Print Friendly

Magnus Nilsson; Pigg 25-åring koppl@r världen

Av Redaktionen | 31 december 1994


1994


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

PIGG 25-ÅRING KOPPL@R
VARLDEN
MAGNUS NILSSON
25 år har gått sedan en fjunig Bill Gates, tillsammans med andra unga Hackers, upptäckte att
ett datoriserat amerikanskt stridsledningssystem även kunde användas till att skicka meddelanden
och programvaror mellan människor. Idag har Internet 40 miljoner användare över hela världen.
I
T är hype. När Carl Bildt skickade
elektronisk post till Bill Clinton
och startade en elektronisk anslagstavla på Rosenbad släppte fördämningarna. Inom några månader hade
säkert ett hundratal artiklar publicerats
om IT och Internet. ”Snabel-A” (@)
blev utvecklingens ikon. TV-nyheterna
skaffade sig e-mail och skyltade med
adressen. Under en tidsrymd av ett drygt
år dök det upp flera företag som
tillhandahöll internetanslutningar kommersiellt. Bok- och Biblioteksmässan i
Göteborg hade ett betydande inslag av
multimediaapplikationer på dator, även
om ryktet om den vanliga cellulosabokens snara fi:ånfålle är betydligt överdrivet.
Skälet till det nya intresset är säkert att
det plötsligt blev uppenbart att tekniken
gick att använda till vanlig kommunikaMAGNUS NILSSON ärforlagsredaktör på Titnbro och
Ilar l tittmetadress magtJus@llgorJtt.se.
tion. Det vill säga till det majoriteten av
människor behöver den till. Tyvärr har
ju de flesta vare sig unika forskningsresultat eller ny raffig programvara att sprida
på nätet. Men många av oss har några
vänliga ord eller rutinmässiga affarsmeddelanden att vidarebefordra. Det är
för övrigt inget ovanligt att teknik till betydande del används på ett sätt som inte
var tänkt av konstruktörerna. Tror någon
att franska Minitel konstruerades för
kontaktannonser? Tror någon att
personsökarens syfte var att folk skall sitta
och pipa på sammanträden för att sedan
springa i skydd för att telefonera som
vore de jourrörmokare?
Klasskampsforeställningar
De flesta spekulationerna handlar om att
IT på det ena eller andra sättet kommer
att revolutionera vår tillvaro. De skenande tokerierna är legio, likaså
projektionerna av folks små hjärndöda
oroar och försöken att klämma in
SvENsK TmsKRIFT 417
”informationssamhället” i klasskampsoch jämlikhetsfOreställningar. Det finns
knappast något skäl att göra en lista över
konstigheterna, men de far krydda den
kommande framställningen här och där.
Kulturknuttar
Syftet med artikeln är att försöka skilja ut
sådant som är radikalt nytt, samt att rensa
lite i föreställningarna kring hur den nya
tekniken kommer att påverka samhället.
Att göra detta utan att i viss mån gå in på
tekniken är omöjligt. Man kan skriva om
bilism eller television och förutsätta att
folk vet vad man talar om, men ännu inte
om IT. Underligheterna i debatten beror
säkerligen på att många som uttalar sig
inte själva använder tekniken – de tillhör
den grupp kulturknuttar som koketterar
med att inte kunna skruva i en skruv.
Under människans historia har mängden kunskap ökat. Samarbete mellan
människor och komplicerade arbetsuppgifter kräver intellektuella verktyg. Det
bästa exemplet är den dubbla italienska
bokföringen. Utan den är utvecklad
marknadsekonomi inte möjlig.
Succesiv utveckling
Med tiden har kunskapen blivit en allt
större del av produktionsprocessen. Bara
en latmask sätter sig ner för att noga tänka
ut hur en stengärdsgård skall konstrueras.
Bara en galning bestämmer sig för att bli
del av gärdsgårdens värde är liten, medan
den är mycket stor även i något så prosaiskt som ett par dojjor av plast.
Det är en successiv utveckling. Förr
eller senare överväger kostnaderna for
tänkande och kunskapsinhämtning. Det
praktiska arbetet, råvarorna och kapitalkostnader för byggnader och maskiner är
av mindre betydelse. Då kan man säga att
vi har övergått till kunskapssamhället.
Om man tycker att det känns angeläget.
Leksaker
Här är det lämpligt att ta en liten titt på
det vi kallar informationsteknologi. Ordet är oupplösligt förenat med datorteknik. Låt mig först påpeka att jag inte tänker behandla det som kallas virtual rea/ity,
datorspel av TV-spelstyp och det som
kallas CAD och CAM. Dels för att begränsning är nödvändig, dels för att dessa
företeelser mest är leksaker (datorspel) eller synnerligen kvalificerade professionella verktyg med tämligen välkända effekter (CAD och CAM). Virtual reality
är både och, men det kommer att dröja
mycket länge innan tekniken är en del av
vardagens arbete och fritid. Jag tänker
inte heller behandla alla de möjligheter
datorerna ger för att vinna ny kunskap
genom att möjliggöra behandling av faktamaterial och simuleringar av olika strategier.
löparskodirektör utan att ha gjort nog- ”Jag heter Ahmed…”
granna förstudier av löparnas behov, fy- I stället inriktar sig spekulationerna på
siologiska krav, marknader och distri- tekniken för informationspresentation
butionsvägar. Mängden kunskap som an- och sökning samt kommunikation. Dessa
418 SVENSK TIOSKRIFT
tekniker är nämligen de som börjar användas på bred front, och som därfor kan
tänkas ha påverkan på samhället på några
års sikt. Det är också dessa tekniker som
kommer att ha betydelse for samhällsdebatt och politik.
sekundsnabb sökning
Många är sannolikt bekanta med vanliga
databaser. Det som utvecklats mycket
starkt på senare tid är innehållet i databaserna. Inte bara text, utan även rörliga
bilder och ljud står till buds. Utvecklingen är härvidlag beroende av allt kraftfullare teknik. Bilder och ljud tar mycket
lagringsutrymme och kräver snabba datorer for att bli praktiskt användbara. Nu
finns lagringsteknik (CD-ROM) som
rymmer hela uppslagsverk med bilder,
kartor och till och med ljud (t ex frasen
”jag heter Ahmed” på swahili eller några
takter av ett musikstycke) och med sekundsnabb sökning.
Självklart går utvecklingen vidare mot
rena inlärningsprogram och fakta om
specialområden. Programmen låter användaren ställa frågor och svara på frågor.
Användaren kan också gå vidare längs
flera olika vägar genom faktamassan.
Många av orden och bilderna är länkade
med specialinformation: Klicka på ”knä-
led” i beskrivningen av idrottsskador och
läs omedelbart fordjupning om knäleden,
klicka på ”korsband” och börja läs
fordjupningen om … Det är detta som
går under det fina namnet ”hypertext”.
Sprittande människavalpar
Här har vi något helt nytt, nämligen
fungerande interaktiv multimedia. Nästan all kunskapspresentation är ju i någon
mening flerkanalig. Tal och stordia och
svarta tavlan, bildspelet (bong!) och for
det mesta har vi en inkallad expert (lä-
rare) som kan svara på frågor. Men problemet är i dessa fall alltid att alla eleverna
måste vara på ett ställe på samma gång.
Eftersom ordnad kunskapsinhämtning
måste börja tidigt i livet går mycket av
skoltiden till disciplinering av en liten
flock sprittande människovalpar som
helst vill leka: Stå på led, sitt ner, stå upp,
var tyst. I nio år kämpar skolforvaltningens personal for att få barnen att sitta still.
Resten av livet kämpar socialstyrelsens
for att de skall börja röra på sig igen…
Detta är inte de enda problemen.
Alla elever kan inte ställa samma fråga
vid olika tillfållen, varje gång man tappar
koncentrationen (en gång per minut)
missar man något. Förstår man inte svaret
på frågan kan man inte fråga en gång till
(ditt namn skall vara dummerjöns). Inte
heller är kunskapsmassans struktur tydlig
från början.
Tysta böcker
Lösningen på alla dessa problem har hittills varit boken. Läs när du vill, läs ensam, läs om. Men den är tyst, kall och endimensionell. Möjligen finns det bilder
och diagram.
Men nu finns det som sagt fungerande
multimediainlärning. Självklart är det en
utopi att den skall kunna ersätta allt, eller
SVENSK TIOSKRIFT 419
—-~——-~- —-
ens stora delar av den vanliga undervis- nicerade genom ett kabelnätverk. Slogs
ningen (varför tycks ny teknik alltid pre- en eller flera datorer eller kablar ut kunde
senteras som något som kommer att helt kommunikationen ta andra vägar och inoch hållet forändra verksamheter?). Men formationen hanteras av andra datorer.
om den nya tekniken kan höja kvaliteten Bombsäkert.
och variationen en timme per skoldag är
mycket vunnet. Under året har forresten
ett projekt for internetanslutning av alla
svenska och nordiska skolor påbörjats.
Meningen är att alla elever faktiskt skall ffi
möjlighet till fullständig datakommunikation med hela världen.
Idealiskt verktyg
framtiden kommer också, åtminstone
om man far tro Per Unckel, det livslånga
lärandet att bli en nödvändig forutsättning for karriär och löneutveckling. Interaktiv multimedia är det ideliska verktyget for att skaffa överblick och orientering på många ämnesområden. Däremot
kommer nog stor, djup och systematisk
kunskap aldrig att kunna ”lekas in”. Där
kommer det som under alla andra årtusenden att vara svett och tårar som gäller.
Den största uppmärksamheten på senare år har datortekniken fatt när det gäller kommunikationsteknik, och framfor
allt kommunikation över det världsomspännande nät som i daglig tal kallas for
Internet.
Här blir det lite teknik igen. I dagarna
fyllde internet 25 år. Så lång tid har det
gått sedan starten med ARPA-net, ett
amerikanskt stridsledningsnät som var
decentraliserat for att inte kunna slås ut.
Många datorer, som var for sig kunde
lösa flera av de andras uppgifter kommuGemensam kod
De som programmerade datorerna på nä-
tet var unga hackers (bl a en fjunig Bill
Gates) som snart kom på att det gick att
sända meddelanden, programv~ra och instruktioner via kablarna. De stora militära
forskningsresurserna fånns med från början, de tekniska universiteten byggdes på.
Andra universitet såg till att komma med
på det ena eller andra sättet. Pentagorr lät
dem hållas. Kommersiella intressen nosade sig in och kopplade på sina egna nät
fOr att kunna sälja tillgång till de 100
000-tals personerna och 1 000-tals datorerna som fanns med.
Meteifysisk diskussion
Vid det här laget är frågan om det är ”ett”
eller ”flera” nät mera en juridisk, eller
möjligen metafysisk diskussion. Det som
från början gjorde Internet till ett nät var
den gemensamma ”koden” (protokollet)
som kallas TCP/lP. Numera finns det en
rad andra nät med andra protokoll men
som kan kommunicera via ”bryggor” d v
s i praktiken datorer som kan översätta
protokollen. Minsta gemensamma nämnaren är i dag sättet att ge adresser.
I andra länder följde utvecklingen liknande banor. Nätet länkas ihop via satellit
runt hela världen. Nätet är ett exempel på
”by human action, not by human design”.
420 SVENSK TIDSKRIFT
Användaravänlighet
För övrigt har konventioner utvecklats.
De flesta datorerna på nätet har ett operativsystem som kallas UNIX (DOS with a
Ph D) och en programvara som kallas
Gopher. Lösenordet for dem som växt
upp med Apple och Windows forefaller
vara ”Användarovänlighet” (men tappa
inte modet, det finns redan betydligt
bättre: se nedan om www).
Efter några timmar känner man sig extremt duktig. Men vad man lärt sig av allt
slit är bara ett 30-tal olika sätt att gå mellan menyerna, bläddra sida, flytta kursern
upp, ned, framåt och bakåt och läsa sin
post (om man far någon, 40 000 000 användare där ute, och ingen vill mig nå-
got).
Belöningen kommer dock med tiden.
Förutom postfunktionen kan man nå
otaliga universitetsdatorer, myndigheter
och forskningscentra. Dessutom finns det
diskussionsgrupper i nästan alla tänkbara
ämnen (bokstavligen 1000-tals).
Perversa knarkkokare
Där händer det saker. Ett exempel: Jag
tittade igenom några diskussioner om
olika ämnen under socialantropologi. I en
diskussionsgrupp frågades efter A, någon
svarade B med hänvisning till en bok av
professor X. I nästa inlägg svarar professorn själv vänligt att B nog missuppfattat
en detalj. De båda studenterna var från
USA. Professom bodde i Kapstaden. De
tre meddelandena var avsända inom 48
timmar. Detta är inte ett unikt exempel.
Det finns skäl att kommentera kvällstidningsbilden av Internet. Det är lätt att
fl uppfattningen att det dräller av perversa knarkkokare och terrorister som
sprider sina recept, antisemitism och
porrbilder, gör upp affårer och söker
kontakt med småpojkar. Så är det inte.
Nätet är naturligtvis en spegelbild av
samhället – på gott och ont – men ingen
snubblar över vidrigheter av misstag, eller
dras in i saker mot sin vilja. Faktum är att
du kan sitta och titta på skärmen i timmar
utan att se ett enda tecken på mänskligt
liv. Man måste söka, och ha kunskap. Är
någon kategori överrepresenterad är det
nog dataentusiaster med intresse for
SF-noveller och hamburgare. OK-grabbar så länge man slipper lukta på dem.
Ny värld
Sätten att fl tillgång till nätet är att vara
student eller forskare, eller helt enkelt
köpa tjänsten på marknaden for ett par
hundringar i månaden. Man ringer upp
en dator i den stad där man bor som har
kontakt med Internet. Vips är man ute på
nätet och kanske med full fart över Atlanten for vad lokalsamtalet kostar.
Hela alltsammans är en enda röra. Det
är som att komma till en ny värld: Det
finns ingen vettig bruksanvisning.
Vad är det då som är nytt med detta?
Post och telefon och telefax har ju funnits länge. Den stora mängden information som går att nå har inget större värde.
Du hinner ju inte ens läsa igenom kommunens biblioteksfilial, vad skall du med
The federalist papers från databasen for
libertarianer? Och deras vitsar är inte ens
SvENsK TmsKRJFT 421
kul eftersom de bygger på en TV-serie
som inte kommer till Sverige forrän om
tre år. Debatten om huruvida Jeffersson
skulle ha gillat storstäder ger ingen kunskap du kan glänsa med i stadsdelsnämnden.
Två möjligheter är nya. En är det faktum att forskare betydligt fortare än forr
kan sprida sina resultat bland kollegorna.
Dessutom kan tidsskillnader utnyttjas.
När jag går fOr dagen skickar jag över
mina resultat till kollegan i USA. När jag
går och lägger mig loggar han på och kan
ta del av dem. På morgonen ligger hans
svar pinfärskt i min dator. Hanjobbar när
jag sover, och tvärtom.
Billigt och bra
Snabbare postgång är ju bra, men fOljande är helt nytt:
Möjligheten till omedelbar och meningsfull tvåvägskommunikation i grupper med mer än fyra eller fem personer.
Tänk er att ni vill tala med en eller ett
par personer. Telefon fungerar bra. Det
tar i normalfallet ett par timmar att ringa
upp och komrna fram. Kostnad? Kring
500 kronor om vi talar om normalinkomsttagare som verkligen hade något
annat att göra just då.
Fem eller sex personer då? Ja, då är det
ett litet sammanträde. Tar typiskt några
dagar att ta ihop. Är det uppåt tio personer talar vi om minst en vecka. Kostnad?
Tja, med resor och allt kanske 15 000
kronor. Och for det större alternativet
sker inte längre någon riktig tvåvägskommunikation mellan deltagarna.
50 personer då? En liten kongress. Ett
halvår. Ingen egentlig kommunikation.
Över 100 000 kronor.
Nytt och billigt
Datorkonferensen hanterar däremot allt
från två till 100 personer i dialog. Ingen
behöver resa for att sitta av sammanträ-
den. Ingen behöver ta del av den svamliga meningslösheten som Tråkman alltid
består. Ingen kommer for sent eller går
for tidigt. Ingen har glömt sina papper.
Om jag vill kanjag ta enjogg medanjag
funderar ut ett svar. Varenda kommatecken blir kvar som dokumentation av
inläggen.
Detta är nytt. Det har aldrig gått att
göra tidigare. Och det kostar i längden en
bråkdel.
Två korta påpekanden.
För just konferenser är inte alltid
Internet det idealiska. Det finns andra,
skräddarsydda lösningar for foretag och
organisationer.
När det gäller internet finns det något
som heter World Wide Web (www).
Vardaglig verklighet
Det är ”by human design”! En standard,
vackra fårger med bilder och hypertextlänkar (ungefär som det där med knä-
leden, men där informationen kan hämtas på ögonblicket från var som helst i
världen utan att du märker det själv). All
världens litteratur som är mer än 50 år
finns att tillgå (nåja, det är målet i alla fall
och så länge kan väl tiotusentals volymer
räcka). Konstutställningar. NASA:s vä-
422 SVENSK TIDSKRIFT
derkartor. Travhäststamtavlor. Observatoriebilder av stjärnhimlen och Clintons
katt Socks. Man tror inte sina ögon!
Detta är alltså i en mening fullt fungerande vardaglig verklighet. I en annan
mening är det naturligtvis en teknik på
marginalen – relativt sett mycket fa människor har tillgång till tekniken. Men det
tredje perspektivet är sannolikt det avgö-
vara ”kunskapsstruktureringssamhället”.
I stort sett all utveckling är inriktad på att
ge allt bättre struktur, översiktlighet och
presentation av kunskapen. I allmänhet
övergår den forsta tidens entusiastiska
förvirring ganska snart i målmedveten
kunskapssökning och mogen användrung.
rande. De som använder tekniken är näs- UtjämnandeJaktor
tan undantagslöst universitetsstudenter Den andra reflektionen gäller påståendet
och datafolk i USA och naturligtvis att ny teknik ger ökande klyftor. I ett
Sverige, som ligger långt franune på om- kort perspektiv ser det naturligtvis så ut.
rådet. Och antalet användare i nästan alla Det ligger i nyhetens natur att någon elkategorier ökar mycket fort, kurvan pe- ler några kommer att vara forst. De forsta
kar raketrakt rätt upp. bilarna kördes av teknikerna som konDetta är alltså grunddragen i det som struerat dem och köptes av rikt folk som
vanligt folk kommer att se av nätverken. redan hade tillgång till häst och vagn. I så
Kommunikation runt helajorden på sek- måtto ökade den nya tekniken ”redan
under, minuter eller i varje fall timmar. existerande klyftor”. På en knapp mansStora mängder information och en hel ålders sikt visade sig dock bilismen vara
del nöje. en av de mest utjämnande faktorerna i
Grundfrågan är hur detta kommer att historien.
påverka samhället.
Bristande autencitet
Det forsta påpekandet är att begreppen
kunskaps- och informationssamhälle leder till en onödig problematisering. Tanken ligger nära till hands att det moderna
samhällets höga tempo leder till en ytlig
och splittrad tillvaro. Den moderna människan kommer att känna sig tom och ha
bristande autencitet. Till detta kommer
den ökande mängden av information
som ”sköljer över oss” att bidra. Detta visar sig vara en mycket tvivelaktig föreställning. Begreppet borde nog snarare
Relativafordelar
Järnlikhetsbekymren bygger också ofta på
den bristande förståelse som finns for
skillnaderna i gränsnytta. Socialdemokraten Lars Ilshammar oroade sig i tidskriften Arena över det faktum att studenter i väst hade gott om datorer medan
afrikanerna far nöja sig med att vara flera
stycken om internetanslutningarna.
Självklart såg han inte teknikens utjämnande effekt: for dem som redan har tillgång till goda bibliotek och forskarkollegor är marginalnyttan av nätverken
mindre än for dem som saknar bådadera.
SVENSK TIOSKRIFT 423
Den relativa fordelen for de afrikanska studenterna är således oerhört mycket större
trots det absoluta underläget i resurser. Det
är på det viset utopismen skadar även sedan
dess politiska vision förlorat alllivskraft –
möjligheter förbises därfor att de inte bedöms i ljuset av verkligheten. En sådan
jämförelse omintetgör ju all möjlighet till
framgång for socialistiska ideer.
Personlig tillgänglighet
Den tredje reflektionen gäller hur produktionen och arbetslivet kommer att
påverkas. Helt klart är att en mycket stor
påverkan redan skett i och med att vanlig
industriproduktion kräver stora insatser
av rationell admininstration, och innehåller betydande optimeringsproblem
som är idealiska uppgifter att lösas med
hjälp av automatisk databehandling. Den
stora skillnaden kommer att bli när det
gäller rent fysisk arbetsorganisation. För
alla yrken som huvudsakligen bygger på
organisation och meningsskapande symbolhantering ger den nya tekniken en
oerhörd frihet att arbeta var och när som
helst. Dels genom att arbetsresultatet kan
”materialiseras” var som helst i världen
oberoende av var det är ”producerat”
och dels genom att tekniken medger allt
mer avancerad tidsplanering och personlig tillgänglighet oavsett fysisk vistelseort.
Minskad betydelse
Kontorens uppgift som verktyg for ordergivning, kommunikation, inforrnationscentraler, statussystem och tillgänglighet minskar därmed. I princip skulle
fler kunna arbeta på distans och därmed
minska mycket av de kostnader som i dag
är forknippade med kontor.
Korna mjölkas
Erfarenheterna visar att detta dock inte
sker i den utsträckning som det finns reella möjligheter till. Förklaringarna är sä-
kert flera. Vi har fortfarande en föreställning om arbetsmoral som hänger ihop
med att korna skall mjölkas och dagsljuset utnyt~as. I arbetsorganisation av klassisk modell med svårigheter att mäta
medarbetarnas prestationer värderas det
därfor fortfarande högre att sitta och
gäspa vid skrivbordet i ottan än att vara
effektiv efter 17-tiden. Samma mentalitet
gör att misstanken att den som arbetar på
distans ”egentligen är hemma och latar
sig” alltid ligger och gror: ”man skall väl
vara på sin arbetsplats for att ta någon
lön” är en vanlig föreställning.
Chefen Hej-nej-hej
Motståndet från mellancheferna skall nog
inte heller underskattas – vem vill vara
chef for ett tomt kontor? Eller ännu
värre, de flesta medarbetarna är egna fö-
retagare: dödsstöten för inkompetenta
chefer som lever på att vara ja-sägare, intrigera och skrämma folk (En bekant har
en chef som kallas ”hej-nej-hej” och avslutar varje professionellt meningsutbyte
med ”Du skall veta att ingen är oumbärlig” – självklart vet inte aktieägarna eller
styrelsen om detta; han har inte inskrivet
i sin ~änstebeskrivning att personalen
skall må dåligt. Men vem skulle ~alla?)
424 SVENSK TIDSK!l.IFT
Framtidsland eroderades. Kommunikationsteknologin
Ett skäl som gäller Sverige är föreställ- bryter ner hierarkier och gör nationsrungen om anställningstrygghet och det gränser mindre viktiga.
faktum att många har synnerligen små
ekonomiska marginaler. Ekonomen och
IT-entreprenören Oscar Swartz har synnerligen goda fårhoppningar om Sverige
som ett framtidsland när det gäller IT,
men tror att detta är en av de största beEngelskspråkigt samhälle
Till sist kan man inte undvika frågan om
vad som händer får övrigt med mentaliteten i en värld som blir allt mer globaliserad, ja där själva föreställningen om att
kymren: ”globaliserad” är något särskilt ter sig pi- ”Teknologiskt och kunskapsmässigt är kant och lite anakronistisk? Där föreställvi bra fårberedda l- – -l Men kulturellt? ningen om att Library of Congress är en
l- – -l Sverige är organiserat kring trygg- plats inte är självklart meningsfull får Lihet. Ett helt fårutsägbart liv med inåt- brary of Congress’ funktion?
vänd livsstil är det kulturella idealet. Våra Min tro är att de identitetsskapande
stora bilar, bostäder och barnaskaror gör föreställningarna kommer att kretsa mer
att vi inte tål en enda timmes inkomst- kring primärgrupperna medan identiteter
bortfall.” såsom regional och nationell tillhörighet
Bryter ned hierarkier
Hoppet enligt Swartz är att tekniken i sig
fårändrar människornas sätt att fårhålla
sig och får dem att se nya möjligheter.
Gutenbergs uppfinning ledde inte bara
till att det skrivna ordet fick större spridning utan även till att kyrkans makt
kommer att försvagas. Möjligen kommer
får svensk del den nyväckta europeiska
indentiteten att återigen fårsvagas till fårmån får kontakterna med USA. Om
Internet är ett samhälle, vilket är tvivelaktigt, så är det ett engelskspråkigt samhälle
SvEN SK TIDsKRIFT 42~
.\
l
.l

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner