Print Friendly

Lennart Hedquist; Ge kommunerna ökad självstyrelse

Av Redaktionen | 31 december 1984


1984


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

LENNART HEDQUIST:
Ge kommunerna ökad självstyrelse
Ökad självstyrelse för kommunerna, mer
generellt statsbidrag och en kraftig
reduktion av det detaljerade
styrsystemet önskar moderaterna i
Uppsala. En rad moderata förslag som
beslöts under den förra mandatperioden
. har nu blivit fiirdiga, bl a ” Fribygget”
som möjliggjordes genom en rad
kommunala dispenser. l opposition har
nu partiet väckt tl’å heltäckande
gruppmotioner. En med målet att låta en
rad kommunala verksamheter komma
närmare ”marknaden” genom ökad
avgiftsfinansiering. Den andra m•ser en
total genomgång m•den kommunala
verksamheten i S)ifte att lägga delar
därav på entreprenad eller stimulera till
privata lösningar.
Kommunalrådet Lennart Hedquist är
sedan 1977 moderaternas gruppledare i Uppsala kommun och var
1977-82 byggnadskommunalråd.
Han är fil mag och var tidigare verksam inom näringslivet.
Kommuner och landsting svarar för dea
helt dominerande delen av den offentliga
sektorns verksamhet. Den samlade kommunala konsumtionen utgör cirka 25~
av BNP. Mot den här bakgrunden spelar
det en allt större roll för utvecklingen av
viktiga strukturfrågor för hela riket viJ.
ken politisk majoritet som styr även lokalt.
Ett viktigt mål är därför att de borger·
liga partierna 1985 erövrar/återerövrar
majoriteten i så många lokalt beslutande
församlingar som möjligt. Att det verk!~
gen har stor betydelse för den enskilde
medborgaren vilken kommunal politik
som förs skall jag visa med olika exempel från Uppsala – en av de kommullfl
där socialdemokraterna tog makten efter
valet 1982. (Det senare trots en mycket
kraftig mandatmässig framgång för Jll()o
deralerna från 16 till 21 mandat).
Moderat skattepolitik
Det första som hände när socialde11101
kralerna gripit makten var att Upp
mycket snabbt blev en högskatteko•
mun. Skatten höjdes med l krona per
skattekrona till 16,85 kr. Skatten hadt
tidigare under perioden 1972-1981 hi
lits oförändrad på 15 kronor. I ett utsiiJ
av ”tillfälligt” oförstånd (eller önskal
att begå politisk harakiri) hade dessutOI
mittenpartierna hösten 1981 drivit ige.
nom en höjning på 0,85 kr.
Vi moderater motsatte oss självf~
båda dessa skattehöjningar. I den m
rata kommunfullmäktigegruppen har
sedan ställt upp som konkret mål
skattesatsen snabbt skall kunna åt
föras till den tidigare nivån efter ett ””
regimskifte. Vi gick sålunda hösten lSI
fram med ett mycket detaljerat budgetalternativ som visade att skatten kunde
sänkas med l,85 kr. dvs med 2000-3 000
kr för de vanliga Uppsalahushållen. Det
intressanta med detta budgetalternativ
(110 mkr i lägre skatt i vår kommun) var
den effekt det hade även på centern och
folkpartiet. Det ”normala” – inte minst
hos dessa partier – är ju att en genomdriven skattehöjning ”accepteras” i efterhand. I det här fallet intog även centern och folkpartiet attityden att en sänkning var riktig och möjlig, i deras fall
med l krona, som ju var höjningen året
innan.
Resultatet blev sålunda att moderaterna i Uppsala gick ut med landets största
kattesänkning. Men centern och folkpartiet kom faktiskt med en skattesänkning som beloppsmässigt inte överträffades av någon annan moderat-grupp i
landet.
Episoden visar enligt min uppfattning
hur viktigt det är att utarbeta sitt budgetalternativ utifrån det egna politiska programmet och de budgetförutsättningar
det ger. Sannolikheten blir då större att
även centern och folkpartiet hamnar på
ett hyggligt förslag.
Även om vi alltså framlagt ett mer
markerat förslag kvarstår i kommunen
en klar bild av borgerlig enighet om möjligheten av en stor skattesänkning. Samarbetet med centern och folkpartiet är
också gott med inriktning på vad som
skall hända efter ett regimskifte 1985.
Redan hösten 1982 skrev vi fast ett
”samarbetsdokument” för oppositionstiden, i vilket bl a ett organiserat samarbete i de olika nämnderna reglerades.
Detta hindrar inte de olika partierna från
att profilera sig i frågor där vi inte är
209
överens. Erfarenheterna visar emellertid
att vi faktiskt blir överens riktigt bra,
trots att vi moderater mycket aktivt
driver på i en rad av våra hjärtefrågor.
Profilfrågor
I det moderata budgetalternativet ingår
en rad lokala moderata profilfrågor, som
tillsammans alltså bl a skulle leda till en
rejäl skattesänkning;
– Billigare alternativ inom kommunal
verksamhet, bl a för småbarnsomsorgen och fritidshemmen.
– Press på byråkrati eller ”over-head”-
kostnader (dessa ökar snabbt under
socialdemokratiska styret)
– Ökad avgiftsfinansiering – även på
nya områden
– Avveckling av fastighetsinnehav – leder i förlängningen bl a till att investeringsbudgeten kan finansieras med
mindre nya skattepengar. Det gäller
att ”omplacera” kommunala tillgångar i stället för att enbart skaffa nya.
En lägre skattesats innebär också att
kostnaderna för sociala överföringar blir
mindre och att arbetslösheten blir lägre.
(Arbetslösheten som alltid varit mycket
låg i Uppsala ökade till rekordsiffror med
s-politiken och skattehöjningen).
Heltäckande gruppmotioner
I anslutning till vårt budgetalternativ har
vi även nyligen väckt två heltäckande
gruppmotioner. Den ena berör möjligheterna till ökad avgiftsfinansiering av en
rad kommunala verksamheter. Vi har nu
skapat en beredskap att snabbt genomfö-
ra en genomtänkt politik på många områ-
den. Tanken är att låta en rad kommuna- 210
la verksamheter komma närmare ”marknaden”.
Ett litet men omdiskuterat exempel är
hemboklånen på biblioteken. Vårt förslag är här ett årskort på 75 kronor eller
för dem som så önskar ett klippkort som
berättigar till lån för 2,50 kr per boklån.
(Barn- och ungdomslitteratur undantagen från avgift). Systemet blir administrativt enkelt och skulle ge biblioteket
betydelsefulla intäkter på marginalen.
Genom avgiften skulle biblioteket – om
dess tjänster efterfrågas – kunna skaffa
sig bättre resurser för bokanslag än vad
man i dag i praktiken kan få när verksamheten är helt skattefinansierad. Avgifterna från den ”egna marknaden” bidrar även till en kvalitativ förbättring av
verksamheterna.
Det måste bli tillåtet att låta utvecklingen gå i litet olika banor
ute i kommunerna.
Den andra motionen avser en total genomgång av den kommunala verksamheten i syfte att lägga ut stora delar av den
på entreprenad alternativt stimulera till
helt privata lösningar.
Daghem som drivs på entreprenad av
t ex personal som bildat företag är en
lösning. Hemtjänst för äldre är ett annat
område där entreprenad på delar av
verksamheten kan öka kvaliteten, valfriheten och ge lägre kostnader. Sophämtning, fastighetsskötsel, lokalvård och
kostförsörjning är ytterligare entreprenadsområden som vi pekar på. Vissa
kommunala verksamheter kan helt föras
över till den privata tjänstesektorn. På
fritidsområdet kan föreningar och/eller
företag ta över många anläggningar.
Konsumentrådgivningen är en liten kom·
munal verksamhet, som kan avvecklas
till förmån för verksamhet hos banker,
handel, massmedia m fl.
Resultaten visar sig
Samtidigt som vi alltså för en offensiv
oppositionspolitik som påvisar vilka för·
ändringar som blir aktuella vid ett re·
gimskifte, kan vi glädja oss åt att en rad
moderata förslag som vi fick majoritet
för förra mandatperioden nu blommar ut
för fullt .
JM:s ”Fribygget” är relativt känt.
Hel~ projektets framgång byggde på att
en rad kommunala dispenser skulle ges,
vilka skulle möjliggöra ett billigare byggande (-25 % på en vanlig lägenhet). Genom att vi moderater under den borgerl~
ga majoritetstiden lyckades få till stånd
ett positivt ställningstagande till detta
projekt i Uppsala, har vi nu fått ett fint
utbud av billigare och bra lägenheter för
inte minst unga hushåll.
Ett annat omstritt projekt som vi drev
igenom under 1982 var byggande av ett
privat servicehus för pensionärer. Soc~
aldemokraterna försökte med alla medd
stoppa det. Men projektet fick kommunal markanvisning och en bildad bostadsrättsförening uppför f n cirka 200 lä-
genheter med privat service för äldre
Lägenheterna blir färdiga under 1984 och
vi räknar med att ”Ekebyhus” skall kunna stå modell för liknande projekt iandra
kommuner.
slutligen bör nämnas att vi moderater
under 1982 också lyckades föra in bevarandefrågorna i nya banor i kommunen.
Kulturellt värdefulla hus. varav många i
kommunens ägo. som hotades av rivning
är nu rustade . Uppsalaborna. som tidigare sett sin stadskärna genomgå en alltför snabb sanering och omvandling. har
de senaste åren därmed kunnat glädja sig
åt en resultatrik bevarandepolitik. Inte
minst har upprustningen i privat regi av
den tidigare kommunalägda och missskötta gamla saluhallen blivit en symbol.
Där åskådliggjorde vi kanske allra bäst
att den moderata ” privatiseringspolitiken.. på detta område höll när den sent
omsider blev verklighet. Nu fröjdar sig
Uppsalaborna åt resultatet.
Minska statens detaljstyrning
När vi nu blickar framåt har vi alltså en
hygglig beredskap att förändra politiken
på det lokala planet efter 1985. Det kan
onekligen stunda stora systemförändringar i många kommuner de närmaste
åren.
En viktig förutsättning är emellertid en
upprensning i flera av de styrande statsbidragsbestämmelserna m m som i dag
211
försvårar förändringar. Om vi ute i kommunerna skall ges verkliga möjligheter
att ändra i strukturerna i den offentliga
verksamheten på den viktiga detaljnivån. är en ökad självstyrelse nog det i
särklass bästa hjälpmedlet. Det statliga
regelverket i kombination med styrande
statsbidrag är i dag ett effektivt hinder
för nytänkande och möjligheter att
snabbt och informellt testa nya ideer i
praktisk verklighet.
Naturligtvis skulle man kunna tänka
sig att en borgerlig regering skulle kunna
förändra själva regelsystemet. Den bästa
förändringen skulle dock upplevas vara
ett mer generellt statsbidrag och en kraftig reduktion av det detaljerade styrsystemet. Då skulle vi förvisso få olika lösningar i olika kommuner.
l en situation där det är nödvändigt att
i den nuvarande offentliga verksamheten
pröva rader av nya ideer och uppslag.
ser jag det som en fördel. Det måste bli
tillåtet att låta utvecklingen gå i litet olika banor ute i kommunerna . Det blir på
den vägen vi kan få fram konkurrenskraftiga alternativ i den kommunala
verksamheten.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner