mördat spanska medborgare i mer än trettio år. Bara att skriva ner namnen på alla de personer som mördats upptar flera tidningssidor. Är ”sluta fred” rätt uttryck?

På onsdagen läste ETA-företrädare med täckt ansikte upp en deklaration där de påstod att ETA lade ner vapnen därför att de vill ha ”fred”. Det är bara det att ETA inte lämnat in sina vapen och inte uttalat att de ångrar vad de gjort. ETA har flera gånger tidigare sagt sig lägga ner vapnen och varje gång har man använt ”vapenvilan” för att uppnå fördelar och exempelvis omorganisera sig i lugn och ro.

På lördagen ordnade sedan ETA-sympatisörer en jättedemonstration i Baskien och krävde ”fred” samt att alla ETA-fångar skulle släppas. Det vill säga att de krävde att de som deltagit i mördandet och haft oturen att uppspåras och dömas skulle släppas fria. Inga skyltar i demonstrationen visade medkänsla med offren för våldet. Detta tyder inte på att sympatisörerna anser att mord är ett brott.

Spanien har parlamentsval om en månad och en tid därefter regionalval. En rad politiska analytiker menar att ETA velat visa sig som starkt trots motgångarna samt att ETA hoppas att nationalistiska och radikala krafter ska få majoritet i regionalvalet. ETA skulle därigenom få inflytande exempelvis över den baskiska regionala polisen.

Den politiska röst som klarast har uttalat vad många tänker är Rosa Díez, tidigare socialistisk toppolitiker från Baskien som levt med hot i åratal. Hon är nu ledare för det än så länge relativt lilla partiet UPyD, som placerat sig mellan det socialistiska och det borgerliga blocket. Varför har de stora partierna inte reagerat skarpare mot det här utspelet? undrar hon. Finns något hemligt avtal eller är de ”bara” rädda?

För att en nordbo ska förstå hur ordet ”fred” används av ETA, kanske man kan anknyta till Gro Harlem Bruntland, en av ledamöterna i den internationella ”fredsgruppen”. Skulle hon, som lämnade Utöya innan skjutandet började, föreslå att norska staten skulle förhandla om ”fred” med Breivik?

Inger Enkvist är professor i spanska vid Lunds universitet.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner