Michael Kongstad; Fel och osakligt om Posten
1997
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
Fel och osakligt
S
vensk Tidskrift nummer
fyra innehöll ett antal artiklar som samtliga kritiserade Posten. Gemensamt for artiklarna var
också att de innehöll felaktiga faktauppgifter.
Posten är ett monopolforetag som
med dumpade priser forsöker bräcka
sma konkurrenter, skrev Jonas
Hellman och Anders Hultin. 20 procent av Postens verksamhet strider
mot riksdagens beslut om vad Posten
far och inte far göra, hävdade riksdagsledamoten Per Bill (m) och anklagade Posten fOr att ägna sig åt att
arrangera charterresor. Posten har
fållts mer än 20 gånger av Konkurrensverket, skrev Gunnar Axen.
Konkurrensverket har fattat ett beslut i vilket verket fann att Posten
gjort sig skyldig till underprissättning
MI C HA E L K ONGS TAD är informationsdirektör på Posten AB.
(dumpning). Det beslutet har dock
undanröjts av Stockholms tingsrätt.
Marknadsdomstolen har inte i nå-
got slutligt beslut prövat något ärende där Posten har varit part.
Avregleringen av postmarknaden
och ikraftträdandet av den nya konkurrenslagstiftningen har med nödvändighet lett till tillämpnings- och
tolkningsproblem på en marknad där
ett foretag har en så dominerande
ställning som Posten AB har på den
svenska marknaden. Det är for att utveckla regelverket och for att slita
tvister som det finns ett konkurrensverk och en marknadsdomstoL
60 klagomålsärenden
Klagomål har riktats mot Postens
agerande och Konkurrensverket har
startat ärenden på eget initiativ i sammanlagt 60 fall, varav 57 ärenden är
avgjorda och tre pågående. Av de avgjorda ärendena avslutades 50 utan
åtgärd från Konkurrensverkets sida.
Konkurrensverket har i slutliga beslut
enligt konkurrenslagen vidtagit åtSVE N SK TID SKRIFT
MI C HAEL K O N GS T A D :
om Post en
gärder mot Posten i sju fall.
Det är inte sant att Posten skulle
ägna sig åt ”kringverksamhet” i strid
med riksdagens och regeringens direktiv. Att utveckla kärnverksamheten genom att ta hänsyn till den tekniska och marknadsmässiga utvecklingen är ingen onödig ”kringverksamhet” – det är en nödvändighet for
varje foretag som vill överleva och
bevara lönsamheten på en konkurrensutsatt marknad.
Posten lämnar inte sin kärnverksamhet, att formedla brev och andra
meddelanden, paket och betalningar.
Men informationsteknologin, distributionsformerna och marknaderna
forändras.
Fax och e-post har under senare år
tagit cirka 25 procent av meddelandemarknaden och utvecklingen ser
ut att accelerera. Att Posten satsar på
Torget och internethandel är uttryck
for vår övertygelse att postorderhandeln kommer att öka på internet.
När den elektroniska utvecklingen
på allvar slår igenom kommer Posten
att distribuera alltfler paket istället for
brev.
Samtidigt som Posten utvecklat
vissa nya verksamheter har andra avvecklats. Postens tryckeri – det tredje
största i landet – såldes 1992 och utgör nu basen i det börsnoterade
Graphium. Samma år såldes bussbolaget. Även verksamheten inom
Posten industrier har avvecklats.
Nya teknikområden
proposition 1995/96:218 underströk regeringen att Posten mot bakgrund av den snabba IT-utvecklingen måste utveckla och satsa på nya
teknikområden som ansluter till bolagets kärnverksamhet. Posten skulle
bl a samarbeta med data- och telekommunikationsföretag som tillhandahåller elektronisk infrastruktur.
Mot den bakgrunden är det svårt att
forstå hur Svensk Tidskrift kan påstå
att Postens IT-satsning skulle strida
mot regeringens direktiv.
Också Postgirots verksamhet
Baltikum antyds i Svensk Tidskrift
strida mot statsmakternas direktiv. I
den nämnda propositionen och i trafikutskottets betänkande (TU
1996/97:TU3) påpekas tvärtom att
det är naturligt att Postens internationella verksamhet ökar. I propositionen sägs att Posten Brev bör ges möjlighet att utöka hemmamarknaden
till att omfatta de nordiska länderna
(Estland, Lettland, Litauen och
Polen). Enligt propositionen kan det
t o m bli aktuellt med delägarskap
och allianser.
”Det Posten gör ska komplettera
kärnverksamheterna. Jag kan inte
idag se någonting av det som Posten
sysslar med går emot det som finns i
bolagsordningen”, sade kommunikationsminister Ines Uusmann i en interpellationsdebatt i riksdagen den 4
november.
Till de påstådda s k kringverksamheterna skulle enligt Per Bill och
Svensk Tidskrift höra att Posten ägnade sig åt att arrangera charterresor
och att vi skulle sända reklamradio.
Fakta är att Posten har tre flygplan
for brevfrakt nattetid på linjer där
konkurrenskraftiga alternativ saknas.
Dessa plan hyrs dagtid ut till andra
flygbolag, givetvis även charterbolag,
samt används i den reguljära flygtrafiken mellan Arlanda och Umeå. På så
sätt minskar vi kostnaderna for brevdistributionen. Det vore synnerligen
oekonomiskt att låta dessa plan stå
oanvända på dagarna.
Under en period var Posten via ett
dotterbolag for direktreklam delägare
i en reklamradiostation. Delägarskapet är numera avvecklat.
På postkontoren har cirka 75 procent av transaktionerna över disk forsvunnit sedan 1979. För att utnyttja
den lediga kapaciteten och fa upp
och delar av Östersjöområdet lönsamheten i det landsomfattande
servicenätet – en postservice som
statsmakterna ålägger Posten att erbjuda – säljer vi ett antal varor och
tjänster på kontoren. Till exempel
kan kunderna genom Posten teckna
forsäkringar och bolån.
För att utnyttja den kapacitet som
finns i det rikstäckande servicenätet
har vi vidare utvecklat Posten
Finansiella Tjänster som bl a formedlar köp och försäljning av värdepapper och erbjuder finansiella tjänster
till främst småföretagare. Inkassobolaget startades for att öka möjligheterna for Posten att fa betalt for fordringar.
Uppskattade av kunderna
Också försäljningen av kontors- och
brevprodukter stödjer kärnverksamheten genom att bidra till kontorens
och koncernens lönsamhet. Postbutikerna är dessutom uppskattade av
kunderna, inte minst på landsbygden
där utbudet av specialbutiker är begränsat.
Posten har av ägaren, statsmakterna, ålagts att upprätthålla en rikstäckande kassaservice. Samtidigt har vi ett
lönsamhetskrav. Genom att utnyttja
den lediga kapaciteten i kassa- och
kontorsnäten som försäljningskanal
for finansiella tjänster och i viss utsträckning också for varor ökar vi
möjligheterna att på samma gång
uppfYlla båda dessa krav.
S
vensk Tidskrift nummer
fyra innehöll ett antal artiklar som samtliga kritiserade Posten. Gemensamt for artiklarna var
också att de innehöll felaktiga faktauppgifter.
Posten är ett monopolforetag som
med dumpade priser forsöker bräcka
sma konkurrenter, skrev Jonas
Hellman och Anders Hultin. 20 procent av Postens verksamhet strider
mot riksdagens beslut om vad Posten
far och inte far göra, hävdade riksdagsledamoten Per Bill (m) och anklagade Posten fOr att ägna sig åt att
arrangera charterresor. Posten har
fållts mer än 20 gånger av Konkurrensverket, skrev Gunnar Axen.
Konkurrensverket har fattat ett beslut i vilket verket fann att Posten
gjort sig skyldig till underprissättning
MI C HA E L K ONGS TAD är informationsdirektör på Posten AB.
(dumpning). Det beslutet har dock
undanröjts av Stockholms tingsrätt.
Marknadsdomstolen har inte i nå-
got slutligt beslut prövat något ärende där Posten har varit part.
Avregleringen av postmarknaden
och ikraftträdandet av den nya konkurrenslagstiftningen har med nödvändighet lett till tillämpnings- och
tolkningsproblem på en marknad där
ett foretag har en så dominerande
ställning som Posten AB har på den
svenska marknaden. Det är for att utveckla regelverket och for att slita
tvister som det finns ett konkurrensverk och en marknadsdomstoL
60 klagomålsärenden
Klagomål har riktats mot Postens
agerande och Konkurrensverket har
startat ärenden på eget initiativ i sammanlagt 60 fall, varav 57 ärenden är
avgjorda och tre pågående. Av de avgjorda ärendena avslutades 50 utan
åtgärd från Konkurrensverkets sida.
Konkurrensverket har i slutliga beslut
enligt konkurrenslagen vidtagit åtSVE N SK TID SKRIFT
MI C HAEL K O N GS T A D :
om Post en
gärder mot Posten i sju fall.
Det är inte sant att Posten skulle
ägna sig åt ”kringverksamhet” i strid
med riksdagens och regeringens direktiv. Att utveckla kärnverksamheten genom att ta hänsyn till den tekniska och marknadsmässiga utvecklingen är ingen onödig ”kringverksamhet” – det är en nödvändighet for
varje foretag som vill överleva och
bevara lönsamheten på en konkurrensutsatt marknad.
Posten lämnar inte sin kärnverksamhet, att formedla brev och andra
meddelanden, paket och betalningar.
Men informationsteknologin, distributionsformerna och marknaderna
forändras.
Fax och e-post har under senare år
tagit cirka 25 procent av meddelandemarknaden och utvecklingen ser
ut att accelerera. Att Posten satsar på
Torget och internethandel är uttryck
for vår övertygelse att postorderhandeln kommer att öka på internet.
När den elektroniska utvecklingen
på allvar slår igenom kommer Posten
att distribuera alltfler paket istället for
brev.
Samtidigt som Posten utvecklat
vissa nya verksamheter har andra avvecklats. Postens tryckeri – det tredje
största i landet – såldes 1992 och utgör nu basen i det börsnoterade
Graphium. Samma år såldes bussbolaget. Även verksamheten inom
Posten industrier har avvecklats.
Nya teknikområden
proposition 1995/96:218 underströk regeringen att Posten mot bakgrund av den snabba IT-utvecklingen måste utveckla och satsa på nya
teknikområden som ansluter till bolagets kärnverksamhet. Posten skulle
bl a samarbeta med data- och telekommunikationsföretag som tillhandahåller elektronisk infrastruktur.
Mot den bakgrunden är det svårt att
forstå hur Svensk Tidskrift kan påstå
att Postens IT-satsning skulle strida
mot regeringens direktiv.
Också Postgirots verksamhet
Baltikum antyds i Svensk Tidskrift
strida mot statsmakternas direktiv. I
den nämnda propositionen och i trafikutskottets betänkande (TU
1996/97:TU3) påpekas tvärtom att
det är naturligt att Postens internationella verksamhet ökar. I propositionen sägs att Posten Brev bör ges möjlighet att utöka hemmamarknaden
till att omfatta de nordiska länderna
(Estland, Lettland, Litauen och
Polen). Enligt propositionen kan det
t o m bli aktuellt med delägarskap
och allianser.
”Det Posten gör ska komplettera
kärnverksamheterna. Jag kan inte
idag se någonting av det som Posten
sysslar med går emot det som finns i
bolagsordningen”, sade kommunikationsminister Ines Uusmann i en interpellationsdebatt i riksdagen den 4
november.
Till de påstådda s k kringverksamheterna skulle enligt Per Bill och
Svensk Tidskrift höra att Posten ägnade sig åt att arrangera charterresor
och att vi skulle sända reklamradio.
Fakta är att Posten har tre flygplan
for brevfrakt nattetid på linjer där
konkurrenskraftiga alternativ saknas.
Dessa plan hyrs dagtid ut till andra
flygbolag, givetvis även charterbolag,
samt används i den reguljära flygtrafiken mellan Arlanda och Umeå. På så
sätt minskar vi kostnaderna for brevdistributionen. Det vore synnerligen
oekonomiskt att låta dessa plan stå
oanvända på dagarna.
Under en period var Posten via ett
dotterbolag for direktreklam delägare
i en reklamradiostation. Delägarskapet är numera avvecklat.
På postkontoren har cirka 75 procent av transaktionerna över disk forsvunnit sedan 1979. För att utnyttja
den lediga kapaciteten och fa upp
och delar av Östersjöområdet lönsamheten i det landsomfattande
servicenätet – en postservice som
statsmakterna ålägger Posten att erbjuda – säljer vi ett antal varor och
tjänster på kontoren. Till exempel
kan kunderna genom Posten teckna
forsäkringar och bolån.
För att utnyttja den kapacitet som
finns i det rikstäckande servicenätet
har vi vidare utvecklat Posten
Finansiella Tjänster som bl a formedlar köp och försäljning av värdepapper och erbjuder finansiella tjänster
till främst småföretagare. Inkassobolaget startades for att öka möjligheterna for Posten att fa betalt for fordringar.
Uppskattade av kunderna
Också försäljningen av kontors- och
brevprodukter stödjer kärnverksamheten genom att bidra till kontorens
och koncernens lönsamhet. Postbutikerna är dessutom uppskattade av
kunderna, inte minst på landsbygden
där utbudet av specialbutiker är begränsat.
Posten har av ägaren, statsmakterna, ålagts att upprätthålla en rikstäckande kassaservice. Samtidigt har vi ett
lönsamhetskrav. Genom att utnyttja
den lediga kapaciteten i kassa- och
kontorsnäten som försäljningskanal
for finansiella tjänster och i viss utsträckning också for varor ökar vi
möjligheterna att på samma gång
uppfYlla båda dessa krav.