Lillemor Lindberg; Att skapa 200000 nya jobb
1994
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
LILLEMOR LINDBERG:
ATT SKAPA 200 000 NYAJOBB
F
å har åstadkommit en sådan debatt som universitetslektorn i
nationalekonomi vid Lunds
universitet, Anne-Marie Pålsson då hon lanserade sitt forslag om avdragsrätt for hjälp i hemmen. Nu har hon
givit ut en bok om detta ämne tillsammans med fil dr Erik Norrman. Denne
står for det avsnitt i boken som reder ut
de skattemässiga konsekvenserna av forslaget.
Den grundläggande iden är, att hushåll skall betraktas som företag och hemarbete därmed som en avdragsgill produktionskostnad. Inkomster och intjänade sociala förmåner skall kunna fordelas mellan olika personer – t ex mellan
makar, men också mellan dem och personer som anställs for att hjälpa till i hushållet. Som avdragsbar kostnad skall t ex
utgifter for städning, barnpassning och
gräsklippning räknas.
Förvärvsfrekvensen bland kvinnor är i
Sverige lika hög som bland män och andelen sysselsatta småbarnsmammor extremt hög. 75 procent av alla kvinnor
med något barn i åldern G-6 år är yrkesarbetande. Att det skulle finnas ett behov
Finns det en markt1adfor hemarbete?Anne-Marie Pålsson
och Erik Norrman. SNS Förlag 1994.
av en ”vit” marknad for hemarbete kan
det därfor inte råda något tvivel om. Men
det gäller inte bara småbarnsföräldrar
utan alla åldersgrupper, t ex pensionärer
som behöver mer hjälp än hemtjänsten
kan ge. Inte minst tonårsforäldrar, vars
föräldrar börjar bli gamla och sjuka, upplever ständigt hur de inte räcker till.
Begränsat ansvar
Anne-Marie Pålsson understryker också,
att ett system med avdragsrätt for hemarbete måste göras generellt for att undvika
missbruk. De som anställer en hjälp i
hemmet ikläder sig ett begränsat
arbetsgivareansvar och den anställde Br
social trygghet. Denna betalas emellertid
inte av skattemedel. Arbetsgivaren delar i
stället med sig av sina sociala förmåner.
Det nuvarande skattesystemet är progressivt och baserat på individens inkomst. Familjens sammanlagda nettoinkomst påverkas därfor av hur inkomsterna före skatt fordelas mellan makarna.
Inga incitament till ökat yrkesarbete
finns.
Pålssons forslag innebär det motsatta.
Bruttoinkomsterna delas upp frivilligt
mellan makarna, vilket Br till följd att familjens disponibla inkomster kan maximeras.
132 SVEN SK TIOSKRIFT
skattekilarna elimineras och ”svart” stänkliggöras då det hotar den offentliga
arbetskraft blir ”vit”. Sist men inte minst sektorn.
skulle många arbetslösa kunna fa arbeten Att även en del borgerliga stämmer in
inom denna sektor. i den kören är beklagligt och tyder på att
200 000 nya jobb
På den ”vanliga” arbetsmarknaden finns
det cirka 3,5 miljoner heltidsarbeten.
Pålsson uppskattar att cirka 45 procent av
allt arbete utfors i hemmen, vilket motsvarar 2,7 miljoner heltidsarbeten. Om
bara 5 procent av hushållen skulle anställa
någon, innebär detta 200 000 nya arbeten, vilket motsvarar hela antalet arbetslösa ungdomar.
Förslaget far en genomgripande skattemässig granskning av Erik Norrman.
Han konstaterar att skattemässiga avdrag
for hemarbete leder rill att skattesystemet
blir mera rättvist. Detta var ju en av utgångspunkterna för reformeringen av det
gamla skattesystemet.
Hur kommer det sig då att Anne-Marie Pålssons förslag motarbetas så ivrigt
inte bara från vänsterhåll? Förklaringen är
naturligtvis att det utmanar den svenska
modellen. Trots att det löser många problem och sänker samhällets kostnader
måste det följaktligen bekämpas och misdet socialdemokratiska problemformuleringsmonopolet fortfarande sätter spår.
Egentligen borde det ju vara självklart
att alla skall kunna utnyttja sin kompetens
fullt ut. Inte minst ur jämställdhetssynpunkt är det paradoxalt att den kvinnliga direktören – och den manlige dito –
far låta företaget betala sekreterarens lön,
medan samma person inte far dra av kostnaderna för hemhjälp och därför måste gå
ner i arbetstid.
Revolutionerande tankegångar
Ideer som motarbetats under decennier
har under de senaste åren plötsligt visat
sig vara gångbara även hos socialister.
Konkurrens har blivit accepterat och socialdemokraterna talar t ex varmt om att
de kommunala skolorna skall fa profileras.
Vem vet, om några år kanske AnneMarie Pålssons förslag blir lika accepterat?
Tills dess borde många läsa hennes och
Erik Norrmans bok och sätta sig in i de
revolutionerande tankegångarna.
SVENSK TIDSKRIFT 133
ATT SKAPA 200 000 NYAJOBB
F
å har åstadkommit en sådan debatt som universitetslektorn i
nationalekonomi vid Lunds
universitet, Anne-Marie Pålsson då hon lanserade sitt forslag om avdragsrätt for hjälp i hemmen. Nu har hon
givit ut en bok om detta ämne tillsammans med fil dr Erik Norrman. Denne
står for det avsnitt i boken som reder ut
de skattemässiga konsekvenserna av forslaget.
Den grundläggande iden är, att hushåll skall betraktas som företag och hemarbete därmed som en avdragsgill produktionskostnad. Inkomster och intjänade sociala förmåner skall kunna fordelas mellan olika personer – t ex mellan
makar, men också mellan dem och personer som anställs for att hjälpa till i hushållet. Som avdragsbar kostnad skall t ex
utgifter for städning, barnpassning och
gräsklippning räknas.
Förvärvsfrekvensen bland kvinnor är i
Sverige lika hög som bland män och andelen sysselsatta småbarnsmammor extremt hög. 75 procent av alla kvinnor
med något barn i åldern G-6 år är yrkesarbetande. Att det skulle finnas ett behov
Finns det en markt1adfor hemarbete?Anne-Marie Pålsson
och Erik Norrman. SNS Förlag 1994.
av en ”vit” marknad for hemarbete kan
det därfor inte råda något tvivel om. Men
det gäller inte bara småbarnsföräldrar
utan alla åldersgrupper, t ex pensionärer
som behöver mer hjälp än hemtjänsten
kan ge. Inte minst tonårsforäldrar, vars
föräldrar börjar bli gamla och sjuka, upplever ständigt hur de inte räcker till.
Begränsat ansvar
Anne-Marie Pålsson understryker också,
att ett system med avdragsrätt for hemarbete måste göras generellt for att undvika
missbruk. De som anställer en hjälp i
hemmet ikläder sig ett begränsat
arbetsgivareansvar och den anställde Br
social trygghet. Denna betalas emellertid
inte av skattemedel. Arbetsgivaren delar i
stället med sig av sina sociala förmåner.
Det nuvarande skattesystemet är progressivt och baserat på individens inkomst. Familjens sammanlagda nettoinkomst påverkas därfor av hur inkomsterna före skatt fordelas mellan makarna.
Inga incitament till ökat yrkesarbete
finns.
Pålssons forslag innebär det motsatta.
Bruttoinkomsterna delas upp frivilligt
mellan makarna, vilket Br till följd att familjens disponibla inkomster kan maximeras.
132 SVEN SK TIOSKRIFT
skattekilarna elimineras och ”svart” stänkliggöras då det hotar den offentliga
arbetskraft blir ”vit”. Sist men inte minst sektorn.
skulle många arbetslösa kunna fa arbeten Att även en del borgerliga stämmer in
inom denna sektor. i den kören är beklagligt och tyder på att
200 000 nya jobb
På den ”vanliga” arbetsmarknaden finns
det cirka 3,5 miljoner heltidsarbeten.
Pålsson uppskattar att cirka 45 procent av
allt arbete utfors i hemmen, vilket motsvarar 2,7 miljoner heltidsarbeten. Om
bara 5 procent av hushållen skulle anställa
någon, innebär detta 200 000 nya arbeten, vilket motsvarar hela antalet arbetslösa ungdomar.
Förslaget far en genomgripande skattemässig granskning av Erik Norrman.
Han konstaterar att skattemässiga avdrag
for hemarbete leder rill att skattesystemet
blir mera rättvist. Detta var ju en av utgångspunkterna för reformeringen av det
gamla skattesystemet.
Hur kommer det sig då att Anne-Marie Pålssons förslag motarbetas så ivrigt
inte bara från vänsterhåll? Förklaringen är
naturligtvis att det utmanar den svenska
modellen. Trots att det löser många problem och sänker samhällets kostnader
måste det följaktligen bekämpas och misdet socialdemokratiska problemformuleringsmonopolet fortfarande sätter spår.
Egentligen borde det ju vara självklart
att alla skall kunna utnyttja sin kompetens
fullt ut. Inte minst ur jämställdhetssynpunkt är det paradoxalt att den kvinnliga direktören – och den manlige dito –
far låta företaget betala sekreterarens lön,
medan samma person inte far dra av kostnaderna för hemhjälp och därför måste gå
ner i arbetstid.
Revolutionerande tankegångar
Ideer som motarbetats under decennier
har under de senaste åren plötsligt visat
sig vara gångbara även hos socialister.
Konkurrens har blivit accepterat och socialdemokraterna talar t ex varmt om att
de kommunala skolorna skall fa profileras.
Vem vet, om några år kanske AnneMarie Pålssons förslag blir lika accepterat?
Tills dess borde många läsa hennes och
Erik Norrmans bok och sätta sig in i de
revolutionerande tankegångarna.
SVENSK TIDSKRIFT 133