Print Friendly

Mikael Rothstein; Dagens namn – Fär en partisekreterare ha otur

Av Redaktionen | 31 december 1995


1995


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

DAGENS NAMN
MIKAEL ROTHSTEN:
FÅR EN PARTISEKRETERARE
HA OTUR?
skulle snart visa sig for litet for ambinågot annat sätt kan knap- tiöse Linde; i stället forsvann han till
L
eif Linde har haft otur. På ~
past hans bakslag förklaras. Stockholm.
Trots ypperliga forutsättningar
har det gått trögt for honom att nå en
verklig topp-position i det socialdemoI huvudstaden gick den fackliga karrikratiska partiet.
Redan när Bo Toresson avgick 1992
var Leif Linde aktuell som partisekreterare. Men då föll valet på Mona Sahlin.
Och i den konkurrensen stod sig Linde
slätt. När Mona Sahlin – och alla andra
tänkbara motkandidater – hamnade i
regeringen fick han äntligen jobbet. Men
då fortsatte oturen att grina honom i
ansiktet. Problemen hopade sig direkt for
partisekreteraren.
Annars har Leif Linde de exakt rätta
forutsättningarna for jobbet. Han började
sin politiska bana i gymnasieåldern
herruna i värmländska Grums. Snabbt
gick karriären från SSU till rekordung
(23 år) ombudsman i LO. Men Värmland
MIKAEL ROTHSTEN är politisk redaktör i Nya
Wermlands- Tiduiuge11.
ären inom Pappers lysande. Hans forsta
rejäla bakslag kom 1984 när han forsökte
bli ordforande i SSU. Motkandidaterna i
Margot W allström, Anna Lindh och
Mona Sahlin var alltfor starka. Leif Linde
blev aldrig vald.
I stället blev han förbundssekreterare.
En i och for sig minst lika viktig post.
Om jobbet som SSU-ordforande är en
skola for blivande statsråd och partiledare,
så är sysslan som förbundssekreterare en
god träning for e~ kommande partisekreterare.
Unikfördel
Leif Lindes hela vuxna liv har i praktiken varit en enda lång forberedelsetid
for jobbet som socialdemokraternas
främste organisatör. Han har en näm1ast
unik kombination av uppdrag: forutom
jobbet i SSU har han även varit förbundssekreterare i LO och nu senast forSVENSK TIDSKRIFT 281
hundssekreterare i ABF. Leif Linde har honom onekligen från karriärsugna stormed andra ord ett gediget fOrflutet i stadsakademiker!
samtliga rörelsens grenar. Och som han
själv uttryckte saken i massmedia är han
”bildad mom rörelsen”.
Socialdemokraternas nye partisekreterare
är så mycket ett barn av den socialdemokratiska partiapparaten som någon kan
bli.
Dessutom har Leif Linde en fördel
som gör honom närmast unik i den
högre s-sfåren: Han har arbetarbakgrund.
Till skillnad från många andra karriärsossar så var inte jobbet som ombudsman
hans första riktiga arbete. Leif Linde har
jobbat på pappersbruk, något han självklart aldrig förtiger. Efter utnänmingen
basunerade till och med TT ut att en
”pappersarbetare från Grums” blivit ny
partisekreterare! Detta trots att det måste
vara 20 år sedan Leif Linde för gott lämnade Gruvöns pappersbruk.
Den forne pappersarbetaren kan dessutom bjuda såväl massmedia som partifolk på en trevlig historia om hur raggarkungen i Grums fick honom att bli socialist. Den lokala ledaren för den motorburna ungdomen i Grums var nämligen
ordförande i SSU-klubben och på Leif
Lindes första möte höll han ett inspirerande anförande om varför socialdemokraterna står på marxistisk grund.
Föredraget tycks ha satt outplånliga spår i
Leif Linde och lagt grunden till hans
politiska tänkande.
Även Lindes steg in i politiken skiljer
Ingen drömstart
Leif Lindes förutsättningar för jobbet
som partisekreterare kan således inte bli
mycket bättre. Men han fick långt ifrån
någon drömstart på det nya jobbet.
Direkt efter utnämningen i oktober förra
året kastades han in i den för s-partiet så
uppslitande folkomröstningen om EU.
Den nye partisekreteraren var visserligen
förespråkare för ett svenskt medlemskap,
men hans första omsorg var naturligtvis
att hålla ihop partiet. Och BU-sprickan i
partiet har inte försvunnit efter omröstningen. Tvärtom finns den kvar som en
gnagande konflikt inom rörelsen och
som en återkommande svårighet för Leif
Linde.
Dessutom fick han snart ytterligare
problem på halsen. Regeringen hann
inte sitta länge i Rosenbad innan de
interna protesterna mot dess politik
nådde stormstyrka. Trots Göran Perssons
öppna mandat hade marken förberetts
dåligt för den nödvändiga krispolitiken.
Resultatet blev att regeringen svek både
outtalade förväntningar och uttalade
löften. Den nytillträdde partisekreteraren
fick omedelbart rycka ut i lönlösa försök
att gjuta olja på vågorna.
Hans elddop som partisekreterare
inföll när han på l maj fick åka till det
stormiga Luleå. Om förhoppningen var
att Leif Linde med sin gedigna fackliga
bakgrund skulle dra LO-medlemmar till
det socialdemokratiska demonstrationståget blev resan till Norrlandsstaden en
rejäl besvikelse. Bara 300 personer lock- 282 SVENSK TiDSKRIFf
ades av partisekreteraren. Till LO:s pro- r
testtåg kom mer än det dubbla. Det var
säkert ett bittert ögonblick for LeifLinde.
De upproriska stämningarna lät sig
inte dämpas med tjusig retorik om borgerligt vanstyre och socialdemokratiskt
ansvarstagande for landet. Missnöjet var
djupare än så. S-väljarna kände sig lurade
på den utlovade återgången till ett tryggt
välfårdssamhälle. Plötsligt blev Leif
Lindes främsta sysselsättning att i massmedia forklara varfor socialdemokraterna
rasade i gallupmätning efter gallupmätning. För en partisekreterare är den uppgiften närmast mardrömslik.
Man kan med lätthet forestilla sig
stämningen på Sveavägen 68.
Erfarenheten från 1991 är övertygande:
en missmodig socialdemokratisk rörelse
vinner inga val. Valet till ED-parlamentet
hotar att bli en katastrof Något måste
alltså göras. Men vad?
Nödvändigheten i att sanera statsfinanserna är odiskutabel. Men fortsatta
besparingar låter sig inte forenas med
gräsrötternas gillande. Dilemmat är i
praktiken omöjligt att komma ur. Men
något måste som sagt göras. Leif Lindes
lösning blev att fOrsöka forskjuta det politiska perspektivet framåt. Ett enkelt, men
inte helt oanvändbart politiskt knep. För
vad kan göra uppoffii.ngar mera uthärdliga än löften om en bättre framtid?
Terapi för rörelsen
Socialdemokraterna skall nu, under Leif
Lindes ledning, ordna en bred debatt
inom partiet om inriktningen av s-politiken efter krisen. Nästa vår blir det till
och med en extra partikongress som helt
”Plötsligt blev Leif
Lindes främsta
sysselsättning att i
massmedia förklara
vaiför socialdemokraterna rasade i
gallupmätning ifter
gallupmätning.

skall ägnas åt efterkrispolitiken. Efter
halva mandatperioden tänker socialdemokraterna göra ett rejält avstamp, det
vill säga markera att nu riktas det politiska
intresset mot framtiden.
Vad som kan grusa Leif Lindes forhoppningar är naturligtvis den ekonomiska verkligheten – den har ju visat sig
vara partiets största fiende. De dåliga
statsfinanserna kommer att vara politikernas foljeslagare under lång tid framåt.
Det är svårt att tro att det väntar någon
ny skördetid bakom hörnet som den
extra partikongressen kan planera infor.
Men ur partisekreterarens synvinkel är
detta egentligen mindre viktigt. Det
väsentliga är att rörelsen sysselsätts med
något annat än internt missnöje. Den
extra partikongressen blir som terapi for
frustrerade gräsrötter.
Det är inte enbart missnöjet med regeringens ekonomiska politik som ställer till
problem for Leif Linde. EU-frågan har
återvänt som ett spöke från det forgångna
och river nu upp nya sår i socialdemokratin. Trots att folkomröstningen sedan
länge är avslutad stämplas fortfarande
SVENSK T!DSKRIFT 283
::. ….___
l•
ledande socialdemokrater som ja- eller l
nej-sägare. Våren och forsommaren har
varit fylld av interna stridigheter infor
höstens val till EV-parlamentet. I stridens
centrum har partisekreteraren stått. Det
är till honom som alla oforenliga krav har l
riktats.
Maj-Lis Lööw har krävt att fa vara
kvar som gruppledare och dessutom stå
överst på s-listan for att ställa upp till
omval. Nej-sidan har hotat att helt bojkotta EV-valet om det inte blir lika
många ja- som nej-sägare i parlamentsgruppen. Och Eva-Britt Svensson,
stridbar nej-general och socialdemokrat,
har ställt sig som tredje namn på vänsterpartiets EV-lista. Dessutom vet Leif
Linde, lika väl som alla andra partistrateger, att EV-valet blir ett mobliseringsval.
Det som avgör utgången är hur många
socialdemokrater som masar sig iväg till
valurnorna. Och ett internt storgräl ökar
knappast röstbenägenheten.
”Listig” lösning
Efter ett mycket tufft forsta halvår som
partisekreterare fortsätter alltså problemen att ramla på Leif Linde. Säkert
har det tagit många sömnlösa nätter att
jämka samman alla stridande viljor.
Visserligen är lösningen på problemet
matematiskt elegant, men samtidigt
mycket komplicerad: Socialdemokraterna kommer att ställa upp med två
huvucllistor. En med EV-forespråkare
Maj-Lis Lööw som forsta namn och en
med nej-sägaren Maj-Britt Theorin i
topp. Sen varvas sju ja- och sju nej-sägare
på båda listorna. På Lööw-listan är tre av
de fyra forsta namnen EV-positiva och
på Theorin-listan är forhållandet det
omvända. Efter de 14 forsta nanmen
foljer sedan lokala kandidater i fem olika
regioner. Sammanlagt gör detta att partiet
går till val med tio olika listor! Självklart
består listorna av lika många män som
kvinnor.
Förlegad uppdelning
Därmed kan alla känna sig nöjda och
glada. Alla kvoter är optimalt fyllda.
Ingen kan kritisera partiet for någon
orättvisa. Väljarna kan själva bestämma
om de vill ha flest EV-positiva eller flest
EV-negativa socialdemokrater i parlamentet. Det vill säga om nu väljarna har
forstått poängen med de olika listornas
namnkomposition. Den s-väljare som är
skeptisk till EV stannar kanske hellre
hemma än lägger Maj-Britt Theorins valsedel i urnan.
Leif Lindes lösning har dessutom en
betydande nackdel: Socialdemokraterna
har cementerat en forlegad uppdelning i
EV-frågan. Har det en gång kvoterats
mellan ja- och nej-sägare är det svårt att
senare gå ifrån den principen.
EU-valet blir Leif Lindes verkliga
prövning som partisekreterare. Lyckas
hans tio listor dra de socialdemokratiska
väljarna till valbåsen? Eller fortsätter hans
motgångar med ett nytt nederlag i september?
I så fall kan Leif Linde komn1a att gå
till den interna historien som partisekreteraren som hade alla de rätta forutsättrungarna – men som hade en sån fortvivlad otur!
284 SVENSK TIDSKRIFT

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner