Print Friendly

Lillemor Lindberg; Myt och verklighet

Av Redaktionen | 31 december 1994


1994


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

LILLEMOR LINDBERG:
MYT OCH VERKLIGHET
I
Sverige är det i praktiken forbjudet
att ifrågasätta vissa forhållanden.
Gör man det anses man hysa de
mest bisarra åsikter och en mängd
debattörer kastar sig över den som vågar
ifrågasätta den etablerade sanningen.
En sådan tabubelagd fråga är jämställdheten.
Avigsidor
Har allt arbete och alla politiska beslut
som syftat till ökadjämställdhet verkligen
gett positiva resultat? Eller finns det avigsidor med att av ideologiska skäl tvinga
alla kvinnor att bli järnställda efter en och
samrna modell? Nationalekonomen
Anita Lignell Du Rietz har- inom ramen
for City universitets forskningsprogram
Den svenska socialstaterl – granskat den
svenska jämställdheten. Boken Myten om
jämställdhet välfärdsstaten innehåller
många intressanta citat av bl a Aleksandra
Kolbontaj och Alva Myrdal, som visar på
den starkt vänsterorienterade ideologi
med rötter i det sovjetiska samhället, som
inspirerat många av jämställdhetsrefomlerna.
Myteli ”‘” }iilltsliilldlwt i l’ä!färdsstatell. Anita Lignell
Du Rietz. City University Press 1994.
Socialistisk jämställdhet
Jämställdhetsarbetet blev ett redskap for
politikernas socialistiska ambitioner med
samhällets omvandling. Om man anser
kvinnor vara järnställda i den mån de
uppnått de socialistiska målen politiskt
aktivitet, kollektivisering av stora delar av
tjänstesektorn samt ökad kvinnlig
forvärvsfrekvens så har de svenska kvinnorna blivit jämställda.
Kvinnornas forvärvsintensitet ökade
från cirka 33 procent på 30- och 40-talen
till över 81 procent år 1990. Frånvaron är
dock mycket hög och endast 63 procent
av kvinnorna är i genomsnitt i arbete under året. Svenskorna deltidsarbetar också
i större utsträckning än kvinnor i andra
länder. 57 procent av alla yrkesverksamma kvinnor återfinnes i den offentliga
sektorn. Koncentrationen till denna sektor är unik for Sverige. I det övriga Europa arbetar många fler kvinnor i den
privata sektorn.
Fällan slagit igen
Högt skattetryck och stor offentlig sektor
har i Sverige setts som nödväneliga villkor
for jämställdhet. Genom att kvinnorna
blivit beroende av den offentliga sektorn
– både som anställda och som konsumenter av dess tjänster – har kvinnafallan sia- 282 Svt: NSK T IDS KRIFT
git igen. Privata alternativ till den offent- inte tagit över någon större del av hemarliga sektorns tjänster har ju motarbetats betet återstår for de jämställda svenskorna
under decennier och det är forst under de endast att dubbelarbeta och sköta såväl
senaste åren som kvinnor i dessa yrken yrkesarbete som hemarbete.
kunnat ta en annan arbetsgivare. Varfor skall den svenska kvinnan som
den enda i världen behöva dubbelarbeta
Låg andel mer än 60 tirrunar i veckan men endast ta
Anita Lignell Du Rietz refererar till betalt for 27 timmar? Mannen far betalt
många olika undersökningar om mäns for sina 41 timmar per vecka men det
och kvinnors levnadsforhållanden och svenska skattesystemet gör att båda mavillkor. En intressant uppgift är att ande- karna tvingas yrkesarbeta även när barlen kvinnor med högre utbildning är låg i nen är små.
Sverige. Även svenska män ligger i Anita Lignell Du Rietz visar hur kvirrutbildningshänseende under OECD-ge- nors halvtidsarbete inte nämnvärt har
nomsnittet. forbättrat familjeinkomsten efter 1976.
En forklaring torde vara att den be- Familjer med hemmafruar har däremot
gränsade lönespridningen gör att avkast- fatt en kraftig forsämring av sin inkomstningen på utbildningen blir relativt låg. situation.
Den högskoleutbildade svenskans lön
ligger t ex endast ungefår en tredjedel
över sekreterarlönen. I Frankrike ligger
den 124 procent över och i Storbritannien 112 procent över sekreterarlönen.
Kvinnorna har saknat incitament att söka
sig till manliga yrken och stannat i traditionella kvinnoyrken och dänned i den
offentliga sektorn.
Tabubelagd fråga
De höga marginalskatterna har gjort det
omöjligt for en familj att leva på en lön.
Att anställa någon for att utfora något av
hentarbetet när båda makarna yrkesarbetar är också så gott som omöjligt for
normala inkomsttagare. Den s k pigdebatten visar hur tabubelagd även denna
fråga är i dagens Sverige.
Då männen enligt alla undersökningar
Försummadfamilj
Att ökat forvärvsarbete inte leder till
ökad privat köpkraft och knappast heller
till någon egentlig total produktionsökning (i BNP) är unikt och har bara sin
motsvarighet i det ekonomiska systemet i
de forna öststaterna och Sovjetunionen.
Jimställdbeten har tenderat att i fOrsta
hand avse individuellt självforverkligande
och personlig självständighet. Det gäller
både barnens forhållande till foräldrarna
och kvinnans forhållande till mannen och
barnen.
Familjen som institution har fatt stå
tillbaka for politiska mål somjämställdhet
och forändrade könsroller.
Har denna utveckling – som styrs av
politiska beslut och inte minst av det
höga skattetrycket – verkligen motsvarat
283
vad de svenska kvinnorna önskar om de
själva far bestämma?
Anita Lignell Du Rietz refererar en
SIFO-undersökning får drygt två år sedan som tydligt visar på helt andra önskemål och lösningar. Hela 53 procent av
kvinnorna föredrog att yrkesarbeta fram
till barnens födelse, vara hemmafruar när
barnen är små och börja yrkesarbeta igen
vid lämplig tidpunkt med hänsyn till barn
och familj . Det paradoxala är att denna
modell som fårspråkades i Sverige på 50-
talet och som tillämpas i många andra
länder, tillåter kvinnor att yrkesarbeta
med sikte på karriär när barnen blivit
större. Undersökningar, som refereras i
boken, visar nämligen att de svenska
kvinnorna i mycket mindre utsträckning
än sina medsystrar i motsvarande länder
siktar på karriär i sitt yrkesarbete. Att det
torde bero på svårigheter får småbarnsmödrar att klara av dubbelarbete är ganska självklart.
CARL JOHAN LJUNGBERG:
Skenbar jämställdhet
För att nå riktig jämställdhet duger det
inte med en genomreglerad politiskt
styrd lösning får samtliga kvinnor. Anita
Lignell Du Rietz’ slutsats är att den
svenska kvinnan blivit oberoende av
männen men i stället styrs av politiska beslut från vaggan till graven utan möjlighet
att välja det sätt att leva som hon själv
önskar.
Nej, får det krävs ökad valfrihet får de
enskilda och järnställda villkor.
Det visar Anita Lignell Du Rietz med
sin bok. Den innehåller många intressanta uppgifter, analyser, referat av vetenskapliga undersökningar och inte minst
citat ur många skrifter. Den är väl värd att
läsas – både av kvinnor och män – och ger
mycket att reflektera över.
”TYSKLANDS GUNNAR STRÄNG”
OM ÅTERFORENINGEN
M
ina lärare och idoler hade
alla W eirnarrepublikens
politiska fasor, särskilt
minnena av dess fatala
inflationsbomb under huden. Så skriver
Dersdnvierige Weg i11 die rjfe11e Gesellschaft: Kritisclw
Armrerktmge11 zur dcutsclre11 Verci11igu11g. Karl
Schiller. Siedler 1994, 206 s.
förre tyske finansministern Karl Schiller.
Och Weimar skapade inte bara Hider.
Det gav med sin löneexplosion och vad
Thomas Mann kallade ”inflationens häxsabbat” också en dyrköpt statsfinansiell
läxa att nyttja när Tyskland efter 1945
skulle resas upp på nytt. Förtänksamt och
kräset mejslades då das Wirtschaftswunder
fram. Mer än på politisk ingenjörskonst
284 SVENSK TIOSKR II:T

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner