Print Friendly

Litteratur Säkerhetspolitik och försvarsplanering

Av Redaktionen | 31 december 1965


1965


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

485
LITTERATUR
SÄKERHETSPOLITIK OCH FÖRSVARsPLANERING
En studiegrupp inom Utrikespolitiska institutets forsknings·avdelning
har sedan hösten 1963 arbetat med
att undersöka möjliga konfliktmönster i norra Europa. Efter ett initiativ
från Försvarets forskningsanstalt inleddes ett omfattande arbete för att
ge svenska forskare från olika discipliner möjlighet att i samarbete och
tillsammans med militära experter
studera olika säkerhetspolitiska frå-
geställningar. I en skriftserie säkerhetspolitiska studier (stencil) har redan publicerats en rapport om NATO:s
samt en om Sovjetunionens säkerhetspolitiska problematik.
Den nu föreligg·ande rapporten
»Konfliktfall i Norden» har utformats
av en studiegrupp med byråchef Benkt
Dahlberg som ordförande och forskningsassistent Kjell Goldmann som
sekreterare. Huvudansvariga för olika
avsnitt har förutom Goldmann varit
kommendörkapten Torgil Wulff, c·and.
philol. Christian Lange samt laborator Ingemar Ståhl. I centrum för undersökningarna står det eventuella
sambandet mellan den världspolitiska
utvecklingen och sannolikheten för
olika konfliktfall i de tre skandinaviska länderna samt Finland.
Svåra metodiska problem har komplicerat arbetet. Författarna har valt
ut vissa hypotetiska konfliktfall, varefter man sökt komma fram till de
världspolitiska omständigheter som
skulle göra uppkomsten av detta konfliktfall särskilt trolig. Enligt detta
Av pol. mag. öSTEN BOHLIN
mönster diskuteras tre olika konfliktfall, nämligen (1) ett isolerat anfall
riktat mot Sverige, (2) ett sådant angrepp mot Nordnorge, och (3) ett anfall avseende hela Skandinavien samt
Finland. I sitt urval av konfliktfall
har gruppen icke strävat efter att behandla dem man betraktar som mest
sannolika. Syftet har istället varit att
så väl som möjligt illustrera de resonemangsmetoder man sökt beskriva.
Ett visst världsläges konsekvenser för
den säkerhetspolitiska situationen i
Norden
Ef,ter att ha tagit som utgångspunkt
en viss förändring av det världspolitiska läget, diskuterar författarna i
ett annat avsnitt hur denna förändring kan tänkas påverka de nordiska
ländernas säkerhetspoHtiska situation.
Den förändring, som •används som
exempel, är ett tillbakadragande av
de amerikanska, brittiska och alternativt även de sovjetiska stridskrafterna
från den europeiska kontinenten. Arbetsmetoden leder i detta fall till bättre möjligheter att förutsäga en tänkbar utveckling. Man kan sålunda analysera den strategiska situationen: vapenteknisk utveckling, nedrustningsläge, kärnvapenspridning, strategiska
doktriner, styrkeförhållanden, strategiska råvaror samt det politiska lä-
get: de politiska relationerna mellan
och inom de två stormaktsgruppe~
ringarna, det ekonomiska samarbetet
486
i Europa, förhållandet till u-länderna,
FN:s situation och vidare klarlägga
lokala krisområden där stormaktsmotsättningar kan uppstå.
En slutsats är att läget i Europa
skulle bli mera labilt än i dag med
de verkningar detta kunde få för Norden. Sovjetunionens rent militära möjligheter att förbereda och genomföra
aktioner i Norden skulle öka om en
ömsesidig uttunning sker i Centraleuropa.
Försvarsplaneringens säkerhetspolitiska aspekter
Vilken roll i den svenska planeringen av totalförsvaret kan säkerhetspolitiska studier av detta slag spela?
För denna planering fordras en prognos för de rubbningar och förändringar som kan inträffa i den lokala
nordiska balansen och i den relativa
jämvikt som etablerats mellan öst och
väst, i första hand i Europa. Samtidigt måste man ställa krav på beskrivningar och värderingar av möjliga utvecklingsförlopp i områden, där balans inte etablerats utan akuta konflikttillstånd råder. Den svenska försvarsdebatten har här en av sina svagaste punkter. Vilka framtida aggressionsfall är det rimligt att räkna med?
Hur påverkar valet av möjliga aggressionsfall vårt totalförsvars utformning
och vår säkerhetspolitik i stort? Vilket samband finns mellan säkerhetspolitiken och sammansättningen ,av
försvarets enskilda komponenter? Vilka föreställningar om framtida aggressionsfall ligger bakom anskaffningen
av komplicerade vapensystem, som
binder betydande ekonomiska resurser under långa perioder?
Rapporten innehåller visserligen
inga svar på någon eller några av dessa frågor men väl en värdefull diskussion av metodiska problem förenade med en sådan prognosverksamhet inom totalförsvaret. Ett grundläggande dilemma i försvarsplaneringen
består i att man för att kunna fatta
i någon mening »rationella beslut»
måste ha ingående kännedom om deras framtida konsekvenser. Den »naturliga» osäkerheten omöjliggör samtidigt entydiga prognoser för den
strategiska och taktiska miljö där slutprodukterna – vapensystem och förband – kommer att sättas in.
Författarna gör också ett försök att
skissera en generaliserad systemmodell. I modellen undersöker man först
de villkor som skall uppfyllas för att
en angiven balansstörning skall inträffa. Utgångspunkten är här ett jämviktsläge, i vilket ingen inblandad
part finner det förenligt med sina egna intressen att inleda direkta konfliktåtgärder. Därefter ställes frågan:
Vilka förändringar (vid en oförändrad politik för det egna landet) hos
de övriga staterna eller i relationerna
mellan dessa möjliggjorde den inträffade konflikten? I modellen skall man
också kunna utgå från en angiven
störning av den världspolitiska si,tuationen, följa denna störnings återverkningar och undersöka om den är av
sådant slag att stabiliteten hotas eller
trovärdigheten för vissa konfliktfall
ändras.
slutligen skall modellen tillåta analytikern att fortfarande utgå från en
balansstörning men att undersöka
möjligheterna att genom egna åtgärder kompensera störningen. Därvid
måste man naturlig,tvis utgå från skilda alternativ för övriga staters åtgärder. Intresset riktas här direkt mot
den egna politikens möjligheter och
förmåga till anpassning.
Många och svåra problem möter
dem som skall planera vårt framtida
försvar och de politiker som skall ta
ställning till de olika alternativen.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner