Print Friendly

Mattias Lundbäck; Liberalismens nedgång och fall

Av Redaktionen | 31 december 2001


2001


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

E
o
c
o
..:::.::.
UJ
Liberalismens nedgån~
l av Mattias lundbäck
Nationalekonomen Eli Heckscher var åren 1911 till1918 redaktör för Svensk Tidskrift.
Den antologi som Kurt Wickman sammanställt för Timbro visar
hur väl Beckschers tänkande står sig i våra dagar.
E
LI HECKSCHER ÄR FÖREVIGAD av ett teorem
som lärs ut på alla grundläggande kurser i
handelsteori, världen över. Teoremet kallas
”Heckscher-Ohlin-teoremet” och bygger på
att olika länder har olika god tillgång till olika
produktionsfaktorer. De produktionsfaktorer som man
vanligtvis brukar exemplifiera med är kapital och arbetskraft. Ett land som har god tillgång till arbetskraft exporterar varor som för sin produktion kräver en stor andel
arbetskraft; ”är arbetskraftsintensiva”. Länder med stor
tillgång till kapital exporterar å andra sidan varor som
produceras med kapitalintensiva metoder. Under vissa
förutsättningar innebär det att priset på arbetskraft
(lönerna) och priset på kapital kommer att utjämnas
mellan de länder som handlar med varandra.
Antologin ”Om staten, liberalismen och den ekonomiska politiken” är en samling texter av en av Sveriges
främsta nationalekonomer genom tiderna, Eli Heckscher.
Mellan 1911 och 1919 redigerade han Svensk Tidskrift
och bidrog själv med ett stort antal intressanta texter. En
av dessa artiklar, ”Liberalism, fascism, bolsjevism som
ekonomiska system”, är också återgiven i denna samling.
Svensk Tidskrift var vid denna tid en konservativ tidskrift. Men Heckscher vände sedermera konservatismen
ryggen och konverterade till liberalismen. Det var tendenser till ökad nationalism i världen som fick Beckseher att vilja försvara liberalismen med större kraft. Att
han bytte grundinställning hindrade honom inte från
att även framgent bidra med artiklar till Svensk Tidskrift.
Men med boken ”Gammal och ny liberalism” (1921)
bytte han alltså fot och valde att försvara en politisk
inriktning som vid denna tid verkade i motvind.
Heckscher var för övrigt också en av de främsta företrädarna för neoklassisk ekonomisk teori i Sverige. När
man talar om neoklassisk teori associerar nog de flesta i
dag till det som lärs ut på A-kurserna i nationalekonomi
(mikroekonomi) vid våra högskolor och universitet. Det
neoklassiska genombrottet kom mot slutet av 1800-talet
och handlar i stort om att ”marginalnyttan”, det vill säga
värdet av den sist producerade enheten av en vara, är det
som bestämmer priset i kombination med hur konsumenterna på marginalen värderar varan. Konsumenternas marginella värdering brukar kallas för ”efterfrågan”
och producenternas marginella kostnader kallas ”utbud”.
Den neoklassiska teorin förklarar paradoxer som att diamanter kan vara betydligt mer värda än vatten, trots att
… • •det praktiska värdet av diamanter är begränsat, medan
vatten är livsnödvändigt. Begreppet ”perfekt konkurrens”
brukar associeras med neoklassikerna, men de begränsade sig inte till att analysera marknader med många
köpare och säljare. De studerade också vilken effekt brist
på konkurrens kunde få på olika marknader.
I uppsatsen ”Tvångshushållning och ”planhushållning” (1934) utreder Heckscher bland annat hur hyresreglering kan orsaka brist på lediga lägenheter och ovilja att bygga nya. Ämnet är alltjämt aktuellt, eftersom
politiker ofta, trots all teoretisk kunskap och empirisk
erfarenhet, ändå ofta väljer att införa hyresregleringar.
Skälet till detta är att de kortsiktiga vinsterna för politikerna att sänka hyran för befintliga hyresgäster är viktigare än de allvarliga negativa effekter som en dylik politik får på lång sikt. Vi ser alltför väl effekterna av denna
politik på bland annat Stockholms bostadsmarknad av i
dag.
Men Heckscher berör också den negativa inställning
som planhushållningens anhängare har till frihandel och
fri rörlighet över gränserna, eller det vi numera kallar
globalisering.
fJD lSvensk Tidskrift l2001, nr 21
och fall
”Särskilt upplysande är sammanhanget i fråga om
genomförandet av nationell självtillräcklighet och utrotningen av internationell handel. Det finns visserligen
riktningar, sådana som den tyska nationalsocialismen,
där man behärskas av fanatisk nationalism i förening
med tro på ‘planhushållning’; och i sådana fall är sammanhanget givet på förhand.” (sid 221).
Heckscher menade att planhushållning, eller tvångshushållning som han egentligen tyckte var är en bättre
term, förutsätter nationell slutenhet. Eftersom tanken
på en ”världsregering” förefaller så osannolik, följer att
fascister, nazister och kommunister har en gemensam
beröringspunkt. Heckscher skrev detta 1934, ett antal år
innan Nazismen allmänt började förknippas med judeutrotningen och andra fruktansvärda brott mot mänskligheten. Det är därför intressant att han så tidigt drog
MERKANTILISMEN
Men ideologier som förespråkade hård styrning av villkoren för ekonomiska transaktioner var inte något som
först uppstod i och med den socialistiska läran. Beckseher introducerade ämnet ekonomisk historia i Sverige
och var framför allt specialist på det näringssystem under
1600-talet som kallas för merkantilism. Merkantilismen
byggde på ett omfattande privilegiesystem och Beckseher kunde jämföra merkantilismen, å ena sidan, och
regleringar och ingrepp i det ekonomiska livet som skedde eller föreslogs i Beckschers egen tid, å den andra. Han
befarade att hård ekonomisk styrning lätt kunde gå över
i politiskt förtryck. Dessa farhågor grundade sig antagligen på Beckschers egna studier av hur ekonomiska
regleringar under medeltiden kombinerades med en hård
kontroll av att regleringarna efterlevdes.
parallellen. När någon numera
pekar på gemensamma berö-
ringspunkter för de olika ideologierna misstänks de ofta för att
vilja smutskasta socialismen
genom ”guilt by association”.
Det var uppenbart inte Eli
Beckschers syfte. Han såg tidigt
en tydlig parallell mellan de
olika systemen. Också i dag kan
vi notera att fascistiska och antiglobalistiska rörelser, i bland
annat Frankrike, verkar finna
”De kortsiktiga vinsterna för
I kapitlet ”Merkantilismen
som enhetssystem” (1931) kan
vi läsa om hur man under merkantilismen på 1600-talet försökte bekämpa spridandet och
produktionen av tryckta kattuner. Det handlade om att man
framför allt i Frankrike ville
skydda de producenter som
använde äldre, omoderna, produktionsmetoder. ”I Valence…”,
skriver Heckscher, ”…dömdes
sålunda vid ett och samma
politikerna att sänka hyran för
befintliga hyresgäster är viktigare
än de allvarliga negativa effekter
som en dylik politik får på
lång sikt.”
varandra väl. Bland annat den franska delen av Attacrörelsen hyser såväl främlingsfientliga element som traditionella kommunister. I själva verket är värdegrunden
för till exempel antiglobalismen och fascismen densamma; rädslan för och misstänksamheten mot det som är
främmande.
I uppsatsen ”Liberalism, fascism och bolsjevism som
ekonomiska system” (1930) tar Heckscher det hela ännu
ett steg och gör en regelrätt jämförelse mellan de tre olika
ideologierna/samhällssystemen. Han konstaterar att produktionsmedlens ägare under socialism bara kan vända
sig till staten. I förlängningen, konstaterar Heckscher,
kommer det att sätta prismekanismen ur spel. Under
kommunismen kommer dessutom det fria konsumtionsvalet att sättas ur spel. Redan under socialismen
gör emellertid staten slut på nästan alla möjlighet för
individerna att utöva annan verksamhet än den som staten fordrar av dem (sid 120).
tillfälle 77 personer till hängning, 58 att steglas levande
och 631 till galärerna. En frikändes och ingen benådades.” (sid 169). Ett tydligt exempel på att ekonomisk ofrihet och mänskligt förtryck genom tiderna har gått hand
i hand.
Men Merkantilismen lämnade ändå över många uppgifter till privata händer som i det socialistiska, och till
och med i det liberala samhället, antagligen hade skötts
av staten. Övervakningen av en mängd lagar överlämnades till privatpersoner som belönades med andel i de
böter som dessa kunde inkassera. Ostindiska kompaniet
ägde i praktiken också hela det indiska väldet vid denna
tid. Samtidigt var användandet av statsapparaten för ekonomiska uppgifter begränsat. Det berodde på att staten
var näst intill omöjlig att hantera på grund av omfattande korruption. Godtyckligheten vid utdelandet av
privilegier, eller vid bestraffning för olika brott, var närmast total.
m
:::<::””
o
::J
o
3
lSvensk Tidskritt l2001, nr 21 E!]
E
o
c::
o
…::.::
UJ
Eli Heckscher (1879-1952) är
en av Sveriges internationellt
mest uppmärksammade ekonomer- fortfarande livligt citerad
och läst. Men i Sverige är han i
dag ganska okänd.
Eli Heckscher- om staten,
liberalismen och den ekonomiska politiken är en antologi med texter
i urval av Kurt Wickman .
Boken behandlar Beckschers
vetenskapliga och politiska produktion
samt ger dagens läsare tillgång till bortglömda, men fortfa –
rande högst läsbara , texter av en av vår intellektuella historias
stora andar.
Beställ direkt från TIMBRO – 30 % rabatt!
Besök www.timbro.sejbokhandel
221 kr inklusive moms. Hft m skyddsomslag, 404 sidor.
Porto tillkommer. (Ord pris i handeln 315 kr.l
Jag beställer _ ex av ELI HECKSCHER om staten, liberalismen och den
ekonomiska politiken (451·8).
NAMN
FORETAG
ADRESS
E-f’OST SvT
-.-:;, TIMBRO, BOX 5234. 102 45 STOCKHOLM. FAA 08-587 898 55. TEL 08-587 898 00
TIMBHO WNW.TIMBRO.SE, INFO@TIMBRO.SE
fJJ j Svensk Tidskrift l2001, nr 2j
Det är inte alltför långsökt att dra en parallell mellan
den ekonomiska situationen i dagens Ryssland och merkantilismen. Förhoppningsvis finns förutsättningar för
Ryssland att snabbare ta sig ur det merkantila systemet
än vad västra Europa gjorde. Bland annat därför att politiker numera har bra mycket bättre kunskap om hur
ineffektiva system av den merkantila typen i realiteten
är och medvetet strävar i en annan riktning.
Socialism bygger, enligt Heckscher, i grunden på att
statsapparaten fungerar. Utan en fungerande stat, är socialismen otänkbar. Det innebär att liberalismens genombrott i sig var en absolut förutsättning för att socialismen
alls skulle kunna införas i ett land. Detta eftersom den
effektiva staten uppstod först i och med liberalismen. Och
vänder man på resonemanget skulle man kunna säga att
Ryssland nu reverserat utvecklingen. Genom en osannolik regress har de via socialismen återvänt till merkantilismen.
I uppsatsen ”Ödeläggelsen av 1800-talets hushållning” (1948) varnar Heckscher för de mer och mer
omfattande statliga ingreppen i samhället. Resonemangen påminner där en hel del om Hayeks ”Vägen till
träldom”, på samma tema. Samma år skrev för övrigt
George Orwell boken ”1984” där han speglar ett samhälle där staten kontrollerar alla aspekter av människors
privata leverne och deras åsikter. Eli Heckscher ansåg
emellertid att staten bör vara stark när det gäller statens
kärnuppgifter. Så är emellertid inte alltid fallet, konstaterade han, och kritiserade såväl statens inblandning i
näringslivet, som politikernas alltför stora beredvillighet att låta affärsmän få inflytande över politiken. Som
han skriver i uppsatsen ”Den svenska exportens historia”
(1945), sid 70:
”Man blandar sig i affärsmannens göranden och låtanden, men samtidigt tager man ständigt stora affärsmän till
råds i fråga om de verkliga ekonomiska statsuppgifterna.”
Han fortsätter:
”I samhällets intresse arbetar han [affärsmannen]
när den politiska makten icke står till hans förfogande;
har han däremot denna makt blir den, och icke verksamhet i behovstäckningens tjänst, hans medel att skaffa
sig rikedom.”
Adam Smith gjorde samma analys i ”Nationernas
välstånd”, där han rekommenderade att staten inte borde
skapa tillfällen för affärsmännen att komma överens och
begränsa konkurrensen. Det är ett fastställande som ter
sig högaktuell även i vår tid. Näringsminister Björn
Rosengrens kohandel med Apoteksmonopolet är ett
exempel på hur politikerna kan utnyttjas för att utverka
privilegier åt näringsidkare. Ett mer tragikomiskt exempel är Jonas Birgerssons, Framtidsfabrikens grundare,
generösa erbjudande att ställa upp i något svenskt politiskt partis partistyrelse, likgiltigt vilket parti.
KONFLIKT MED KEYNES
Heckscher begränsade sig emellertid inte till att analysera
enskilda marknader och de hinder som staten sätter upp
för marknadernas funktion. Han debatterade också
makroekonomiska frågor med bland andra John Maynard Keynes. Ett exempel på detta är den konflikt som
uppstod apropå Keynes något märkliga läsning av Beckschers verk om merkantilismen.
Merkantilismen som var ett system som byggde på
utdelandet av privilegier och förmåner byggde ju i grunden
på att staten skulle styra handelsmän och hantverkare till
att verka för samhällets bästa. Merkantilisterna ville också
stimulera export på bekostnad av import. Keynes menade
att merkantilisterna, medvetna om behovet av att stimulera
ekonomin, medvetet gynnat exporten på importens
bekostnad. Heckscher kontrade med att påpeka att mermakroekonomiska teorier, av bland andra Edward
Prescott och Finn Kydland (Real business cycle), kan i
kombination med asymmetrisk information till och med
förklara konjunkturellt betingad arbetslöshet. Några
sådana teorier fanns dock inte utvecklade vid den tiden.
SNAPSGLASSYNDROMET
Än mer aktuell än debatten om arbetslöshetens ursprung
är Beckschers kritik av att enskilda individer beskattades
hårt, samtidigt som stora företag slipper lindrigt undan.
I uppsatsen ”De nya skatteförslagen” (1947) kritiserade
Heckscher socialdemokraterna för att missgynna det privata sparandet.
”Bolagssparandet har den stora olägenheten ur den
synpunkten, som jag nu anlägger, att det konsoliderar
stora företag.” (sid 274)
kantilisterna inte rimligen
kunde veta vilka politiska
ingrepp som gynnade eller missgynnade ekonomin. Detta helt
enkelt eftersom de inte hade
”I själva verket är värdegrunden
Heckscher pekar på det individuella sparandets betydelse.
för till exempel antiglobalismen
”Det är genom den kapitalbildning som uppstår från den
enskilde som över huvud det
enskilda initiativet kan existera.”någon överblicköverekonomin och fascismen densamma; rädslan
på det sätt som man först flera
hundra år senare fick. för och misstänksamheten mot
Långt senare, på 1990-talet,
skulle den socialdemokratiska
skattepolitiken återigen kritiseras.
Nu av Magnus Henrekson, då forHeckscher kritiserade också
Keynes teorier mer direkt och
använde därvidlag även histodet som är främmande.”
riska referenser. Keynes teori innebar att ett stort sparande
var skadligt för ekonomin. Om så var fallet borde det gå att
hitta historiska referenser som antydde att den ekonomiska utvecklingen varit som starkast när sparandet varit som
lägst. Några sådana tecken kunde inte Heckscher finna.
Under medeltiden var sparandet i ekonomin betydligt
mindre, särskilt bland de rika i samhället. Overskott användes tilllyx och flärd i stället för till sparande. Skulle då inte
medeltiden också karaktäriserats av större välstånd än
dagens samhälle?
Heckscher trodde att Keynes präglats av mellankrigstidens arbetslöshet och byggde sina teorier med bas
i denna verklighet. Vid denna tid fanns emellertid inte de
moderna förklaringar till strukturellt betingad arbetslöshet som modern nationalekonomisk forskning gett
oss. Därför kämpade Keynes mot neoklassikernas modeller som förutsatte perfekt information hos de ekonomiska aktörerna. Det var ett lättare motstånd, eftersom
ihållande arbetslöshet förblev oförklarad av modellerna. Keynes fick därmed en debattmässig fördel.
De moderna förklaringarna till förekomsten av strukturell arbetslöshet bygger, i kontrast till de tidiga neoklassiska modellerna, på imperfekt information. Påbyggnaden på neoklassisk ekonomisk teori med analysen av
asymmetrisk information ger oss möjligheten att arbetslöshet bestäms av strukturella faktorer. Senare tids
skare vid Industriens Utredningsinstitut. Kritiken riktade in sig på att skattepolitiken
låste in kapital och skapade en osund företagsstruktur, det
så kallade ”snapsglassyndromet’: Liknelsen med snapsglas
kom sig av att det i Sverige finns ett stort antal små företag,
ett försumbart antal medelstora företag och ett ganska stort
antal storföretag. Orsaken till detta anses vara att skattepolitiken missgynnar småföretagens expansion. Men Beckseher var först och han förutsåg effekterna långt innan man
kunde observera dt faktiska resultaten av skattepolitiken.
Men tyvärr kan vi konstatera att Heckscher tillhörde
förlorarna när tanken på omfattande ingripanden i ekonomin mot slutet av 30-talet och de följande femtio åren
vann allt fler anhängare. Först mot slutet av 70-talet hade
motståndarna till statsingripanden lyckats mobilisera sig.
Men nu kallades marknadsekonomins förvarare i Sverige
för nyliberaler, eftersom till och med själva begreppet
”liberalism” med tiden blivit så nersolkat av etatismens
anhängare att det fortfarande var närmast helt obrukbart för att beteckna de ideer som Eli Heckscher stod för.
Själv såg Heckscher den utvecklingen komma, något som
bidrog till att han bröt med sin vän, folkpartiledaren och
ekonomen Bertil Ohlin, redan i början av 30-talet. För
den svenska liberalismen hade förfallet bara börjat.
Ekonornie Dr Mattias Lundbäck (mattias.lundback@svd.se) är ledarskribent vid SvD
m
;>;:-
o
:::J
o
3
lSvensk Tidskrift l2oo1,nr 21f!J

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner