Print Friendly

Mats Fält; Kina upptäckte världen först

Av Redaktionen | 31 december 2004


2004


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

0:::
w
~
u
:Q
c:o
som cyniskt hoppas öka sina konkurrenters produktionsomkostnader.
Benny Peiser skriver om historiska ekologiska katastrofer och hur
de sägs ha påskyndat civilisationers
kollaps. Peiser påpekar dock att de
historiska exemplen har gällt lågteknologiska jordbrukssamhällen, vilket har gjort dem mycket mer sårbara för klimatförändringar än vårt
högteknologiska samhälle som ger
oss bättre anpassningsmöjligheter.
Carlo Stagnaro anser att den
europeiska allmänheten inte är fullt
medveten om vilka problem och
konsekvenser som Kyotoprotokollet
har, eller de kostnader de kommer
att få vidkänna i form av färre
arbetstillfällen och höjda priser på
tjänster och varor.
Som alternativ till klirnatkontrollen, att förhindra klimatförändringar över huvud taget, ställer man
upp klimatanpassningen: att se till
så att eventuella klimatförändringars effekter minimeras. Samhällen
som är stillastående och fattiga saknar i allmänhet förmågan att anpassa
sig till nya förhållanden, även förändringar som orsakas av klimatet.
Kyotoprotokollet ger mycket osäkra
miljövinster, särskilt på kort sikt,
samtidigt som det innebär en stor
omvandling av samhället till hög
kostnad. Det kanske vore dags att
applicera försiktighetsprincipen på
Kyotoprotokollet självt?
Adapt or Die är läsvärd och
intressant, och visar att det finns
andra slutsatser att dra ur möjligheten av en klimatförändring. På en
bra nivå, utan att bli för enkel, så ger
boken goda ekonomiska och vetenskapliga argument.
En god boks förtjänst kan dock
också ligga i att den klargör saker
genom sina tillkortakommanden.
Klimatfrågan består av flera parallella debatter inom klimatologi, ekonomi och politik som vävs samman,
vilket ofta gör debatten krånglig och
svår att delta i. Det område som
Adapt or Die brister på är beskrivningen av politikens roll. Politik är
fråga om en kamp mellan ideer, där
det i politiken ofta finns tanken att
uppfattningar är lika med verklighet
och fakta är förhandlingsbara.
Även om debatten må vara mer
livlig i utlandet, så står boken för en
minoritetsuppfattning, och dess ekonomiska och vetenskapliga resonemang når inte fram till de värdegrunder som anhängarna till Kyotoprotokollet ofta har. Dessa står
HISTORIA
Kina upptäcl<te världen först
Av Mats Fält
De kinesiska upptäcktsresorna kartlade nästan hela jordklotet långt före Columbus. Men varför undvek de Europa?
TT AV DE mindre högE
prioriterade livsprojekten
är att besöka resterna av
det som en gäng utgjorde
de europeiska staternas
kolonialvälden. Lite för sent ledde
detta anmälaren 1999 till HongKong
och Macau, sommaren innan Kina
tog över även den sista portugisiska
besittningen i Asien.
Två av de starkaste minnena från
besöket blev det sista firandet av
”stadens dag” i Macau- instiftad till
åminnelse av en stor seger inte över
IJ lSvensk Tidskrift l2oo4, nr 3-41
antingen på en naturromantisk bas,
med en vision om ett decentraliserat, småskaligt och självförsörjande
samhälle som anses vara mer
ursprungligt. Eller så värderar man
just stabilitet och kontroll, och har
en vision att man genom regleringar
till fullo kan bestämma utkomsten
av mänskliga handlingar. Då man
har andra mål med sitt engagemang,
kommer man inte acceptera Adapt
or Die:s medel och lösningar. Värderingar måste bemötas med andra
värderingar.
Det huvudsakliga problemet med
Kyotoprotokollet, är att det ser människans handlingar som ett problem,
och inte som en lösning. Vad kan vi
göra för att klimatet skall ha så liten
inverkan på människan som möjligt?
Det borde egentligen vara den relevanta frågan i debatten, och den
måste stå på en solid vetenskaplig,
ekonomisk och värdemässig grund.
Waldemar Ingdahl (waldemar.ingdahl@eudoxa.se) är VD för tankesmedjan
Eudoxa.
BOKFAKTA
Kendra Okonski (red). Adapt or Die: The
science, politics and economics of elimate
change. Profile Books, London 2003
Kina men väl mot Nederländerna på
1600-talet – och den historiska
avdelningen på det stora nöjesfältet
i HongKong. En del av den historia
som beskrevs handlade om de kinesiska amiraler som, framför allt på
1400-talet, företog imponerande
resor på världshaven. En berättelse
som stämmer dåligt överens med
bilden av Kina som ett kejsardöme
som föredrog att leva i ”splendid isolation”, övertygat om sin egen överlägsenhet.
Nu har den brittiske marinofficeren Gavin Menzies publicerat en
tegelstenstjock redogörelse för vad
han tror är den verkliga historien.
Boken heter ”1421- The year China
Discovered the World” (Bantam,
2003) och leder den intresserade in i
en fascinerande värld som amiralernas kinesiska samtida gjorde allt för
att dölja. De stora resorna blev slutet
för det öppna och internationellt
inriktade kejsardömet. Det följdes av
ett inåtvänt välde fixerat vid att
stänga ute allt inflytande från
omvärlden.
ASIEN, AFRIKA AUSTRALIEN
Enligt Menzies gjordes under lång
tid resor från Kina till olika delar av
kinesisk närvaro, inte minst i Amerika. Det är svårt att hävda att detta
bara skulle handla om tillfälligheter.
Tidiga besökare i Nordamerika redovisade asiatisk närvaro på skilda
platser. Det mest oväntade är hans
tolkning av ett påvligt brev till biskopen på Grönland om anfall från
öster. Med förfa ttarens metodik
leder spåren fram till att händelsen
som beskrevs var ett kinesiskt flottanfall mot våra nordliga släktingar.
För den mer skeptiskt lagde bör
betonas att Menzies skörd av konsttekniker, ord och DNA hos folkAsien, Afrika och Australien. Det är grupper i olika världsdelar som
i huvudsak inte kontroversiellt även också återfanns i det medeltida Kina,
om historien vad gäller Australien är
mindre känd och utforskningen
ger en god grund för det förda resonemanget. Boken redovisar grundligt hans mycket omfattande for- ”De stora resorna blev slutet skarinsatser.
för det öppna och internatio- VARFÖR INTE EUROPA?
En obesvarad fråga blir varför de
nellt inriktade kejsardömet.” kinesiska amiralerna så nogsamt
undvek att besöka just Europa?
kommit i konflikt med urinnevå- Någon rädsla för militärt motstånd
narnas ovilja att acceptera att
utländsk påverkan skulle ha förekommit även före engelsmännens
ankomst. De kinesiska skeppen, och
än mindre gruvbrytning i Queensland, passar inte in i den nu gällande
politiskt korrekta bilden av kontinentens historia.
Författaren beskriver hur enorma
flottor, betydligt mer imponerande
än de Henrik Sjöfararens Portugal
eller Columbus Spanien kunde
skryta med, sändes ut under 1420-
talet till alla världsdelar utom
Europa. De besökta mängder av länder, etablerade kolonier, spred kunskap, samlade växter och djur och
återvände till slut, efter att ha fö rlorat mängder av skepp och manskap
under resorna, till ett Kina som
plötsligt avvisade fortsatta kontakter med omvärlden och brände reserapporterna.
Menzies hittar spår i olika världsdelar i form av konkreta föremål,
inslag i kulturlivet och rapporter om
kan det inte ha berott på – kineserna
förblev överlägsna under många år
framåt. Deras imponerande fartyg
hade utan svårighet raderat ut samtida europeiska flottor.
Hundratals forskare i amiralernas hemland ägnar sig idag åt att
studera de stora upptäcktsfärderna.
För dem är de en självklar del av
den kinesiska historien, byggd på
de böcker som undgick bålet, minnesmärken och lokalt förankrade
traditioner som berättar om äventyren.
De som torde vara mest skeptiska
mot Kinas plats i den marina historien är nog de europeiska ”stora
upptäckarnas” varmaste beundrare.
Författaren menar att i princip samtliga hade utomordentliga kopior av
kinesiska kartor till sitt förfogande
när de i sina små och bräckliga skepp
följde samma farleder som sina föregångares, de kinesiska amiralerna,
jättearmador. Bedriften blir inte lika
heroisk men historien inte mindre
intressant. Menzies styrker bland
annat sin tes med att vissa av europeerna uppvisade en förvånansvärd
säkerhet inför sina besättningar i
osäkra lägen. Det goda kartunderlaget gör denna attityd lättare att förstå.
TVIVELAKTIGT PROJEKT
En annan sak som faktiskt inte är så
svår att förstå är att många företrä-
dare för 1400-talets kinesiska maktelit tyckte att resorna var ett ytterst
tvivelaktigt projekt. Kina hade teoretiskt sett kunnat lägga under sig
stora delar av världen. Kostnaderna
för upptäcktsfärderna var samtidigt
enorma- vårt eget Stålverk 80 framstår i jämförelse som ett mindre
utvecklingsprojekt. Kinas inåtvändhet blev på sikt en katastrof för landet men de utgifter som amiralernas
verksamhet åsamkade staten hotade
också samhällets grundvalar.
”1421 – The year China Discovered the world” ger ett nytt perspektiv på upptäckternas historia. Mindre eurocentriskt och säkerligen
betydligt närmare sanningen. Bilden
av hur Kina plötsligt valde extrem
isolering framför expansion visar
tydligt vad alternativet hade kunnat
innebära för oss alla. Menzies har
delvis skrivit en alternativ historiebok.
Om inte annat känns det rätt att
hedra minnet av de många medresenärer som lämnades kvar i Afrika,
Amerika och Asien för att sedan
aldrig någonsin få kontakt med Mittens Rike igen, genom att ägna dem
en stund i lampans sken. Kanske är
de förklaringen till de kinesisktalande folkspillror som mycket tidigt
funnits i Californien och Peru?
Mats Fält (mats.falt@tyresokommun.se)
är kommunalråd i Tyresö.
BOKFAKTA
Gavin Menzies. 1421- The year China Discovered the World. Bantam, 2003.
OJ
Q:
n
;:>;;
m
;o
lSvensk Tidskrift lzoo4, nr 3-41 m

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner