Print Friendly

Lillemor Lindberg; Perestrojka på svenska

Av Redaktionen | 31 december 1992


1992


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

LILLEMOR LINDBERG:
Perestrojka på svenska
”Sverige har förvandlats från en nattväktar- och banvaktarstat till en
barnvaktar- och badvaktarstat”,
skriverAndersJohnson isin bok Perestrojka på svenska. Boken ingår i en serie skrifter som Svenska Arbetsgivareföreningen
ger ut för att stimulera utvecklingen av en
effektivare offentlig sektor.
Anders Johnson: Perestrojka på svenska.
SAF 1992
1890 fanns ca 100 000 offentliganställda i
Sverige. Inklusive affärsverk, bolag och
stiftelser utgör dessa i dag ca 1,9 miljoner,
dvs drygt 40 % av arbetskraften. Den offentligasektorn äger merän en tredjedelav
landets realkapital.
Nära två tredjedelar av de offentliganställda arbetar med vård, omsorg, utbildning, rekreation eller andra individuella
tjänster som räknas till välfårdsstaten. Antalet barniden kommunalabarnomsorgen
har tiofaldigats, antalet personer med
hemhjälp har fyrfaldigats, antalet läkare
per invånare trefaldigats, antalet gymnasieelever fördubblats och antalet kommunala simhallar ökat från 15 stycken till mer
än 400 under de senaste 30 åren.
Välfårdssystemen är mycket mer omfattande än vad som motiveras av utjämningsskäl. Ibland leder de snarast till en
omfördelning från fattiga till rika. Då det
gäller subventionerna till barnomsorgen
har det skapats en ny ojämlikhet mellan
dem som får en plats inom kommunal
barnomsorg och dem som blir utan.
Genomcitat av IngvarCarlsson- ”Barnen och deras utveckling är för socialdemokraterna så viktiga att vi ser dem som
samhällets ansvar” – påminns läsaren om
den ideologiska bakgrunden till den offentliga sektorns tillväxt. Eller av Alva och
Gunnar Myrdal i ”Kris i befolkningsfrå-
gan”: ”Spädbarnsvården är ju den arbetssammaste, opersonligaste och tekniskt
mest fordrande, varför den saken vällämpar sig att äverlämnas till expertis”. – – –
”Spädbarnen sova i salar om 4-6, men
uppdelat i isoleringsboxar av glas för varje
barn.”
Genom att göradet sågottsom omöjligt
att finansiera andra alternativ har den offentliga sektorns monopol förstärkts. Vem
minns inte Lex Pysslingen som omöjliggjorde företagsdrivna daghem eller Dagmarreformen som försvårade för privat
sjukvård.LexMalmö tillkomför att hindra
den borgerliga majoriteten i kommunfullmäktige i Malmö att omvandla kommunalägda bostäder till bostadsrätter.
Den ekonorruska verkligheten har nu
tvingat socialdemokraterna att acceptera
nya lösningar menfortfarande gäller att alternativen helst skall finnas inom den offentliga sektorn. Detär alltsåbramed Waldorf- och Montessari-pedagogik om den
förekommer inom kommunens egna skolor men inte annars.
Ett stort motstånd mot förändringar
finns ocksåkvaride offentligabyråkratierna och inom fackliga hierarkier.
”Vi uppnådde glasnost men inte perestrojka”, summerar Anders Johnson utvecklingen under 80-talet. Han granskar
kommunernas försök till förnyelse, som
enligt författaren bedrivits ”med mycket
bredd men litet djup”. Han analyserar beställar- och utförarmodeller, entreprenadupphandling, privatisering, avknoppning
och kooperativ. Blandformer mellan privat och offentlig sektor som t ex kommunala bolag kritiseras och skapar enligt
Anders Johnson ofta nya problem.
”Man kan inte hoppa över en klyfta itvå
steg”, påpekar han och varnar för att blanda plan- och marknadsekonomi. Erfarenheterna från de post-kommunistiska statema visar att planekonomi inte kan reformeras, den måste avskaffas.
Men valet mellan planekonomi och
marknadsekonomi handlar inte bara om
att uppnå effektivitet. Det gäller politisk
etik, minoritetens rättigheter gentemot
majoriteten, individens integritet och valfrihet.
”Det gäller att skapa nya, effektiva styrformer så att det inte uppstår ett demokra- 359
tiskt underskott, där oavsättliga tjänstemän tar över makten eller anonyma särintressen växer sig starka därför att politiker
inte har praktiskamöjligheter att utöva sitt
ansvar”, varnarAnder Johnson.
De snärtiga formuleringarna gör det till
ett nöje att läsa och begrunda Anders
Johnsons 64 teser om folkhemmets ombyggnad. Boken kan rekommenderas till
kommunalpolitiker,offentliganställdaoch
alla vanliga medborgare, som skall vänja
sig vid att en valfrihetsrevolution just nu
pågår ute i kommunerna.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner