Print Friendly

Magnus Nilsson; Framtiden är inget VM i hygglighet

Av Redaktionen | 31 december 1995


1995


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

FRAMTIDEN ÄR INGET VM I
HYGGLIGHET
MAGNU NILSSON
Socialdemokratin intar en särställning. Men det kommer den inte alltid att göra. Det är däiför
ingen bra ide attförsöka bredda bilden av moderaterna mot områden som traditionelltförknippas
med något annat parti. Det leder bara till otydlighet.
D
en svenska vahnanskåren
består av ungefår 50 procent som vill ha någon
annans pengar och 25
procent som vill behålla sina egna.
Resten odlar jorden, tycker att det är
viktigt med Gud i politiken, tycker synd
om de fattiga, tycker synd om naturen
eller tycker synd om Vivianne Franzen.
Detta är ett enkelt sätt att se på svensk
politik.
Stabil image
Ett annat enkelt sätt att se på svensk
politik är ur ett rent marknadsföringsperspektiv. Sossarna är Premium Brand.
Moderaterna är uppstickaren. Två till ett.
Coke och Pepsi. MeDonaids och Burger
King.
Att vara först är det viktigaste. Alla vet
vem som var den förste som flög över
Atlanten. Men bara specialister på flyghistoria vet vem som var tvåa. Ändå var
MAGNUS NILSSON iirforlagsredaktör på Timbro.
han en mycket bättre pilot, han flög
snabbare och gjorde av med mindre
bränsle.
Socialdemokraterna var visserligen
inte ensamma på plan när det begav sig,
men de har lyckats arbeta in en mycket
stabil image. Var och en som har läst
samhällskunskap i en svensk skola vet att
Arbetarrörelsen gav oss rösträtten och gav
den ett innehåll rättvisan.
Socialdemokratin är ”the real thing”!
EPA och MEA
När ett märke etablerat en image är
den mycket svår att rubba. Det är också
mycket svårt att s~äla en produktimage
från någon annan. Detta gäller både ideologier och vanliga produkter. De ingår i
vår världsbild, i den täta väv av föreställningar om ditt och datt som gör att vi
känner igen oss och som är en del av vår
identitet. Mercedes är världens bästa bil,
Rolls Royce är världens lyxigaste bil.
Folkvagn är billig och bra, Volvo köper
vi när vi fatt barn, Coke is, som sagt, the
real thing och EPA står för billigt skräp,
SVENSK TIDSKR.IFT 105
även for dem som foddes långt efter det l ”bil som ägs av smart, sportig och framatt den sista av Enhetsprisaktiebolagets gångsrik person.” Valet av parti styrs på
butiker köpts av Tempo, som köptes av
Åhlens dit vi ändå inte går om vi är ute
efter riktig kvalitet. Den köper vi på NK
som haft ett rörigt sortiment, for höga
priser och rutten service sen långt fore
det att det bättre och billigare MEA slog
igen, eftersom folk hade for sig att MEA
var for dyrt att handla på.
Detta har alltså nästan ingenting med
några objektiva egenskaper hos produktema att göra. Det finns flera hundra
läskar i världen, är verkligen Coke den
godaste? Kanske. Är Prippens det godaste
svenska ölet? Är Spendrups verkligen så
annorlunda att det motiverar sin särställning som uppstickare mot ”monopoljätten”? Eller smakar egentligen inte
Prippens och Spendrups ungefär likadant
som alla andra? Jo.
samma sätt av foreställningar som präglas
av mindre ”rationalitet” än vi vanligtvis
tror. Precis som valet av bil, vin, kläder
eller ryggsäcksmärke är valet av parti ett
livsstilsorienterat vaL
Naiv vision
Detta är den psykologi som gör Ann
Wibbles vision om att skapa ett Folkparti
med miljöprofil så omåttligt naiv.
Visionen forutsätter att man kan hänga på
nya egenskaper hos ett parti och därigenom forändra folks bild av partiet. Det
finns en efterfrågan på miljöansvar hos
valmanskåren, om vi erbjuder miljöansvar som extrautrustning kommer detta
att öka antalet väljare. Ingen tror på allvar
att detta kommer att fungera. Alla ”vet”
att Folkpartiet har en hygglig miljöprofil.
Men de som tycker att miljöfrågan är
BMW eller LADA? viktig på ett konventionellt sätt röstar på
När en viss foreställning är etablerad 1 miljöpartiet eller möjligen centern.
folks sinnen är den svår att rubba. Det är
helt enkelt inte en särskilt vettig sysselsättning att gå omkring och ompröva alla
de tusentals foreställningar vi håller oss
med. Om de inte visar sig vara helt åt
pipan far de va’.
Vore det inte så skulle folk bete sig
som ekonomerna anklagas for att tro att
folk beter sig. Den dag en Lada är lika bra
som en BMW och kostar en krona
mindre kommer BMW:s forsäljning att
falla till noll. Vi vet att det inte är så. Folk
köper inte BMW for att det är en så bra
bil. För det vet de egentligen inte. Folk
köper BMW därfor att den betyder
någonting i vårt samhälle. BMW betyder
Ett parti för dem som lyckats
Sanuna problem har naturligtvis moderaterna när det gäller att forändra sin profil,
att, som det heter, bredda sig.
Fördomarna om moderater är i allt
väsentligt de samrna som for 20, 30, 40
eller 50 år sedan. De är mer eller mindre
väl- eller illvilliga varianter av foreställningen att moderatema är ett parti for
dem som lyckats och som håller på sitt.
Om vi återgår till inledningens retoriska poäng med egna eller andras pengar
ser vi att den har en hel del allvar i sig.
Näm1are 40 procent av BNP går till
bidrag. Och då är inte den offentliga sek- 106 SVENSK TIDSKRIFT
torn medräknad. Tar vi med den blir en i ganska hög utsträckning.
ännu större del av BNP, och av väljarna,
som omfattas av bidragstagandet.
Allmännyttigt perspektiv
Dessa väljare misstänker att moderatema
inte är deras parti. Vi vill ju minska
bidragstagandet. Och vi vill minska den
offentliga sektorn. Många av dem som
arbetar i offentligt finansierad verksamhet
eller uppbär bidrag kan säkert anlägga ett
mer allmännyttigt perspektiv. De kan
säkerligen se det rimliga i en mindre
offentlig sektor och i ett lägre skattetryck.
Men med en privatekonomi med små
marginaler och 10-15 procents arbetslöshet utanfor forvaltningsknuten gäller
det for individen att tänka på sitt. 450
kronor i lägre skatt per månad är inte till
någon glädje om man inte har jobb, ens
när AMS-siffrorna antyder att man nog
kan ra ett inom ett år.
Bidragen kvar
Med andra ord är det rationellt for
mycket stora grupper att inte rösta
moderat. Vi har fatt ut vår politik mycket
tydligt på riksnivån. Alla vet att vi är for
personlig frihet, låga skatter och gott
foretagarklimat. Men med sju procent
foretagare och ett ganska litet gäng höginkomsttagare for övrigt blir det bara 25
procent. De flesta andra är inte intresserade av detta. De hoppas att ra behålla en
anställning i offentlig sektor och sina
bidrag. Någon bred medelklass med egna
hem och egna måttliga men rimliga
inkomster att leva på utan bidrag finns
inte. Men så har det inte alltid varit. För
Kciftor och svallande blod
Men då var det nästan inget utrymme till
vänster om moderaterna. Man hade
röstat for både generalklausuler och
senare socialtjänstlagen. Bort med rättssä-
kerheten. Och bort med valje tanke på
att det är individen och inte det allmänna
som har det yttersta ansvaret.
skattedebatten handlade om marginalskatter, inte om skattetryck, även ungmoderater ansåg stora formögenheter
vara ett problem, ”samhället” betydde
”staten” och privata dagis var en verklighetsfrånvänd och oansvarig utopism.
sakpolitiskt sett är det svårt att komma
längre vänsterut även om revolutionärt
eller pacifistiskt tungomålstalande, koftor,
rödvin och svallande blod naturligtvis
inte sågs i kretsen kring Gösta Bohman
(vars partiledarskap blev uppbrottet från
den tidsanda han verkade i).
Parti för arbetssamma
Det var då moderaterna var fel profilerade. Alla de väljare som motiverades av
vänstervågens kraft röstade till vänster.
Men många väljare önskade naturligtvis
ett parti for de inititativrikas och arbetsammas legitima anspråk på utrymme for
sin skaparkraft och rätt till sina egna
pengar. Men moderaterna var på den
tiden inte ett tydligt alternativ.
I dag är det annorlunda. Nästan alla i
denna kategori röstar moderat. Och det
kommer de att fortsätta med så länge den
moderata politiken gynnar dem.
Det är viktigt med fokusering.
bara 15-20 år sedan fanns denna kategori Uppmärksamhet är en bristvara och
SVENSK T!DSKRIFT 107
bilden av ett parti måste vara tydlig.
Med framåtanda
Jag tror inte att detta mål går att kombinera med ambitionen att ”bredda” partiet
genom profileringar på social-, miljö-
och kvinnofrågor. En sådan ambition
kommer i bästa fall att gynna moderaterna, men gå ut över fp, c och kds. I
sämsta fall tar den all strålglans ur moderaterna som det parti som ger stadga åt ett
borgerligt forändringsalternativ.
Detta betyder inte att moderaterna bör
låta bli att ta fram ännu bättre socialpolitik eller miljöpolitik. Och en betydande
åtgärdsinriktad fundering bör ägnas vilka
strukturer och vilken mentalitet som
orsakar att partiets kvinnorepresentation
är dålig.
Ingen dum bild
Men det är ingenting som bör framhållas
med någon större möda. De som tror att
moderaterna vill att kvinnor skall kedjas
fast vid spisen, socialbidragstagare svältas
till döds i gathörnen och naturen skövlas
vinner vi ändå inte genom kampanjer.
Bilden av moderaterna är att det är ett
parti for dem med framåtanda. De initiativrika, smarta och verklighetsinriktades
parti. Ett parti for dem som vill och kan
klara sig själva.
Förvisso ingen vision om den universellt goda människan.
Men det är trots det ingen dum bild.
Den bör inte göras otydlig.
108 SVENSK T!DSKRIFT

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner