Print Friendly

Mats Johansson; Facits läxa också Sveriges

Av Redaktionen | 31 december 1983


1983


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

Litteratur
MATS JOHANSSON:
Facits läxa också Sveriges?
Maktspelsjournalistik i bokform är tämligen
sällsynt i vårt land, medan den är desto vanligare i länder där den undersökande journalistiken är av klass. När något reportage blir
bok i Sverige handlar det oftast om politiska
intriger, mestadels i halvdokumentär tillbakablickande form. Av annan kaliber är reportageboken ”Med Facit i hand” (Correspondenten). redaktör: Bertil TorekulL
Den bestär av ett tjugotal artiklar frän en
reportageserie i Östgöta Correspondenten
om företaget Facits uppgång och fall , kompletterade med analyser av fristående experter. Tillsammans bildar artiklarna och analyserna lärorik läsning för den som är intresserad av svenskt näringslivs funktionssätt
och villkor. Boken utgör ett exempel på modern näringslivsjournalistik, som har mer att
tillföra framtiden än många av de aldrig så
genomarbetade historiska krönikor som företagen själva gärna ger ut.
Företaget Facits historia är känd: synderna, kriserna, katastroferna, tragedierna
för människor och samhällen. Vad boken tillför är dels helhetsbilden, dels intrikata bakgrundsteckningar. En särskild höjdpunkt är
Torekulls porträtt av och samtal med Lennart
von Kantzow, Gunnar Ericssons svåger och
Facits VD vid kollapsen, som fick skulden
för mycket, trots sin korta period vid makten.
Facits misslyckande sammanfattas i några
enkla siffror. Utvecklingsavdelningen bestod
av 100 man, medan t ex konkurrenten Sharp i
Japan hade 10000 utvecklare. Där var arbetarlönerna en tiondel av de svenska, effektiviteten kanske tre gånger större. Under 30 år
tillverkade Facit lika många räknesnurror
som ett större asiatiskt företag klarade på
några månader.
Men bakom denna hårda ekonomiska verklighet, som ju många svenska företag harklarat att leva vidare i, fanns för Facits del också
mänskliga konkurrensnackdelar. Massmedia
speglade aningslöst Facit som det välmående
familjeföretaget, och när larmsignaler inte
kom utifrån, rullade verksamheten vidare i
skyddad idyll. När krisen väl trängde igenom
avskärmningsmekanismerna avslöjades Facits svaga management. Representation och
reklam fick stryka på foten medan konkurrenterna satsade allt mer på marknadsföring.
Den kanske viktigaste lärdomen av fallet
Facit är just en mänsklig aspekt. Felaktiga
beslut eller frånvaro av beslut berodde på att
ingen sade sanningen. Klimatet befordrade
karriärism och straffade kritiskt tänkande.
Den bristen kan inte nog analyseras, eftersom problemen är allmängiltiga i dagens nä-
ringsliv, inte bara i de gamla bruksliknande
företagen där bastugemenskap er ätter framtidsanalys.
En som lärt är utvärderaren Patrik Engellau . Han ser i Facits öde en förebild för den
svenska modellen: ”Var inte Facit en inkarnation av den svenska modellens allra finaste
drag? . . . Är det inte på precis samma sätt
med Sverige? Vi kan inte påstå att vi inte
blivit varnade. Var och en som har ögon att
se med kan iaktta hur åskmolnen drar ihop
sig.”
Ja, den som lever i PaJmes Sverige med
ökade skatter och underskott har all anledning att ta del av det dubbelbottnade budskapet i ”Med Facit i hand”. Innan även AB
Sverige får facit i hand.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner