Print Friendly

Mats Wiklund; I väntan på en revolution

Av Redaktionen | 31 december 1999


1999


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

AMERIKA
I väntan på en revolution
Av Mats Wiklund
A
MERIKANSK POLITIK rör
sig i cykler. Arthur
Schlesinger Jr definierar
dem som en ständig
rörelse mellan det privata och det offentliga (Cycles of
american politics, 1986).
Schlesinger delar upp det 20:e
århundradet i 30-årsperioder då det
amerikanska folkets stämningar och
preferenser växlar från idealism och
politisk aktivism, till misstro mot
offentliga åtaganden och en starkare
betoning av den privata sfären.
Börjar man med den progressiva eran från tiden runt sekelskiftet
stämmer tesen förvånansvärt väl: 20-
tal, 50-tal och 80-tal utmärks av den
”privata sfärens” dominans där det
republikanska partiet innehaft den
politiska makten. 30-tal, 60-tal och
90-tal, å andra sidan, har en påtaglig
”offentlig” profil med det demokratiska partiet i ledningen.
Vi bör, om Schlesinger har rätt, alltså se början på en
pendelrörelse i
det amerikanska samhället
mot större
mottaglighet
för privata lösningar och ett minskat intresse för offentliga, det vill
säga federala, insatser.
KONSERVATIV STORHETSTID
Är det samma sak som att USA åter
blir mer konservativt och att det
republikanska partiet kan se fram
emot en ny storhetstid?
Ja, troligen. Men cykel-terorin
måste ses som en ständig ackumulation av tidigare erfarenheter. Varje
skifte medför att ställningstaganden
och attityder både förskjuts och harmoniseras. Det nya har det gamla
som förutsättning.
De olika perioderna kan heller
inte renodlas eller helt skiljas åt. Ett
nationellt stämningsläge, politiskoffentlig aktivism eller fokusering på
det privata, kan bara dominera
under några år.
Snart uppstår konkurrerande
och alternativa uppfattningar som
växer i inflytande till dess att ett nytt
skifte uppstår. Ronald Reagans triumf föregicks av ett drygt decenniums kritik, motsättningar och ifrå-
gasättande under den tidigare eran.
I amerikansk politik blir lojaliteter och intressesfärer sällan långlivade. Nya allianser kan när som helst
bildas. Endast under begränsad tid
tillåts liberala eller konservativa
block dominera. Både det demokratiska och det republikanska partiet
inbegriper ideologiska schatteringar där perspektiv och åsikter sällan
sammanfaller.
Förhållandet speglar frånvaron av
ett maktcentrum i det politiska
systemet. Vilket i sin tur hänger
samman med konstitutionens utformning som medvetet uppmuntrar en uppdelning av den politiska
makten där ingen grupp har möjlighet att dominera. Därmed framtvingas också kompromisser och
moderation. Extremism och majoritetsförtryck, ansåg både Jefferson
och Madison, går hand i hand.
ALLA I MITTEN
Den här bakgrunden, konstitutionens dämpande inflytande, bör man
ha klar för sig vid alla analyser av
amerikansk politik. Den gäller både
på kort och lång sikt. Av den anledningen bör man vara
s…
::::s
……
ros…
QJ
…………
…J
lSvensk Tidskrift /1999, nr 41 LiJ
….. återhållsam i bedömningen av vad
som nu pågår och kan väntas ske ett
drygt år före nästa valrörelse. Hösten år 2000 är kandidaterna till presidentämbetet kanske varken George
Bush eller Al Gore.
Vad man däremot kan fastslå, är
att vilka de än blir kommer de att
befinna sig i den politiska mitten.
Demokraterna har ingen som helst
avsikt att lansera en liberal. Republikanerna är helt inne på att låta en
moderat politiker- vilket den närmast mangranna uppslutningen
kring George W Bushs kandidatur
visar- försöka återta Vita huset.
Betecknande för amerikansk
politik under 90-talet är att demokraterna nu befinner sig i samma
situation som republikanerna under
70- och 80-talen. Och tvärtom. satsningen på Bush är ett uttryck för de
motgångar och inre spänningar som
präglat det republikanska partiet i
dryga tio år. Precis som hos demokraterna efter Walter Mondales förnedrande brakförlust mot Reagan
1984 pågår nu en omvärdering av
partiets värderingar och grundläggande principer. Vad skall man stå för?
ILLA SKRIVEN PARTSINLAGA
Sådana processer genomgår alla partier med jämna mellanrum, inklusive republikanerna. Lee Edwards The
conservative revolution. The movement that remade America är ett försök att skildra den ideologiska
utveckling som partiet genomgått
efter andra världskriget. Men det är
tyvärr ingen bra bok. Den är illa
skriven, ytlig och alldeles för partisk.
Edwards framstår som en troende
som skrivit en partsinlaga. Han har
helt enkelt inte kunnat frikoppla sig
från sin roll som aktivist. Beundran
för Ronald Reagan gränsar till det
devota. Föraktet för liberaler och
demokrater är närmast totalt. Ett
komplicerat samhällsskede och en
politisk utveckling av största historiska intresse kokas ned till skäligen
enkla motsatsförhållanden. Med
L1J lSvensk Tidskrift 11999, nr 41
mycket god vilja kan man ändå säga
att boken tillhandahåller en skiss till
den konservativa revolutionens händelseförlopp. För den som vill sätta
sig in i frågan finns det betydligt
bättre texter. E. J. Dionnes Why
americans hate politics är en utmärkt
introduktion.
Edwards kronologiska framställning gör dock klart att den konservativa revolutionen växte fram gradvis och att det finns vissa milstolpar
efter vägen: Goldwaters kompromisslösa och på förhand förlorade
kampanj mot Johnson 1964,
medelklassens reaktion mot vänstervågen på 70-talet, Reagans presidentskap och Newt Gingrichs militanta styre.
SLAGIT TILLBAKA LIBERALISMEN
Ser man på resultatet kan utan vidare konstateras att den konservativa
revolutionen, där under årens lopp
neokonservativa, kristna fundamentalister, isolationister, socialkonservativa och nyliberaler medverkat,
lika effektivt slagit tillbaka liberalismen som en gång New Deal-demokraterna krossade det republikanska partiets konservatism.
Det gäller framför allt i synen på
den federala maktens anspråk och
ambitioner. Efter demokraternas
historiska förlust av representanthuset 1994 konstaterade Bill Clinton, utan att någon sade emot, att
”the era of big government is over”.
Uttalandet byggde på egna och bittra erfarenheter. Hans kolossala och
katastrofalt misslyckade satsning på
en allmän sjukförsäkring blev det
definitiva slutet på en politisk hållning där staten gavs vidsträckta befogenheter att styra medborgarnas liv.
I dag ägnar sig Clinton åt små
och symboliska frågor som opinionsmätare har talat om för honom
har starkt stöd hos allmänheten.
Hans möjlighet att gå till historieni ett mer smickrande sammanhang
-hänger på insatser på den internationella arenan.
FÖRLORAR SJÄLEN
Republikanerna då? Partiet lär hålla
fast vid paradgrenen skattesänkningar som både praktisk och ideologisk valfråga. I den ryms individens frihet och en minskad roll för
staten. För Lee Edwards och många
andra med honom är det uppenbart
att politiken även bör tillföras en
moralisk dimension. Bland många
konservativa republikaner finns en
stor oro att partiet håller på att tappa
sin själ. Bushs allmänt hållna variant ger de inte mycket för. Under
sommaren började på allvar föras en
diskussion om ett tredje parti som
alternativ till republikanerna.
All hittillsvarande erfarenhet
visar att ett tredje parti aldrig kan nå
Vita huset. Men det är säkert inte
tanken. Vad de missnöjda republikanerna är ute efter är renlärighet
och att i en tid då pragmatism och
kompromisser slätar ut motsättningar hålla revolutionen levande.
Med välbehag återkallas Barry Goldwaters stridsförklaring på konventet
för 35 år sedan: ”I would remind you
that extremism in the defense of
liberty is no vice! And let me remind
you also that moderation in the pursuit of justice is no virtue!”
För sådan kompromisslöshet
finns i dag ingen plats i amerikansk
politik. Och har heller aldrig funnits.
Det visar historien och det ser konstitutionen till. USA har bara
genomfört en revolution. På den frigörelseakten fortsätter man gradvis
och med variationer att utveckla sitt
demokratiska experiment.
Mats Wiklund (matsw@telia.com)
är frilansjournalist.
Författare: Lee Edwards
Titel: The conservative
revolution. The movement
that remade America
Förlag: The Free Press, 1999

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner