Print Friendly

Mats Fält; Världens svåraste jobb

Av Redaktionen | 31 december 1995


1995


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

MATS FÄLT:
VÄRLDENSSVÅRASTEJOBB
A
tt vara vicepresident i USA
är inte lätt. Ännu svårare blir
det om karriären inleds med
en större katastrof – samma
dag som man blir nominerad till ämbetet.
Som reltivt okänd senator från Indiana
hamnade Dan Quayle i juli 1988 plötsligt
i centrum och fick den ödesdigra frågan
Samtidigt ger dessa sidor troligen en ärlig
bild av hans engagemang for familjen –
något som bland annat tagit sig uttryck i
ett for Washington D C ovanligt
begränsat intresse for middagar och cocktailpartyn.
Sta11ding Firm innehålller främst en
insiderskildring av hur BushadministraOITI militära insatser under tiorrens inre liv fungerade. Det som
Vietnamkriget.
Quayle hade egentligen inget att
skämmas for, men var totalt oforberedd
och misslyckades fullständigt med att
hantera situationen. Fortsättningen
känner vi alla till – den ständiga kampen
mot media, de uppmärksammade felsägningarna och rollen som amerikansk
politiks ende legitimerade tönt.
Sockersöta familjebeskrivningar
I sin bok Standing Firm (Harper Collins,
1994) berättar Dan Quayle sin historia,
från ungdomen i Indiana till åren som
George Bushs vicepresident. Den ger en
annan bild av Quayle än den gängse och
dessutom en del av forklaringen till hur
en så begåvad president kunde misslyckas
så kapitalt på hemmafronten.
En skönhetsfläck är de delar av boken,
ofta de där mer personliga forhållanden,
som påfrestningarna på familjen och hustrun skildras, vilka är väl sockersöta och
ibland går över gränsen for pekoral.
Standing Firm, av Dan Qualye, Harper and Collins,
1994.
saknas är mer genomtänkta forslag till hur
högern borde gå vidare, vilket är något
underligt med tanke på att det var en
potentiell presidentkandidat som stod for
texten. Författaren beslutade sig forst
början av 1995 for att inte ställa upp i
nästa presidentval.
Dan Quayle hyser stor respekt for
George Bush både som människa och
politisk ledare. Han ställde lojalt upp for
presidenten under åren vid makten och
anser sig i sin tur ha ratt ett motsvarande
stöd. Samtidigt hade de två helt olika
uppfattningar om hur republikansk
politik skulle drivas.
Inrikespolitiskt ointresse
George Bush var intresserad av utrikespolitik. För honom var den inrikespolitiska striden något som helst borde undvikas. Bush lät politiska experter, ofta
utan något större ideologiskt engagemang, styra mycket av verksamheten.
Han var angelägen om att inte hanrna på
”fel” sida i striderna om till exempel miljölagarna, regleringarna inom ekonomin,
minoritetslagstiftnngen och utbildningen.
130
SVENSK TiDSKRIFf

Fel sida var den sida som fick kritik av
den vänsterliberala mediavärlden.
Resultatet blev politiska kapitulationer
med resultat som inte stämde överens
med varken partiets politik eller de utfåstelser han själv gjort som kandidat 1988.
Svårtolkade regleringar
Istället för att kritisera demokraterna för
det kontraproduktiva och impopulära
raskvoteringssystemet accepterade Bush
medborgarrättslagar som innebar ännu
mer omvänd diskriminering. Istället för
att kritisera onödiga och ineffektiva
regleringar ställde sig presidenten bakom
ny handikapp-, utbildnings- och miljö-
lagstiftning som innehöll mängder av
svårtolkade regleringar. skattekompromissen med demokraterna 1990 – spiken
i kistan för hans presidentskap – var ett
försök att ta ansvar och undvika strid. Att
Misstagen under administrationens tid
vid makten avslutades med den undermåliga valkampanjen 1992. Bush ville
vara juste och lät därför motståndarna
härja fritt och dominera dagordningen.
På konventet i Houston sprack tidsschemat med påföljd att ”fel saker”, bland
annat Pat Buchanans tekniskt sett lysande
men mycket aggressiva tal, kom på bästa
sändningstid. Inte minst i samband med
konventet blev kontrasten mellan partiarbetarnas förhoppningar och administrationens teknokratperspektiv ett problem,
både internt och i media. James Baker
ville helst lämna över ledningen av kampanjen till någon annan. Han blev dock
kvar och försökte dels utan entusiasm
driva kampanjen vidare, dels undvika att
alltför mycket identifieras med den kommande katastrofen.
partiets ideallämnades därhän trodde han Vinnande högerkoalition
inte skulle ra så allvarliga konsekvenser. Dan Quayle står nära de grupper som
Samla styrkorna
När Reagan talade om principer och
ideal för de redan frälsta i det egna lägret
var det för att lugna de otåliga och samla
styrkorna. När Bush gjorde det var det
för att förhindra uppror och deseneringar
från en administration som redan hade
lämnat sina allierade långt bakom sig.
Dan Quayles insatser i samma bransch var
ett sätt att rädda vad som räddas kunde –
förutom att bygga en egen bas inför
framtiden. Han fick ofta bedriva ”damage
control” efter administrationens snedsteg
genom att ta kontakt med de högergrupper vars ideer regelbundet ignorerades.
ofta kallas ”den kristna högern”. De passade inte in i George Bushs bild av hur
politik skulle bedrivas. Även om inte alla
republikaner står bakom deras krav utgör
de en nödvändig del av varje vinnande
högerkoalition. Bush gamla allierade,
moderata republikaner som alltid arbetat
i minoritetsställning, kan inte ensamma
ge partiet en framtid. De nya radikala
gruppernas krav är dessutom inte särskilt
extrema och har ofta ett betydande stöd
av befolkningen. Det gäller t ex kraven
på rättvist stöd till privata skolor,
begränsningar av antalet aborter och kritiken mot offentliga bidrag till extrema
konstnärer.
Vicepresidenten gjorde sig efter en tid
SVENSK TIDSKRIFT 131
l
l
ll
av med de ”överrockar” som Bushs stab
utrustat honom med. Ett av problemen
var att de uppenbarligen inte ville associeras alltfor mycket med en tills vidare
både misslyckad och utskrattad vicepresident. När Quayle istället samlade ideologiska allierade omkring sig blev verksamheten betydligt mer effektiv.
Marknadsliberala reformer
Quayle utnyttjade sin ställning till att fora
ut det budskap som borde ha dominerat
hela administrationens arbete. Han propagerade på samma gång for fårre regleringar, lägre skatter, traditionella värden
och ett slut på stämningsraseriet, och mot
mediaeliten och systemet med omvänd
diskriminering. Han inrättade ett råd for
konkurrenskraftens främjande som blev
en plattform for Quayles arbete for marknadsliberala reformer. Inom adrninistraLILLEMOR LINDBERG:
tionen bedrev han ett ständigt, bara delvis
framgångsrikt, ställningskrig mot de
många som varken såg skatter eller regleringar som något problem. NASA var ett
annat av hans ansvarsområden.
Duktig politiker
Dan Quayle lär aldrig bli USA:s president. Däremot kan han mycket väl
komma att spela en viktig roll inom sitt
parti även i framtiden. Att många amerikaner läst hans bok, där han också
berättar om hur han i Bush frånvaro
genom kompetent agerande avstyrde ett
kuppforsök på Filippinerna, torde stärka
hans chanser. Quayle är inte bara forsvarsexperten som citerat Tom Clancy i
senaten utan också en ganska duktig politiker. Hade det bara inte varit for den där
olycksaliga dagen i New Orleans sommaren 1988…
EN GENTLEMANs MEMOARER
S
tig Ramels minnebok Pojken i
dörren bjuder på mycken intressant läsning, allt från barnaåren
på Hviderups slott i Skåne via
UD till Exportrådet och Nobelstiftelsen.
Man tar med stort intresse del av
avsnitten om hans yrkesliv. Det är också
spännande att får inblick i olika styrelser
– inte minst i Volvos. Erfarenheten har
lett till hans fasta övertygelse om behovet
av maktfordelning mellan styrelser och
Pojken vid dörren, av Stig Ramel, Atlantis 1994.
verkställande direktörer.
Det är emellertid slående vilken fantastisk repetition av samtida historia som
utgör fonden for hans berättelse. Stig
Ramels yrkesverksamma liv spänner över
fyrtio år och utspelar sig under en total
omformning av det svenska samhället.
Ramel startade sin karriär inom UD
under den socialdemokratiska efterkrigsregeringens utrikespolitik som dominerades av Östen Undens strikta neutralitetsprinciper. Han fick vara med om
Sveriges europeisering – tack vare Dag
Hammarskjölds insatser – vid tjänstgö-
132 SVENSK TiDSKRIFT

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner