Print Friendly

Margit Gennser; Två böcker om framtiden

Av Redaktionen | 31 december 1986


1986


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

Ui lERATUR
MARGIT GENNSER:
Två böcker om framtiden
•• en en riktigt dålig bok brukar innehålla ljuspunkter. En elegant
rdvändning, ett stimulerande
hugskott eller en originell analys av en
detalj finns dock i de flesta böcker. Men
det gives undantag. Dit hör Forskningsrådsnämndens: Vardagen och världen.
Forskningsrådsnämnden: Vardagen och
världen. Programskrift, 1986
Redan förordet ger onda aningar.
”Den kära läsaren” får reda på att ”denna lilla bok är projektet Vardagen och
världens programskrift.” Vad projektet
har för uppgifter är ytterst oklart om man
inte nöjer sig med uppgiften att sekretariatet för framtidsstudier har haft iden att
göra en ”annorlunda” framtidsstudie
”med en blandning av kompetenser och
erfarenheter från hela landet”.
Författarna är inte heller författare
utan grupper. Skrivandet har således
handhafts av en ”central grupp” och en
grupp av ”regionala resurspersoner” .
Jag antar att man borde kunna ställa
vissa krav på stringens, logik och vetenskaplig metodik på Framtidsrådets verksamhet, allrahelst som den erhåller rikliga statsbidrag.
Självständighet och ett kritiskt betraktelsesätt används som honnörsord inte
minst vid framtidsstudier. Men ett självständigt och kritiskt betraktelsesätt krä-
ver sina verktyg. Kritik kräver insikt och
insikterna måste komma före åsikterna.
Vare sig skriften behandlar ”Vardagen och moralen”, ”Rättvis välfärd?”
eller ”Teknik för människan” har
åsikter fått styra både redovisningen av
faktiska förhållanden och det som ska
föreställa en analys av utvecklingstendenser etc. Det sista avsnittet i boken
handlar om Sverige år 2020. Vi kan välja
mellan ett antal framtidsbilder ”TurboSverige” med ”Super-AMS” och en familjetyp som betecknas som ”Snabb-familjen” eller ”Vigör-Sverige”
Redan av namnen framgår vad som
ska väljas. I Turbo-Sverige finns blockpolitik, ekonomiska problem och satsning på exportindustrierna. Turbo-Sverige mötte strukturproblem – det papperslösa kontoret blev pappers- och massafabrikernas undergång. Familjen kom i
kris – stress, oregelbundna tider, osä-
kerhet och statens försämrade finanser
ledde till detta.
I Vigör-Sverige ges den motsatta bilden. Det är delvis en nostalgisk bild, en
längtan tillbaka till bondesamhället och
informella kontakter. Men den har också
inslag av ny teknik. Samtidigt får familjen, inte minst kärnfamiljen, sin renässans.
Den indirekta kritiken av Turbo-Sverige måste givetvis uppfattas som en kritik
av dagens svenska politik. I vissa stycken skulle jag kanske till och med kunna
instämma. Centralismen, statens ensidiga gynnande av storföretagsamheten,
ett skattesystem som lätt stänger in familjerna i ”fattigdomsfållan” osv är jag
den första att fördöma.
Men jag skulle aldrig vilja se denna
kritik framföras på detta sätt. Inte heller
skulle jag vilja se en plädering för en
vettigare familjebeskattning och en på-
nyttfödelse av familjen framföras av projektet Vardagen och världen.
Ibland ska man kanske vara mera rädd
för dem som tycks vara ens vänner!
Den andra boken som helt nyligen
kom ut om Sveriges framtid heter ”I
258
framtidens kölvatten – samhällskonflikter 25 år framåt”. Även denna bok
har haft många bidragsgivare bl a Nils
Elvander och Lorentz Lyttkens. Det är
en intressant och gedigen bok. Väl värd
att läsa och läsa om. Det är en bok som
dessutom avslöjar en hel del om dagens
Sverige. Ett av inledningskapitlen handlar om ”Arbetets och konsumtionens
värderingar” om lönearbetets, förvärvsarbetets, betydelse i Sverige.
Lorentz Lyttkens mfl: I framtidens kölvatten. Liber i samarbete med FA-Rådet
och Riksbankens jubileumsfond 1986
Författama konstaterar att lönearbetet
har fått en så central betydelse i det
svenska samhället, att det utvecklats till
en livsform. Vår vardag, våra värderingar, våra förhoppningar och drömmar
präglas av lönearbeteL Lönearbetet bestämmer även innebörden av det liv som
levs av människor som står utanför –
som vistas i vad författare kallar ”social
karantän”.
De sociala karantänerna är många men
de kännetecknas av en sak; att den enskilde blir beroende av samhällelig verksamhet och då också utsätts för social
kontroll av en rad professionella yrkesutövare: socialarbetare, sjuksköterskor,
förskollärare, lärare, läkare och till och
med, om det vill sig illa, fångvaktare.
Dessa yrkesutövare som i boken kallas
”det hjälpande skiktet” betyder allt mer
för stora grupper av människor.
Analysen av förvärvsarbetets roll i
Sverige och framväxten av det som författama kallar ”sociala karantäner” visar på nya splittringstendenser eller nya
klasskillnader. Dessa nya skillnader börjar ge sig tillkänna även på konsumtionsområdet. Fri eller subventionerad lunch,
fria semesterresor, företagshälsovård,
tjänstebil, fördelaktiga lån till aktieköp
och privat sjukvård blir allt vanligare lö-
neförmåner. Att det är skattema som
skapat denna utveckling står helt klart·.
Skatter, som trissats upp av fördelningspolitiska skäl, har således paradoxalt
nog skapat nya skillnader: När lö-
nearbetet upphör, försvinner förmånerna – ofta lågt beskattade förmåner.
Förvärvsarbetets betydelse och industrins strukturomvandling har skapat ytterligare skillnader, regionala skillnader.
Motsättningen mellan centrum och periferi har skärpts. Utvecklingsmöjligheterna, förvärvsarbetet och de goda lönerna
kommer att finnas i små avgränsade regioner i Sverige – framförallt i Stockholm/Uppsala men även kring övriga
större universitetsorter Lund/Malmö,
Göteborg, Linköping och Umeå. Att detta kommer att skapa spänningar, inte
minst politiska är helt uppenbart.
Analysen om strukturomvandling och
regional splittring, om partipolitik och
lokalpolitik ger mycket stoffför eftertanke. Trots allt, en reflexion saknas helt:
hur hade förhållandena utvecklats i Sverige om vi hade haft en fungerande marknadshushållning?
Hade vi då sluppit uttryck ”som det
hjälpande skiktet”, ”sociala karantäner” och projektgrupper som skriver
böcker med hjälp av ”regionala resurspersoner”?

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner