Print Friendly

Margaretha af Ugglas; Om Socialdemokraterna

Av Redaktionen | 31 december 1978


1978


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

socialdemokraterna
Socialdemokraterna visade sin bristande repekt för Sveriges riksdag och regering genom att samma klockslag som talman Allard
slog klubban i bordet och hälsade riksdagsmännen välkomna åter efter juluppehållet,
avhålla presskonferens i riksdagshuset.
Visserligen var det inget s k högtidligt
öppnande med Konung och Drottning som
Olof Palme och de ledande socialdemokraterna uteblev ifrån men de flesta riksdagsmännen liksom i stort sett hela regeringen
var närvarande i kammaren. Budgetminister Mundebo överlämnade statsverkspropositionen till Talmannen och justitieminister
Romanus kommitteberättelsen. Det kan inte
ha varit någon tillfallighet att oppositionen
hade utsatt sin presskonferens till precis kl
Il utan det får ses som ännu ett tecken på
hur svårt socialdemokraterna har att i god
demokratisk ordning acceptera valets utgång. Socialdemokraterna, de oersättliga, är
fortfarande folkets företrädare!
Presskonferensen var också på många sätt
en anti-konferens till det som samtidigt skedde i kammaren. Olof Palme öste sin galla
över budgeten och över regeringen i största
allmänhet. Allt som regeringen gör och gjort
är uselt. Landet saknar politisk ledning. Situationen är svartare än svart. Olof Palme
använde till fulländning sin vältalighet som
demagog och kritiker.
Svårare blev det när en journalist ställde
frågan Vad skulle Palme själv då göra? Svaret blev ett bleklagt: Investera oss ur problemen genom bl a nya strukturfonder och satsningar i den statliga industrin.
Presskonferensen gav en illustration till
stämningsläget inom socialdemokratin vå-
ren 1978. En god socialdemokrat är i dag
ganska förtjust. Han tror att landets ekonomiska svårigheter kommer att ge socialdemokraterna valsegern 1979. Han tycker sig
märka att de borgerliga får svika vallöfte efter vallöfte. Det är inte så sällan en moderat
riksdagsman får en puff av en socialdemokratisk kollega i en korridor med en förfrå-
gan om hur det nu känns att regera ihop
med folkpartiet och centern och vad som blivit av de moderata löftena om skattesänkningar. Har det blivit så stor skillnad som Du
trodde, undrar socialdemokraten.
Det är intressant att jämföra denna socialdemokratiska uppfattning med det budskap
som föres ut av Aftonbladet. Dag ut och dag
in attackeras den borgerliga regeringens åtgärder. Det är ingen hejd på allt vad den
borgerliga regeringen gör för att sänka skatterna för företagarna och kapitalägarna
samtidigt som löntagarna missgynnas.
Den som enbart får sin information genom Aftonbladet måste i dag ha uppfattningen att en radikal omläggning av politiken skett efter valet 1976, att landets statsminister heter Bohman och att moderaterna är
de som i stort sett styr Sverige. Det är inte
utan att man skulle önska att de borgerliga
väljare som redan i dag misströstar om den
borgerliga regeringen en och annan dag
skulle läsa Aftonbladet. De skulle bli uppmuntrade!
Om socialdemokraternas möjligheter till
kritik är goda så är svagheten i deras sits des- 61
to mera påtaglig när det gäller de konstruktiva förslagen. Fler statliga företag och fler
statliga strukturfonder – vilken svensk blir
1978 glad över de beskeden? Vilken väljare
tror överhuvudtaget i dag i sitt hjärta på den
socialdemokratiska näringspolitiken? Börjar
in te allt flera svenskar inse att det inte är
mer byråkrati och fler statliga styrmedel som
för oss ur krisen utan att det i stället är de enskilda människornas vilja till arbete och uppoffringar som nu är avgörande för den fortsatta välståndsutvecklingen?
Socialdemokraterna har vid valperiodens
halvtid inte lyckats åstadkomma någon förnyelse av sin politik. Det är fortfarande
Meidnerfonder, strukturfonder och statliga
företag det handlar om. I de socialdemokratiska motionerna till riksdagen återkommer alla de gamla vanliga socialistiska kraven. Det är gott och väl att tala om forskning
och utveckling, teknisk förnyelse och att satsa på framtiden som socialdemokratin nu
börjat göra, men om man vägrar att satsa på
det enda som kan åstadkomma detta, nämligen den enskilda människan, så blir fraserna
tomma och utan verkan.
Här ligger den borgerliga regeringens
chans. Borgerligheten är inte knuten till en
ideologi som sätter byråkratin och kollektivet främst. De borgerliga kan söka skapa en
ny samhällsanda där den enskildes initiativlust återigen ges utrymme. Och det är enda
vägen ut ur de ekonomiska svårigheterna.
Margaretha af Ugglas

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism