Print Friendly

Margit Gennser; EMU – en anakronism

Av Redaktionen | 31 december 1995


1995


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

EMU – ÅTERVÄNDSGRÄND ELLER VÄG MOT FRAMTIDEN?
EMU
EN ANAKRONISM?
MARGIT GENNSER
EMU är, redan innan det införts, ett omodernt och centralistiskt projekt som präglats av de kontinentala ländernas historia av karteller,
monopol, tullar och protektionism. E-pengar vore ett bättre alternativ.
F
ör hundra år sedan var det framtidstro.
en självklarhet att människor * Churchill, Adenauer och Erhardt
fritt kunde bosätta sig och men också på sitt sätt Schuman och
arbeta var helst de önskade i Monnet, som varit unga i det tidigare,
Europa. Pass, uppehålls- och arbetstill- toleranta och dynamiska Europa, tog till
stånd, samt invandringskvoter tillhörde
inte dåtidens problem. Läkare, jurister,
konstnärer och affårsmän, för att inte tala
om praktiskt yrkeskunnigt folk flyttade
fritt till andra länder för att söka utveckling, inspiration och nya möjligheter.
Begränsningar sattes endast av människors initiativförmåga, kunskaper och de
ekonomiska realiteterna.
Den rörlighet som växte fram i
Europa bidrog till att sprida nya tekniska
kunskaper och skapa kommersiella möjligheter. Europa upplevde en guldålder
fram till första världskriget. Krig, intolerans och rent barbari men också ett växande nät av regleringar, protektionism,
sin uppgift att främja fria kontakter
mellan folken i vår världsdel, d v s i realiteten endast Västeuropa. De gamla länderna i öst, med huvudstäder som Prag
och Budapest, hade försvunnit bakom
järnridån.
Lycklig tid
1950-talet var en lycklig tid. Krigsårens
avregleringar avskaffades i rask takt.
Optimism och framtidstro var starka.
Människor fick det bättre. Bilar blev från
att ha varit lyxattribut var mans
egendom. Att resa utomlands blev allt
vanligare. Kontakter knöts över gränserna, trots att InterRail-kortet ännu inte
ransoneringar, forbud mot valutarörelser l var uppfunnet. I detta klimat formades
etc skapade ett fattigt, slutet Europa utan ideer om tullunioner och frihandelsomMARGIT GENNSER är riksdagsledamot.
376
råden. EEC och EFTA blev realiteter.
Att resultatet av Europatankarna blev två
organisationer kan betraktas både som en
SVENSK TIDSKRIFT
framgång och ett misslyckande. Länderna
i Västeuropa hade – trots organisationssplittringen – kommit långt i enandet,
men man hade inte lyckats helt. I botten
fanns fundamentala motsättningar.
När EG drygt 30 år senare enades om
att genomfora den gemensamma marknaden realiserades forst fullt ut
Churchills, Adenauers och Erhardts
visioner. Aterigen skulle den fulla rörelsefriheten for oss europeer återvinnas
samtidigt som varor, tjänster och kapital
skulle kunna röra sig fritt över gränserna.
Realiserandet av EGs friheter var det
stora europalöftet. Det har talats om
Europaeufori och ta var de människor
som såg på EGs framtid med pessimism.
Två ideal
I Europa har sedan lång tid tillbaka två
skilda ideal levt sida vid sida. Det ena
idealet har främst haft sitt ursprung i
Storbritannien. Nicholas Ridley har
fangat detta tänkande på ett kort och
slagkraftigt sätt i sin bok My Style cif
Govemment.
– Brittiskt tänkande om Europa har
varit i stort sett detsamma sedan slutet av
andra världskriget. Storbritannien vill se
med, for att utveckla Europa, bygger på
samarbete, önskan till samverkan och
verklig frihandel. Det är Winston
Churchills och Margaret Thatchers övertygelse och politik som varit en pådrivande inspirationskälla.
Nicholas Ridley beskriver också det
andra idealet som styrt utvecklingen
inom Europa.
– De kontinentala länderna i Europa
har en annan prioritering. Ett av de viktigaste målen är att knyta samman
Tyskland/Frankrike så fast, att ett framtida tredje världskrig undviks. Tysklands
grannar delar samma ideal; minnen från
det senaste kriget har satt djupa sår
genom hela kontinenten. Samarbete
mellan Frankrike/Tyskland utgör både
kärnan och symbolen for EG. Tyskarna
vill mer än någon annan bli integrerade i
något som är större och mäktigare än de
själva, så att aggressiva element, som de
fortfarande fruktar finns i deras karaktär,
undertrycks.
ett Europa som samarbetar, som arbetar Ridleys iakttagelse forklarar mycket av
mot samma mål och som så småningom de överenskommelser som träffats inom
växer allt mer samman. Vi strävar efter EG/EU, inte minst Maastricht-avtalet.
ett Europa som tillämpar verklig fri- Men dessutom påpekar Ridley, är de
handel, både inom Europas gränser och kontinentala länderna halvhjärtade i formed andra delar av världen. Vi vill inte hållande till frihandel. Deras historia är
ge avkall på vår identitet eller vår frihet kantad, konstaterar han, av karteller,
att sköta våra egna affärer genom att monopol, protektionism och tullar.
ansluta oss till någon federal struktur, Deras handel har i forsta hand skett inom
som har den slutliga kontrollen över våra de egna gränserna eller mellan grannöden. Allt det Storbritannien bidragit länder. De har inte varit världshandelsnaSVENSK TIDSKRIFT 377
~ L~—-
tioner. Även om de säger sig ontlatta den
öppna, gemensa1mna marknaden bidrar
de till att skapa förvånande många
undantag och inskränkningar i handeln.
Den offentliga sektorn i Frankrike,
Italien, Spanien och Grekland används
skanliöst, men helt legalt, för att undertrycka konkurrens. Jordbrukspolitiken
(CAP) är deras stolthet och glädje, fortsätter Ridley, och den är så långt man
kan komma från frihandel. Till och med
den tyska marknaden är i många hänseenden stängd för utländska – också
europeiska konkurrenter.
Reglerad kollektivism l
Det är dessa två mycket olika ståndpunkter, som bl a lett till en rad kontroverser om EMU och Maastricht-avtalet, l
och då inte enbart mellan Storbritannien
och övriga EU utan också mellan människorna i de olika EU-länderna.
Vad kontlikten ytterst gäller är ett val
mellan ”reglerad kollektivism”, vilket
Delors förespråkar och – låt oss kalla det
” – en marknadsekonomisk frihetsrö- l
relse”.
DeJors’ lansering av den ”sociala
dimensionen” hade till syfte att skydda
europeisk industri även om konkurrenskraften var försvagad genom en alltför
reglerad arbetsmarknad med minimilöner, arbetarstyrelser inom större företag
och skatteharmoniseringar.
För Storbritannien och särskilt för
Margaret Thatcher stod likriktning och
regleringar av de europeiska marknaderna i djup motsättning till de marknadsekonomiska idealen.
var står Tyskland?
Vad har då Tyskland stått i denna åsiktskonflikt?
Förbundskansler KohJ är starkt skeptisk till traditionell socialism men också
till anglosaxisk liberalism. Kohls syn på
kapitalismen ligger närmare DeJors’ än
Thatchers.
Den syn på ekonomin som Kolli men
också Delors kan sägas anslutit sig till har
ibland kallats den ”Rhenska kapitalismen” som bygger på ett industrielltfinansiellt komplex av storföretag, bankkarteller och centraliserade fackförbund.
Den gemensamma marknaden ansågs
vara ett verktyg att ge de stora företagen
en sådan tyngd, att de blev jämbördiga
med sina motparter i USA och Japan.
Företrädarna för de stora koncernerna såg
med tillfredställelse på den politik som
Kohl och Delors enades om inklusive
den ”sociala dimensionen”, eftersom den
gav en hävstång som kunde nyttjas för att
begränsa konkurrensen.
Massiv arbetslöshet
Den gemensamma marknaden och den
sociala dimensionen fick t o m längre
räckvidd än vad som ursprungligen var
avsikten genom att den västtyska industrin och de västtyska fackförbunden förenade sig, när det gällde att ge Östtyskland
san1n1a kostnadsförhållanden som
Västtyskland efter återföreningen.
Konsekvensen har givetvis blivit en
massiv arbetslöshet och ett försvårat återuppbyggnadsarbete efter det konununistiska misslyckandet.
”En oordnad liberal kapitalism” enligt
Thatcher och Reagans visioner fordrar
378 SVENSK TIDSKRIFT

E M U EN ANAKR.ONISM? …
flexibla växelkurser, dvs flytande kurser nytt for Sverige. Det är den politik socifor att kunna absorbera chocker, t ex på aldemokraterna har forordat och genomgrund av ändrade relativpriser och starkt fOrt sedan andra världskrigets slut i vårt
ändrad efterfrågan. Den ”Rhenska kapi- land. Att resultatet inte varit särskilt lycktalismen” däremot kräver fasta växel- osamt vittnar inte rninst statens stora
kurser. Idealet for fareträdare for denna skuldproblem och en hög arbetslöshet
senare skola är valutaunion, EMU. Här om.
ligger forklaringen till varfor de tyska Hade politik varit logisk- men det är
storforetagen och den fackliga rörelsen den sällan – hade socialdemokraterna
forespråkar EMU även om det går tvärs varit de stora EMU-forespråkarna,
emot vad deras medlemmar, mannen och
kvinnan på gatan tycker.
Politik mer än ekonomi
Vi i Sverige har så länge stått vid sidan av
Europa. Vår omvändning och EVanslutning kom både överraskande och
snabbt. Kampanjen infor folkomröstningen om EU handlade inte om de mer
djuplodande politiska frågorna, vars forklaringar ofta fick sökas i gamla historiska
traditioner och bittra minnen från två
världskrig. Det är därfor inte forvånande
att den svenska debatten mer handlat om
matpriser, livsmedelskvalitet och miljö-
frågor än de långt viktigare politiska frå-
gorna.
EMU är i forsta hand en politisk fråga
även om den har ekonomiska implikationer. EMU är en del av en politik som
mer befrämjar regleringar än marknadsekononusk frihet.
En anslutning till EMU kommer inte
enbart att gälla en gemensam valuta. Den
kommer att kräva en gemensam finanspolitik. Det innebär anslutning till en
federation, där Sverige utgör en liten del
av helheten. Den kommer också att
innebära att de stora organisationerna rar
stora konkurrensfordelar. Detta är inget
medan moderaterna hade anslutit sig till
tvivlarna och verkligen arbetat for de
anglosaxiska Europaidealen.
Den ekonomiska dimensionen
Förståelsen for historia och traditioner
och deras betydelse for politik och politiska forslag i internationella sammanhang
är inte särskilt stor i dagens Sverige.
Därfor ser vi på Maastrichtöverenskommelsen och EMU enbart, eller nästan
enbart, som en teknisk-ekonomisk fråga.
EMU och dess konvergensvillkor ska
ge Sverige och dess politiker något att
skylla på, när ”omtyckta välfärdsanordningar” måste ”slirrunas” och i vissa fall t
o m monteras ned.
S
verige måste genomgå en både
hårdhänt och omfattande
strukturomvandling. Ansvaret
for de åtgärder som måste
vidtas kan aldrig de av svenska folket
valda politikerna avsvära sig. Det är deras
uppgift att forklara och att erkänna att
impopulära åtgärder är nödvändiga.
Rättvisan kan ibland komma i kläm.
Även detta måste erkännas. På kort sikt
SVENSK TIDSK.RIFf 379
kommer det finnas många förlorare.
Om över huvud taget en stram politik
ska accepteras utan alltför stor bitterhet,
måste de ansvariga finnas i Sverige. Det
går inte att skylla på EU och EMU och
på abstrakta konvergensvillkor skapade i
Frankfurt, Bonn och Bryssel. Det är dessutom så att EMU och konvergensvillkor
inte är något villkor för svensk ekonomisk sanering.
finns inte vare sig i dagens Sverige eller
inom EU, där arbetslösheten för närvarande är oroväckande hög.
Vilka åtgärder står då till buds för att
undvika arbetslöshet som i sin tur kan
skapa svårartade sociala problem med
ökande motsättningar mellan människorna?
Egentligen endast den arbetsmarknadspolitik som Sverige har försvurit sig
till, åtminstone sedan 1970-talets böljan.
Synen på frihandel Resultatet har dessvärre blivit en alltmer
En av orsakerna i sprickan mellan Stor- undergrävd ekonomi. En sådan politik
britannien och de kontinentala länderna står inte minst i konflikt med de skärpta
är synen på handel och också handels- konvergensvillkor, som Tyskland föreslår
mönster. Var på skalan ligger Sverige och ska gälla efter EMU-anslutningen.
de nordiska länderna i förhållande till
Tyskland och Frankrike samt medelhavsländerna?
Sverige har en lång tradition av frihandelspolitik. När de flesta länder under
mellankrigstiden blev allt mer protektionistiska var Sverige fortfarande liberalt på
detta område, och denna politik fortsatte
efter andra världskriget. Traditionellt har
Sverige haft en betydande handel både
med dollarornrådena, med våra grannländer och med Tyskland.
EU kan inte sägas vara ett optimalt
valutaområde för Sverige. Våra konjunktursvängningar och vårt beroende av
utländska kunder skiljer sig inte obetydligt från det inom EU tongivande
Tyskland. För att klara av ekonomiska
”chocker” och otakt i konjunktursvängningarna krävs, när inte valuralkurserna är
flexibla, andra anpassningsmekanismer, t
ex i form av rörlig lönesättning och stor
benägenhet för friställd arbetskraft att
flytta dit jobben finns. En sådan rörlighet
Hur göra gjort ogjort?
Vad händer om EMU misslyckas? Hur
”backar” man från Euromarken tillbaks
till den gammaldags kronan.
Från tidernas begynnelser har människorna fatt inpräntat att ”stora, återgångströga projekt” är ödesdigra. Evas experiment med Adam och äpplet fick en
oåterkallelig effekt – utvisning ur paradiset. Dessvärre finns det mycket som
talar för att EMU har samma drag av
oåterkallelighet över sig.
Men är då inte en anslutning till EMU
nödvändig för att knyta Europas länder
närmare varandra och leda till ett allt djupare samarbete, eller finns det bättre och
enklare alternativ?
E-money
Tack och lov för ny teknologi. Den gör
stora administrativa projekt som EMU
omoderna om inte över en natt så på
några års sikt.
380 SVENSK TIDSKRIFr
–E M U EN ANAKRON15M
Den 2 november i år återfanns
rubriken Electronic money is in race with
EMU i Financial Times och så beskrevs
EMU-alternativet:
– Det börjar utvecklas en ny generation av elektroniska pengar, som löser
många av de problem som EMU sägs
lösa. I stället fcir sedlar använder vi i framtiden ett plastkort, som kan anslutas via
telefon och mobiltelefon till det vanliga
bankkontot, till telefonbanken eller postkontoret. Kortet kan användas fcir att dels
dra pengar från det egna kontot, dels fa
gottskrivet pengar i en annan valuta och
dels fa pengar överfcirda till någon annans
konto i valfri valuta. Växlingen blir billig,
eftersom transaktionskostnaderna drastiskt minskar i ett sådant system.
Kreditkort kan redan i dag användas som
ett ”multi-valutasystem”.
Hayeks valutaide förverkligas
Men transaktionskostnaderna är höga och
tas ut både genom ofcirdelaktiga växlingskurser och avgifter på detaljhandeln, vid
hotell- och restaurangbesök osv.
Kreditkort kan inte heller användas fcir
” Det börjar utvecklas
en ny generation av elektroniska pengar, som löser
många av de problem som
EMU sägs lösa. I ställetför
sedlar använder vi i framtiden ett plastkort, som kan
anslutas via telifon och
mobiltelifon till det vanliga
bankkontot, till telifonbanken eller postkontoret.
Kortet kan användasför att
dels dra pengar från det
egna kontot, dels fl gottskrivet pengar i en annan
valuta och dels fl pengar
öveiförda till någon annans
konto i valfri valuta.
”sätt kunna forändra den europeiska valutafcirbistringen. Detta skulle kunna ske
utan konvergensvillkor, stora omläggningar av alla redovisningssystem i
banker, fcirsäkringsbolag, hos staterna, i
betalning man och man emellan. pensionssystemen och hos alla fciretag
Kreditkort kan dessutom endast användas
av människor som har ett gott finansiellt
rykte. Här är e-pengar helt annorlunda.
Med e-pengar kan kortinnehavaren och
affären välja transaktionsvaluta och med
e-pengar skulle det också bli naturligt att
hålla sin kassa i olika valutor fcir affärer,
hemma och utomlands. Kort sagt, de
elektroniska pengarna skulle göra Hayeks
ide om ”valutakonkurrens” helt realistisk.
E-pengarna skulle på ett dramatiskt
stora som små, vid ungefår samma tidpunkt. Dataleverantörer av både hård
och mjukvara kan kornn1a att bli formidabla flaskhalsar. I stället kan vi alla självständigt kunna välja både när vi vill börja
använda e-pengar och vilken personlig
”valutapolitik” vi vill fcilja. Naturligtvis
skulle starka, säkra valutor vinna terräng
på de osäkras bekostnad. Tidigare inflationssynder skulle sannolikt leda till att
vissa valutor skulle fa svårt att hävda sig,
när e-pengarna vinner terräng.
SVENSK TIDSKR.IFf 381
– > …. ___ –
Men hur påverkar e-pengarna vårt sätt
att se på pengar och penningpolitik? För
ett land med svag valuta kan centralbanken och regeringen helt enkelt förlora
sin rätt att styra penningpolitiken. Det
skulle kanske kunna betraktas som en
olycka för centralbankschefen och politikerna men knappast för medborgarna.
De får möjligheter att själva undvika den
dolda beskattning som inflationen utgör
och de kan utan att ens behöva flytta,
rent fysiskt ”rösta med fötterna” för att
undkomma oskickliga styrelsemän. Detta
måste vara en önskedröm inte bara för de
mest extrema libertarianer.
Men kan något sådant som e-pengar tillåtas? Det raserar ju regeringarnas makt?
Försök kommer säkert att göras för att
försena och förhala utvecklingen, men en
teknologi som är bra, billig och ger medborgarna växande frihet går aldrig att
hindra särskilt länge. Det betyder att epengarna kommer att tillhöra det vardagliga något år fram på 2000-talet.
Låt e-pengarna göra job~et!
Med nuvarande osäkra tidtabell för EMU
med ett införande 1999 (om nu
Frankrike och Tyskland och några länder
till klarar konvergensvillkoren) och en
genomförandetid på 3,5 år, verkar
EMU-satsningen vara en alltför slitsam,
dyrbar, centraliserad och komplicerad
satsning. Varför inte låta e-pengarna göra
arbetet i stället för att investera i det gammalmodiga projektet EMU?
Svenska politiker brukar med entusiasm kasta sig över teknologiska nymodigheter. IT har varit en av de nyaste
politiska ”modegrejerna” fastän IT klarar
sig bra utan politik.
Utväg för medborgarna
E-pengar erbjuder däremot utomordentliga möjbgheter för svenska pobtiker. De
befriar dem från ett svårt jobb. De
behöver inte försöka övertala svenska
folket att tycka om EMU och euromarken. De behöver inte ägna sig åt stora
institutionella omställningar eller stora
projekt för att omvandla svenska kronor
till EMU-valuta. De kan i stället ägna
hela sitt intresse åt att stärka vår ekonomi
i marknadsekonomisk riktning. Och
misslyckas de med det projektet, finns en
ny utväg för medborgaren. E-pengarna
öppnar nya och bättre möjligheter för
medborgarna att visa sitt missnöje än val
och opinionsundersökningar. På 2000-
talet kan nämligen medborgarna rösta
med fötterna på elektronisk väg!
382 SVENSK TIDSKRIFT

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner