Print Friendly

mats Fält; Adam Smiths osynliga hand alltför osynlig

Av Redaktionen | 31 december 2004


2004


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

0:::
Li.J
:::.:::
u
:Q
cc
GLOBALISERING
Adam Smiths osynliga hand
alltför osynlig
Av Mats Fält
Det är oftast för mycket regleringar som är problemet
och sällan för mycket kapitalism som kritikerna hävdar.
Men visst finns det anledning att ta globaliseringens kritiker på allvar.
V
I HADE KUNNAT vara i
ett betydligt mer
bekymmersamt läge.
John Edwards är en av
senatens mest protektionistiska medlemmar. En Kerryseger kunde ha blivit ett tydligt steg
bakåt för frihandeln. Även om kampanjretoriken inte alltid omsätts i
verklighet, och Kerrys historia i detta
avseende är betydligt mer frihandelsvänlig, så hade det varit svårt att
inte alls leva upp till det främst vicepresidentkandidaten Edwards lovade
i sina engagerade kampanjtaL
Det hindrar inte att globaliseringen fortfarande är i allra högsta
grad ifrågasatt. Temat finns inte lika
The problem with many of
these countries was that
kampskrift mot det primitiva amerikahatet, ”L’obsession anti-americaine” (Pion, 2002).En utebliven
amerikansk intervention i en konflikt tolkas som ett uttryck för arrogans, okunnighet och isolationism.
Om marinkåren istället rycker ut för
att rädda något land, vanligen befolkat av muslimer som hotas av terror
och massmord, är det lika självklart
ett uttryck för arrogans, imperialism
och förakt för, det vanligen handlingsförlamade, internationella samfundet.
Jagdish Bhagwati är en av de
mest engagerade försvararna av den
företeelse som normalt kallas globalisering. Engagerad står i det här
sammanhanget inte för mindre
seriös eller överdriven. Bhagwati vet vad han talar om och
visar det tydligt. Däremot kan
Adam Smit h’s invisible hand
man tycka att han i sin bok ”In
defence of globalization” kanske kunnat undvika några av
de insprängda små lustigheterna. Inte för att de inte är
was nowhere to be seen.
högt på dagordningen, bland annat
eftersom de stora förhandlingsmö-
tena tvingats finna andra och mindre upploppsfrämjande former, men
diskussionen fortsätter. Parallellerna
med debatten om USA:s roll i världen är uppenbara. Liksom när det
gäller globaliseringen tolkas nästan
allting till nackdel för det stora landet i väster. Jean-Francois Revel
utrycker det mycket tydligt i sin
underhållande men väl för att det
hade räckt alldeles utmärkt med
något färre.
Bhagwati är professor vid
Columbiauniversitet och även knuten till Council on Foreign Relations.
Han har tidigare varit rådgivare till
FN i just globaliseringsfrågor. Författaren har ett drygt fyrtiotal publicerade verk bakom sig och är en
mycket produktiv skribent i bland
IJ lSvensk Tidskrift l2oo4, nr 61
annat Wall Street Journal och Financial Times. De flesta som följt debatten om globaliseringens härjningar
respektive välsignelser torde redan
ha stött på hans namn.
Bhagwati konstaterar att debatten om globalisering präglas av
många osammanhängande resonemang och ett stort mått bristande
logik. Många inlägg saknar koppling
till den verklighet som de människor debatten handlar om faktiskt
lever i. Det gynnar en yvig debatt där
många deltagare får plats men det
för knappast frågorna närmare en
lösning, i de fall där det uppenbart
finns behov av sådana. Några krav
på sakkunskap ställs sällan på globaliseringens kritiker, samtidigt som
dess försvarare ofta anklagas för att
vara partiska på grund av yrkesbakgrund, utbildning eller nationalitet.
REGLERINGAR
En grundläggande brist i debatten är
att globaliseringen och kapitalismen
inte sällan ses som ansvarig för problem som knappast alls kan kopplas
till dessa. Ofta är det istället för
mycket regleringar som bidrar till att
länders ekonomier inte fungerar. För
lite kapitalism – inte för mycket.
Minst en av Bhagwatis formuleringar bör ingå i varje globaliseringsdebattörs citatsamling: ”the
problem with many of these countries was that Adam Smith’s invisible hand was nowhere to be seen”. I
alltför många ekonomier bromsas
tillväxten av kontraproduktiva regleringar, korruption och skattesystem
som driver fram en betydande svart
sektor. Tillväxten blir lägre än nödvändigt och mycket av invånarnas
energi läggs ned inte på produktion
utan på sätt att komma förbi
rådande lagstiftning.
Trots entusiasmen och det engagerade försvaret för globaliseringen
bortser Bhagwati inte från de högst
påtagliga problem som finns. Det
finns en roll för granskare av transnationella företag, tullsystem, fackliga villkor och barnarbete. Problemet är att insatserna från alltför
många av de som vill väl riskerar att
göra ont värre- istället för att verkligen hjälpa och motverka missbruk.
Barnarbete bör självfallet endast
få förekomma i kontrollerade och
rimliga former. Om kritiken istället
för förbättringar för de berörda driver fram nedläggning av de fabriker
där barnen fått sin försörjning kan
alternativet bli fattigdom eller prostitution. Då har ingen fått det bättre
och vägen kan vara stängd för en
successiv höjning av levnadsstandarden, som på sikt skulle göra barnarbete mindre attraktivt både för
företagen och barnens föräldrar. De
flesta föräldrar ser utbildning som
vägen till framgång – om de har
praktiska möjligheter att välja det
alternativet för sina barn.
Kritiken kan driva på utvecklingen och stimulera internationella
företag att sitt ansvar som en progressiv kraft i utvecklingen på större
allvar. Det är inte fel att företag kan
dra nytta av ett gott rykte skapat av
engagemang för sina anställda i
utvecklingsländer. I många länder är
de populära arbetsgivare och brukar
bidra till att höja lönenivåerna där
de verkar.
Bhagwati ser inte kritikerna som
fiender, förutsatt att kritiken kan
hanteras på ett sakligt sätt och i sitt
sammanhang. Internationella koder
och rättighetskataloger, baserade på
sunt förnuft, behöver inte leda fel.
Problemen uppstår när beteenden
som inte gagnar invånarna i utvecklingsländerna främjas av de internationella regelverken. När positiv
press i London och Paris vinns till
priset av långsammare utveckling i
Ghana och SenegaL
Ett intressant praktiskt exempel
på vådan av importbegränsningar
handlar om bilar och miljö. Bhagwati konstaterar att det bara är en
viss typ av fordon som importeras
från utvecklingsländerna om införseln begränsas och priserna därför
också blir högre i importlandet. Så
långt det är möjligt försöker i så fall
företagen ta in dyra fordon för att på
så sätt maximera vinsten. Det är ofta
också de fordon som kräver mest
bränsle och följdaktligen också har
de mest negativa effekterna på miljön. Om fri import råder kan det
istället bli attraktivt att ta in billigare
och mer bensinsnåla modeller, vilket både skulle pressa priserna, i första hand till gagn för de med lägre
inkomster, och gynna miljön. De
vanliga globaliseringskritiska allianserna mellan fackföreningar, miljö-
vänner och vänstergrupper skulle
knappast främjas av en mer saklig
diskussion om konsekvenserna av
olika protektionistiska åtgärder.
SNABBA FÖRÄNDRINGAR
Världsekonomins funktionssätt förändras med tiden. Ekonomiska förändringar sker snabbare idag än tidigare. En konsekvens av detta är att
människor känner större osäkerhet
och hoten från utländsk konkurrens,
utflyttning av företag och nya teknologier ses som mörka moln på
himlen även i länder som uppnått en
hög levnadsstandard. Om vi skall
kunna möta kritiken från glohaliseringens dödgrävare och stoppa lagar
som kan hindra tillväxt måste vi
enligt författaren acceptera hur världen ser ut och underlätta de omvälvningar som hela tiden kommer att,
och måste, prägla våra ekonomier.
Om globaliseringens vänner bara
identifieras med ett principfast laissez fairetänkande blir det svårt att
vinna den politiska debatten.
De ekonomiska kriserna i östasienunder 1990-talet behandlar författaren också på ett tämligen pragmatiskt sätt. Den snabba tillväxten
kombinerades med stor frihet för
kapitalrörelser. När läget blev sämre
dränerades ekonomierna mycket
snabbt på kapital, vilket skapade de
akuta kriserna. Länderna hade till
stor del agerat enligt de råd de fått
från de internationella institutionerna. Malaysia införde dock när
problemen började märkas regleringar av kapitalflödet som fick
mycket liberal kritik. Dessa regleringar tycks dock ha bidragit till en
betydligt rimligare utveckling- den
malaysiska ekonomin drabbades inte
i samma utsträckning som grannländerna.
”In Defence of Globalization” är
en rik källa att ösa ur för alla som
antingen vill allmänbilda sig i ämnet
eller aktivt delta i denna viktiga diskussion. Hittills har utvecklingen i
huvudsak gått åt rätt håll men det
finns inga garantier för att den skall
fortsätta på samma sätt. Det är
betydligt lättare att i ett kort TVinslag framställa ett internationellt
företags agerande i ett utvecklingsland på ett negativt sätt än att reda ut
sambanden mellan handel, utveckling, välstånd och frihet.
Mats Fält (mats.falt@tyreso.se) är
kommunalråd i Tyresö
BOKFAKTA
Jagdish Bhagwati
In Defence of Globalization
Oxford University Press, 2004
lSvensk Tidskrift l2oo4, nr 61 ~~~

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism