Print Friendly

Matti Häggström; Om lotten min

Av Redaktionen | 31 december 1978


1978


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

t
lotten m1n
Det svenska samhället har tagit ett jättekliv i
sant progressiv riktning. Intagningen till
den eftergymnasiala utbildningen har revolutionerats.
Till kurserna i pedagogik och engelska vid
högskolan i Kalmar vårterminen 1978 hade
fler sökande anmält sig än antalet tillgängliga platser. De studerande indelades därför
enligt kvoteringssystemet i tre gupper, baserade på utbildningsbakgrund. Därmed ville
man se till att inte personer med bättre
baskunskaper kunde konkurrera ut dem
med sämre. Sedan skedde urvalet genom
lottning. En ytterligare finess med detta förfarande var att det inte kunde överklagas.
Så har vi då nått fram till den fullständiga
rättvisan. Fru Justitia är död, leve fru Fortuna!
Man undrar hur det kunde komma sig att
detdröjde så länge innanjämlikhetens förlovade land upptäcktes. Förklaringen måste
vara den att gårdagens reaktionära skolpolitiker inte såg skogen för bara träd. De gick
vilse när de sökte beakta så ovidkommande
ting som den sökandes utbildningsmeriter
och förutsättningar att klara av högskolestudierna. Först sedan de styrande förvandlat
skogen till ett kalhygge, blev det möjligt att
se var vägen gick.
Men slaget mot reaktionen är ännu inte
vunnet. Det återstår alltjämt mycket att ändra på inom andra områden av samhället.
Betygen i grundskolan bör omedelbart tas
bort. Här måste tombolahjulet komma på
plats illa kvickt när de gymnasiestuderande
skall utses. Annars kan ju mera studiebegå-
vade elever ojämlikt nog armbåga sig fram
på de svagares bekostnad, och det får man
inte riskera. Om någon duktig yngling ändå
skulle lyckas nästla sig in, kan det tyvärr inte
hjälpas. Man har i varje fall inte tagit hänsyn
till sådana oväsentligheter som kompetens
vid intagningen.
Lotterilådefabrikanterna har anledning
att fröjdas. Dem väntar glada dagar, en
högkonjunktur i förtid. Se bara på sjukvården, där lottbehovet är akut. Oändliga köer
ringlar sig fram till vissa avdelningar. På en
del av dem söker man i första hand behandla de svårast sjuka. Det innebär en diskriminering av de svagpresterande inom sjukligheten som inte kan tolereras längre.
Varför glömma tandvården? Kvotera de
potentiella patienterna och lotta sedan. Skulle det betyda att en person med fruktansvärda plågor fick stå tillbaka för en som bara
behövde få sitt tandgarnityr putsat – så
mycket värre för den värkdrabbade. Han
har ju misskött sin egen profylax, och det
kan självfallet inte den stackars lotten rå för.
Inte får det hindra tillkomsten av ett mänskligare samhälle.
De ledande befattningarna inom offentlig
förvaltning och det privata näringslivet brukar som regel utannonseras. Urvalet görs
sedan efter noggrann prövning av de sö-
kandes meriter. Här förekommer följaktligen fortfarande en upprörande nonchalans
mot de svagmeriterade. Låt i stället alla
anställda på ett företag få chansen att bli
nästa VD genom lottdragning. Generaldi- 13
rektörer, landshövdingar och professorer
bör utses på samma sätt, så att tillsättningarna demokratiseras och posterna inte förbehålls ett fåtal privilegierade.
Riksdagsvalen vart tredje år är både jobbigare för de engagerade och dyrbara för samhället. Lottning är enklare och billigare. Partiledarna kan gott och väl spela hazard om
vem som skall bilda nästa regering. Varför
inte ge statsministerämbetet till den som får
flestjack-potter på enarmade banditer? Inget parti behöver då i längden bli lottlöst.
Spela sedan på chokladhjul om statsrådsposterna. Då har kanske rent av Bertil Zachrisson chans att bli minister på nytt, om socialdemokraterna skulle vinna flest pralinkartonger.
Idrotten håller sig alltjämt med måttband
och kronometrar. De är relikter från klasssamhällets tid. Alla må springa, hoppa och
kasta, men bestäm genom lottdragning vem
som är snabbast, kommer högst och når
längst. Det vore en välkommen dödsstöt åt
det olidliga prestationsraseriet.
Serlan lotterireformen väl fullbordats över
hela linjen bör nästa framlottade statschef
som valspråk anta de ord, som Ebba Brahe
ristade in på sin fönsterruta sedan det tilltänkta äktenskapet med Gustav II Adolf gått
i stöpet:
”jag är förnöjd med lotten min
Och tackar Gud för nåden sin.”
Matti Häggström

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism