Mats Fält; Den plågade stormakten
1995
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
MATS FÄLT:
DEN PLÅGADE STORMAKTEN
e är osäkra. Det är därfor
tyskarna uppfattas som
buffiiga, självupptagna och
Doartiga på Europas turistorter. Varfor det är så berättar Bernard
Nuss i sin bok Les enfants de Faust – Les
al/emands entre ciel et enfer (Editions
Autrement, 1994). Den rekommenderas
vamlt till både dem som vill ra sina forMänniskorna blev självständigare men
fick också ett större eget ansvar.
Betoningen på idogt arbete och goda
gärningar som forutsättningar for frälsning gav de dagliga ansträngningarna ett
ökat värde, samtidigt som de tidigare
garantierna for själens öden efter forsvann. Osäkerheten blev större.
domar bekräftade och dem som snarare Farliga ideer
söker ökad kunskap om våra duktiga Den tyska filosofins frigörelse från relimen ibland också lite underliga grannar i gionens primat, underlättad av kyrkans
söder. splittring i två relativt jämbördiga hälfter,
Tolka budskapet själv
Reformationen är en viktig del av forklaringen. Efter reformationen och Luthers
tyska översättning av den tidigare for de
flesta av mystik omgärdade bibeln
ändrades sättet att tänka i Tyskland.
Plötsligt behövdes inte kyrkan längre
som ett formedlande led mellan människorna och den heliga skriftens text. Man
både fick och kunde tolka budskapet själv
utan kunskaper i varken latin eller teologi.
Les etifams de Faust – Les allemattds wtre ciel et etifer.
Bernard Nuss, Editions Autrement, 1994.
betonade framfor allt i slutet av 1700-
talet plikten att sträva efter det goda, att
forbättra världen. Även farliga ideer om
värdet av att offra sig for helheten, statsnyttan eller medmänniskornas välgång
betonades.
Känsla av otillräcklighet
Resultatet blev enligt fransmannen
BernardNussen nation som plågas av en
ständig känsla av otillräcklighet, osä-
kerhet och oro. Utomlands leder det
ibland till ett beteende som kan uppfattas
som mindre sympatiskt. Samma tyskar
kan vara mönster av älskvärdhet när de
själva tar emot besökare hemma i
Braunschweig, Passau eller Köln. Det vill
SVENSK TIDSKRIFT 55
säga på platser där de själva känner sig
henmn och säkert vet hur de skall agera.
Tyska idogheten
Strävan efter att nå högre, att närma sig
det absoluta, sätter enligt fårfattaren sin
prägel på mycket av det tyskar gör.
Arbetet blir ett medel, oavsett på vilken
nivå det utövas, fcir att nå detta överordnade mål. Den tyska idogheten, noggrannheten och energin kan till stor del
fårklaras av att det ingår i denna strävan
till något mycket mer än att bara prosaiskt producera bilar, flygplan eller
datorer.
Höga krav
Baksidan av denna strävan efter att nå
absoluta mål är medvetenheten om att
målet aldrig, eller mycket sällan, kan nås.
Denna kunskap gör tyskarna rastlösa och
osäkra – arbetet är aldrig riktigt fårdigt
och kvaliteten aldrig tillräckligt hög.
Kraven från omgivningen på att göra en
verkligt god insats är höga och skapar
stress. För att minimera risken fcir generande misslyckanden gör man ofta lite fcir
stora insatser fcir att undvika misstag.
Detta kräver tid som i andra länder mer
direkt används fcir att fcira arbetet framåt.
Tyskarnas framgångar bygger mer på hårt
arbete än på genialitet. När en metod väl
valts håller man å andra sidan fast vid den
alltfår länge. Tron på den egna förmågan
är stark när väl allt gjorts fcir att nå ett
optimalt resultat. De tyska misstagen blir
ra men kostnaderna fcir förändringar, när
väl även den minutiöst utvalda tyska
metoden blivit föråldrad, ansenliga.
Hur kan då dessa drag i den tyska
folksjälen leda till Hitler och trohet in i
döden till en både falsk och förlorad sak?
Nuss fårklarar den tyska kadaverdisciplinen och den ibland överdrivna
respekten fcir överheten med skräcken
fcir kaos och anarki. Tyskarnas osäkerhetskänsla motverkas genom att ordning
och di ciplin getts en central plats i samhället. Detsamma gäller dygder som
plikttrogenhet och fosterlandskärlek. När
detta kombinerades med filosofernas
ideer om den rena viljans positiva egenskaper och idealiserandet av att offra
individen fcir helheten skapades den häxbrygd som gjorde Tredje Riket möjligt.
Övertydligt exempel
Här ser Nuss en förklaring till att även
”anständiga tyskar” hade svårt att fcirstå
att de begått fruktansvärda fel fcire och
under andra världskriget. Till och med
Stauffenbergs medkonspiratörer tvekade
i det längsta infcir attentatet mot Hitler
den 20 juli 1944. Hur kunde det vara fel
att lyda order, kämpa fcir fosterlandet och
motarbeta krafter och grupper som
påstods hota det tyska folket? Tysklands
enorma kraftansträngningar under de
sista krigsåren, när alla rimligen visste att
spelet redan var förlorat, är ett närmast
övertydligt exempel på vilken kraft detta
folk kan mobilisera – dessvärre ibland
utan att tänka efter i vilket intresse den
utvecklas. Efter kriget användes samma
imponerande målmedvetenhet fcir att
bygga upp en blomstrande demokratisk
stat befolkad av flitiga och ordentliga
medborgare.
56 SVENSK TIDSKI<IFT
Den tyske historikern Golo Mann konstaterade att tyskar alltid går får långt. Det
är ett drag som Nuss inte bara finner
exempel på i mer dramatiska sammanhang. Minutiös planering av julen, alla
goda husmödrar påbötjar arbetet exakt
50 dagar i farväg, och hårda fårhandlingar om egentligen ointressanta detaljer
i kontrakt och avtal är andra. Rädslan får
att göra fel och driften att göra allt på det
mest optimala sättet leder ibland in på
villospår. De noggranna fårberedelserna
får fackliga demonstrationer, som alltid
fåregås av ett imponerande stabsarbete
och kontakter med polisen, kan verka
överdrivna, särskilt får en fransman. De
skulle dock onekligen öka livskvaliteten
betydligt får många europeer om de
kunde läras ut till bönderna i Champagne
och fiskarna i Bretagne.
Generaliseringar
Skall man bry sig om hur tyskar i allmänhet kan vara – trots att vi alla vet att
det bara delvis stämmer in på varje
enskild representant får detta folk? Nuss
gör i sitt efterord de obligatoriska reservationerna. Man tar inte döma alla efter
de generaliseringar som hans bok består
av. Man bör inte utgå från att tyskar skall
uppfåra sig som fårfattaren beskriver.
Samtidigt är generaliseringar till stor hjälp
får den som vill lära sig mer och kunna
undvika egna felsteg i umgänget med
människor från andra länder.
Finns det då någon riktigt typisk tysk –
någon som kan representera dem alla
under modern tid? Bernard Nuss väljer
Martin Luther – själv ansvarig får ett av
de fenomen som varit mest avgörande får
den tyska mentalitetens utveckling – protestantismen. Han kombinerade vitalitet
med spiritualitet, intellektuell ådra med
aptit på livet, finess med moralisk övertygelse, allvar med livsglädje, humor med
inlevelse i andras olycka, kärleksfullhet
med häftigt humör och slutligen
öppenhet infår världen med melankoli
och ständiga tvivel.
strävsamma folk
Det är inte lätt att vara tysk, konstaterar
fårfattaren på bokens sista sida. Sigrid
Undset var fårvisso orättvis när hon tog
närmast kategoriskt avstånd från detta
strävsamma folk i Europas mitt. Det är
inte så svårt att fårstå att Griegs musik
skapar mer harn10ni än Kants, Fichtes,
Hegels och Luthers råd om hur en god
tysk bör leva.
SVENSK TiDSKR.IFT 57
DEN PLÅGADE STORMAKTEN
e är osäkra. Det är därfor
tyskarna uppfattas som
buffiiga, självupptagna och
Doartiga på Europas turistorter. Varfor det är så berättar Bernard
Nuss i sin bok Les enfants de Faust – Les
al/emands entre ciel et enfer (Editions
Autrement, 1994). Den rekommenderas
vamlt till både dem som vill ra sina forMänniskorna blev självständigare men
fick också ett större eget ansvar.
Betoningen på idogt arbete och goda
gärningar som forutsättningar for frälsning gav de dagliga ansträngningarna ett
ökat värde, samtidigt som de tidigare
garantierna for själens öden efter forsvann. Osäkerheten blev större.
domar bekräftade och dem som snarare Farliga ideer
söker ökad kunskap om våra duktiga Den tyska filosofins frigörelse från relimen ibland också lite underliga grannar i gionens primat, underlättad av kyrkans
söder. splittring i två relativt jämbördiga hälfter,
Tolka budskapet själv
Reformationen är en viktig del av forklaringen. Efter reformationen och Luthers
tyska översättning av den tidigare for de
flesta av mystik omgärdade bibeln
ändrades sättet att tänka i Tyskland.
Plötsligt behövdes inte kyrkan längre
som ett formedlande led mellan människorna och den heliga skriftens text. Man
både fick och kunde tolka budskapet själv
utan kunskaper i varken latin eller teologi.
Les etifams de Faust – Les allemattds wtre ciel et etifer.
Bernard Nuss, Editions Autrement, 1994.
betonade framfor allt i slutet av 1700-
talet plikten att sträva efter det goda, att
forbättra världen. Även farliga ideer om
värdet av att offra sig for helheten, statsnyttan eller medmänniskornas välgång
betonades.
Känsla av otillräcklighet
Resultatet blev enligt fransmannen
BernardNussen nation som plågas av en
ständig känsla av otillräcklighet, osä-
kerhet och oro. Utomlands leder det
ibland till ett beteende som kan uppfattas
som mindre sympatiskt. Samma tyskar
kan vara mönster av älskvärdhet när de
själva tar emot besökare hemma i
Braunschweig, Passau eller Köln. Det vill
SVENSK TIDSKRIFT 55
säga på platser där de själva känner sig
henmn och säkert vet hur de skall agera.
Tyska idogheten
Strävan efter att nå högre, att närma sig
det absoluta, sätter enligt fårfattaren sin
prägel på mycket av det tyskar gör.
Arbetet blir ett medel, oavsett på vilken
nivå det utövas, fcir att nå detta överordnade mål. Den tyska idogheten, noggrannheten och energin kan till stor del
fårklaras av att det ingår i denna strävan
till något mycket mer än att bara prosaiskt producera bilar, flygplan eller
datorer.
Höga krav
Baksidan av denna strävan efter att nå
absoluta mål är medvetenheten om att
målet aldrig, eller mycket sällan, kan nås.
Denna kunskap gör tyskarna rastlösa och
osäkra – arbetet är aldrig riktigt fårdigt
och kvaliteten aldrig tillräckligt hög.
Kraven från omgivningen på att göra en
verkligt god insats är höga och skapar
stress. För att minimera risken fcir generande misslyckanden gör man ofta lite fcir
stora insatser fcir att undvika misstag.
Detta kräver tid som i andra länder mer
direkt används fcir att fcira arbetet framåt.
Tyskarnas framgångar bygger mer på hårt
arbete än på genialitet. När en metod väl
valts håller man å andra sidan fast vid den
alltfår länge. Tron på den egna förmågan
är stark när väl allt gjorts fcir att nå ett
optimalt resultat. De tyska misstagen blir
ra men kostnaderna fcir förändringar, när
väl även den minutiöst utvalda tyska
metoden blivit föråldrad, ansenliga.
Hur kan då dessa drag i den tyska
folksjälen leda till Hitler och trohet in i
döden till en både falsk och förlorad sak?
Nuss fårklarar den tyska kadaverdisciplinen och den ibland överdrivna
respekten fcir överheten med skräcken
fcir kaos och anarki. Tyskarnas osäkerhetskänsla motverkas genom att ordning
och di ciplin getts en central plats i samhället. Detsamma gäller dygder som
plikttrogenhet och fosterlandskärlek. När
detta kombinerades med filosofernas
ideer om den rena viljans positiva egenskaper och idealiserandet av att offra
individen fcir helheten skapades den häxbrygd som gjorde Tredje Riket möjligt.
Övertydligt exempel
Här ser Nuss en förklaring till att även
”anständiga tyskar” hade svårt att fcirstå
att de begått fruktansvärda fel fcire och
under andra världskriget. Till och med
Stauffenbergs medkonspiratörer tvekade
i det längsta infcir attentatet mot Hitler
den 20 juli 1944. Hur kunde det vara fel
att lyda order, kämpa fcir fosterlandet och
motarbeta krafter och grupper som
påstods hota det tyska folket? Tysklands
enorma kraftansträngningar under de
sista krigsåren, när alla rimligen visste att
spelet redan var förlorat, är ett närmast
övertydligt exempel på vilken kraft detta
folk kan mobilisera – dessvärre ibland
utan att tänka efter i vilket intresse den
utvecklas. Efter kriget användes samma
imponerande målmedvetenhet fcir att
bygga upp en blomstrande demokratisk
stat befolkad av flitiga och ordentliga
medborgare.
56 SVENSK TIDSKI<IFT
Den tyske historikern Golo Mann konstaterade att tyskar alltid går får långt. Det
är ett drag som Nuss inte bara finner
exempel på i mer dramatiska sammanhang. Minutiös planering av julen, alla
goda husmödrar påbötjar arbetet exakt
50 dagar i farväg, och hårda fårhandlingar om egentligen ointressanta detaljer
i kontrakt och avtal är andra. Rädslan får
att göra fel och driften att göra allt på det
mest optimala sättet leder ibland in på
villospår. De noggranna fårberedelserna
får fackliga demonstrationer, som alltid
fåregås av ett imponerande stabsarbete
och kontakter med polisen, kan verka
överdrivna, särskilt får en fransman. De
skulle dock onekligen öka livskvaliteten
betydligt får många europeer om de
kunde läras ut till bönderna i Champagne
och fiskarna i Bretagne.
Generaliseringar
Skall man bry sig om hur tyskar i allmänhet kan vara – trots att vi alla vet att
det bara delvis stämmer in på varje
enskild representant får detta folk? Nuss
gör i sitt efterord de obligatoriska reservationerna. Man tar inte döma alla efter
de generaliseringar som hans bok består
av. Man bör inte utgå från att tyskar skall
uppfåra sig som fårfattaren beskriver.
Samtidigt är generaliseringar till stor hjälp
får den som vill lära sig mer och kunna
undvika egna felsteg i umgänget med
människor från andra länder.
Finns det då någon riktigt typisk tysk –
någon som kan representera dem alla
under modern tid? Bernard Nuss väljer
Martin Luther – själv ansvarig får ett av
de fenomen som varit mest avgörande får
den tyska mentalitetens utveckling – protestantismen. Han kombinerade vitalitet
med spiritualitet, intellektuell ådra med
aptit på livet, finess med moralisk övertygelse, allvar med livsglädje, humor med
inlevelse i andras olycka, kärleksfullhet
med häftigt humör och slutligen
öppenhet infår världen med melankoli
och ständiga tvivel.
strävsamma folk
Det är inte lätt att vara tysk, konstaterar
fårfattaren på bokens sista sida. Sigrid
Undset var fårvisso orättvis när hon tog
närmast kategoriskt avstånd från detta
strävsamma folk i Europas mitt. Det är
inte så svårt att fårstå att Griegs musik
skapar mer harn10ni än Kants, Fichtes,
Hegels och Luthers råd om hur en god
tysk bör leva.
SVENSK TiDSKR.IFT 57