Print Friendly

Mats Svegfors; På väg mot moderat hegemoni

Av Redaktionen | 31 december 1997


1997


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

PÅ VÄG MOT
MODERAT HEGEMONI?
MATS SVEGFORS
Det vanligast förekommande moderata ordet under 80-talet var ”måste”. Den moderata politiken handlade
om att veta bäst. Därför är skriften Land för hoppfulla intressant. Tonen och språket hos 90-talets moderater
är ett annat, vilket faktiskt kan bana vägen för en långsiktig moderat dominans av politiken.
an åker över
järnvägsviadukten västerut från Kö-
ping. På hö-
ger hand ligger Volvos anläggningar.
De upptar en betydande del av den
lilla stadens västra och norra ytterområden. Tillverkningen av växellådor
for personbilarna och framaxlar for
lastvagnarna sysselsätter mer än 2.000
personer. Det är mycket på en ort
med något mer än 18.000 invånare
totalt. Volvo svarar uppskattningsvis
– direkt och indirekt – for försörjningen av c:a en tredjedel av dem
som bor i Köping.
Det finns ingen naturlag som säger
att Volvo skall finnas kvar i Köping.
För ett och ett halvt decennium sedan var Volvos personbilstillverkning
på väg att säljas ut till norrmännen.
MATS SVEGFORS är Svenska
Dagbladets chefredaktör.
Några år senare skulle Renault köpa
hela Volvo. Ingendera affären hade
nödvändigtvis givit omedelbara effekter får Volvos komponenttillverkning i Köping. Men det visar internationaliseringens kraft. Och ett
norsk- eller franskägt Volvo hade
med mindre självklarhet värnat
Volvos traditioner i Köping än vad
det svenskägda Volvo gör.
Risk for misslyckanden
Och viktigast: köpingsborna ser genom sina grannar en mil bort i
Arboga att svenskt ägande inte är nå-
gon garanti får att Volvo fortsätter att
driva verksamhet.
Förutsättningen får att Volvo som
företag skall överleva är att samtliga
dess delverksamheter drivs med ekonomi och kvalitet på internationell
toppnivå.
Klarar inte Volvo kostnadsläget –
till följd av skattebelastning eller får
snabba löneökningar- är det adjö till
2.000 jobb i Köping. Misslyckas ledningen – vad nu ledningen i detta
SVENSK TIDSKRIFT
sammanhang är – med ett par modellutvecklingsbeslut är det också adjö till ett stort antal jobb Köping.
Och visst är risken stor får misslyckanden. Eller kanske snarare: förr
eller senare kommer de. Sådant är få-
retagandets imperativ.
Volvo har varit fårhållandevis ensam som volymtillverkare av stationsvagnar i den större mellanklassen.
Volvos personvagnar har på den helt
avgörande amerikanska marknaden
därtill haft en tämligen speciell image
som en säker kvalitetsbil i ett attraktivt prisläge. När yuppien har köpt
en BMW har hans jämnårige, som
tog examen från college samtidigt
men blev universitetslärare istället får
advokat, köpt en Volvo. Inte så
äventyrligt, men mer politiskt och
socialt korrekt.
Båda sakerna ändras nu. Andra tillverkare har upptäckt att Volvo kunnat tjäna pengar tämligen ostört på bl
a sina stationsvagnar. Konkurrensen
kommer därmed att förändras. Volvo
å sin sida söker sig in på lyxbilsmark- 7
naden där konkurrensen är hård.
För mig är detta själva utgångspunkten för svensk politik. Politiken
är viktig. Genom den bestäms skatter, arbetsmarknadsregler och mycket
annat. Politiken kan ha alldeles avgö-
rande betydelse för vad som händer i
Sverige. Men mycket ligger utanför
80-talsmoderatismen, synnerligen fa
socialdemokrater.
Men jag är likväl inte riktigt säker
på vad programskriften har för svar
på frågan hur man skall se på den situation som inträffar om Volvo som
företag kör av vägen och totalkvaddar. Säg att den strategiförändring,
menar jag att moderatema borde
teckna sin framtidsbild när det framförallt gäller ekonomin. Vilken ekonomisk situation är det som Sverige,
vi svenskar och de svenska företagen
skall verka i. Vilka hot och vilka
möjligheter skall hanteras respektive
utnyt~as.
politikens räckvidd. Och hela tiden som Volvo nu genomför i USA och
förändras förutsättningarna.
Det är en synnerligen sympatisk
programskrift – Land för hoppfulla –
som en moderat arbetsgrupp under
Per Unekels ledning har skrivit. Den
handlar i mycket stor utsträckning
just om framtidens föränderlighet
istället för om nuets oföränderlighet.
Den rör sig med ett helt annat perspektiv än det som dominerar socialdemokratisk politik.
Den enda vägens moderater
Men programskriften skiljer inte bara
90-talets moderater från 90-talets socialdemokrater. Den skiljer också –
mycket påtagligt och mycket positivt
– 90-talets moderater från 80-talets
moderater. Det vanligast förekommande moderata ordet under 80-talet var ”måste”. Den verklighet där
den enda vägens moderater rörde sig
inrymde inga handlingsalternativ.
Det fanns bara en sak att göra.
Paradoxalt nog handlade inte politiken om politiska värderingar och
gruppintressen. För 80-talets moderater handlade politiken om att veta
bäst.
I Land för hoppfulla finns fa måsten.
I skriften finns också, vilket även det
skiljer den från den detemtinistiska
8
som innebär att en stor del av försäljningsresurserna läggs om för att sälja
den nya lyxbilen, misslyckas. Säg att
detta följs av ytterligare ett strategiskt
felbeslut och att Volvos personvagnar
därmed är borta från scenen.
Det är inte korrekt att säga att Per
Unckel, UlfKristersson (sekreterare i
programgruppen) och gruppen i övrigt saknar resonemang som har bä-
ring på den situationen. Den grundEuropeisk strukturomvandling
Redan för ett par år sedan tecknade
Percy Bamevik bilden av en tämligen
nära förestående europeisk strukturomvandling. Till följd av den europeiska integrationen och den radikala
liberaliseringen av världshandeln i
stort kommer sannolikt den strukturomvandling att ske på europeisk nivå
som redan har skett i USA och Japan.
I bransch efter bransch slogs företag
läggande inriktningen mot ökat rö- ut. Kvar blev några stycken mycket
relseutrymme och förbättrade utvecklingsförutsättningar för enskild
verksamhet har självfallet just betydelse för vad som skulle kunna hända
i Köping efter Volvo och för vad
som skulle ha kunnat ha hänt
Norrköping och Arboga idag.
Men räcker det? Är inte den nu
pågående internationaliseringens,
möjliga och sannolika, verkningar så
genomgripande att vi måste tvinga
oss till ett mer genomgripande ifrågasättande av stora delar av den politik
som vi har drivit under de senaste decennierna?
Och, om jag skulle föra denna frå-
ga vidare till en uttryckligen kritisk
synpunkt på programskriften: Utgångspunkten borde snarare vara materialistisk än ideologisk. Med det
SVEN SK TIDSKRIFT
stora koncerner.
Under den kommande perioden
sker detta på den europeiska marknaden. Samtidigt försvinner enklare
tillverkning från höglöneländema i
Västeuropa till östra Europa och till
Asien.
Vad skall vi i Sverige försörja oss på
då?
Moderatema är upptagna av frågor
som denna. Skatte- och utbildningspolitik har utformats just för att öppna för det ”skapande Sverige”.
Men resonemanget börjar mer i
politiken än i samhället. Till och med
det antipolitiska moderata partiet riskerar att se samhället från politikens
utgångspunkt istället för att se politiken från samhällets utgångspunkter.
Jag skall villigt medge att detta mitt
påstående mera handlar om de perspektiv som anläggs och om det språk
som brukas i den moderata skriften
än om det som faktiskt sägs.
Likväl räcker det for att jag, som
har rört mig från politikens till foretagens värld, ändå känner visst främlingskap infor en skrift som jag i sak
och till artityd tycker är utomordentligt tilltalande.
Och möjligen är det så att just här
finns nyckeln till det som moderaterna, inte minst genom Per Unekels
arbetsgrupp, vill åstadkomma, d v s
att erövra hegemonin i svensk politik. Under mer än ett halvt sekel har
socialdemokraterna dominerat politiken i Sverige. Moderatema utmanar
nu på allvar socialdemokraterna om
denna dominerande position.
Understödstagaranda
Understödstagarandan diskuterades på 50-talet. Högern var rädd
att om man gav folk pengar för ingenting så skulle mottagarna av
understöd bli … bidragsberoende
liksom. Det var ingen orimlig tanke, men den avvisades med så
mycket brösttoner av avsky att
själva ordet än idag är inflammerat. Tänk att misstro människor
så! Nej, här var unga käcka viljor,
kläm och raska tag, och ingen
skulle någonsin ta för sig av förmåner och gratispengar om de så
växte på träd.
Hur det nu än är med nedrigheten i ifrågasättandet så har socialstaten börjat granska oss med en
Ofta formuleras strategiska resonemang av detta slag i termer av väljargrupper. Men ytterst handlar det nog
inte om valsociologi utan om politik.
Det parti som formulerar den riktiga
verklighetsbilden och sedan ger sig i
kast med dess komplikationer kommer att dominera politiken.
Moderat hegemoni
I det ögonblick människor på allvar
inser att moderatema till sina erfarenheter, sina referenser och därmed till
sin politik finns ute i samhället och
inte inne i politiken har nog det avgörande steget tagits mot erövrandet
av hegemonin i svensk politik.
Det skall inte alls uteslutas att moderaterna faktiskt är mäktiga att göra
just detta. De har god hjälp av socialny skepsis när vi kommer och vill
ha.
Så sent som för fem år sedan
kunde folk få livränta mest på egna utsagor om ryggbesvär.
Arbetsskadeförsäkringen förutsatte nämligen skadliga faktorer i allt
arbete. Fick en person problem så
berodde det på arbetet.
l början av 50-talet var det bara
850 personer i hela Sverige som
fick förtidspension på grund av
ryggen . Trettio år senare var siffran uppe i 51.000. Och i en prognos gjorde socialstyrelsen härom
året ett antagande om 136.000
förtidspensionärer på grund av
ländryggsbesvär år 2000.
Sverige hade gått och fått värlSVENSK TIDSKRIFT
demokratins relativa försvagning, dvs
av det faktum att socialdemokraterna
under Göran Persson blir alltmer politiskt artficiella. Och än bättre hjälp
har de av det faktum att den verklighet det alltmer handlar om är produktionens och inte fördelningens.
Socialdemokratin var en gång produktionens parti men är det inte
längre. Ingen tror att Göran Persson
vet ett dugg om hur jobb skapas i
privata företag. Alla vet att han därvidlag inte gör annat än pratar.
Moderatema har en helt annan politisk forankring än socialdemokraterna när det gäller fåretagande och privat verksamhet. Det vore bra om det
kom till än klarare uttryck än vad det
gör i den moderata framtidsskriften
LAndför hoppfulla.
dens sämsta ryggar. Antingen hade vi degenererats hux flux, eller
också fanns det någonting som
lockade fram besvären.
Ar 1993 skärptes lagen. Bara
rent medicinska skäl skulle ge förtidspension, inte subjektivt upplevda problem. Och tro det eller ej,
men folk blev omedelbart konstitutionellt starkare igen. En mirakulös förbättring av ryggarna inträffade. Man skulle kunna tro att den
nya oviljan att köpa alla dåliga ryggar spelade in. Om vi inte hade
fått oss ipräntat en gång för alla
att understödstagarandan var förtal och inget annat.
Helena Riviere
9
r
>
z
o
.,
:r:
o
.,
c
r
r
>

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner