Print Friendly

Ledare; Våga ifrågasätta miljörörelsens budskapet

Av Redaktionen | 31 december 1997


1997


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

JONAS HELLMAN & ANDERS HULTIN:
Våga ifrågasätta
miljörörelsens budskap
T
roiigen i brist på andra visioner har
Göran Persson slagit
fast att socialdemokratins nästa uppgift
är att bygga ett ”ekologiskt uthålligt
samhälle”. Det låter harmlöst. Men
tyvärr öppnar det dörren for en lång
rad nya politiska misstag.
Socialdemokraternas ställningstagande innebär att partiet har köpt foreställningen att vår nuvarande samhällsordning inte är ekologiskt uthållig. Det är ett budskap som fåreträdare for miljörörelsen länge har spridit.
Traditionellt har socialdemokratin
varit ett tillväxtparti. Målsättningen
har varit att öka den materiella välfärden. Med miljörörelsens synsätt kan
många av de senaste årens politiska
misslyckanden beskrivas som framgångar. Sverige har sedan böljan av
1970-talet haft en lägre tillväxt än genomsnittet i OECD. För den som är
emot tillväxt måste det naturligtvis
betraktas som ett framsteg. Regeringens officiella linje är fortfarande
att arbetslösheten skall bekämpas genom att nya jobb skapas inom det
privata näringslivet. Men med miljö-
rörelsens synsätt är fler jobb och mer
tillväxt inte önskvärt. Då är arbetslösheten bara ett fordelningsproblem.
Vi bör dela mer rättvist på de jobb
som finns. Budskapet stämmer otäckt
väl överens med den politik som i
praktiken redan fors, även om regeringen i dag inte vill erkänna det.
Naivt näringsliv
I dag är huvudfrågan i den politiska
debatten vilken politik som är bäst
for att skapa nya jobb och öka välståndet. Enligt miljörörelsens synsätt
bör huvudfrågan i stället vara om det
över huvud taget är önskvärt att öka
det materiella välståndet.
Det låter otroligt att uppfattningen
att tillväxt är dåligt kan vinna något
större gensvar. Men faktum är att den
hittills nästan inte har mött något
mothugg alls. Näringslivets forhållande till miljörörelsen präglas av stor
naivitet. Uppfattningen att den nuvarande samhällsordningen i en generell mening inte är ekologiskt uthållig
har av många fåretagsledare godtagits
som en sanning.
Inte ens moderaterna har på allvar
gått i polemik mot miljörörelsens
budskap. Programmet Land för hoppfulla innehåller ett forsta trevande
forsök: ”Att människan är klok och
kapabel att ta sig an svåra utmaningar.
Att vi i dag framgångsrikt löser allvarligare och viktigare problem i vår
miljö än for bara några decennier sedan. Att människor i dag lever längre. Att fårre barn dör. Att nya naturresurser hela tiden upptäcks. Att vi
blir allt effektivare, forbrukar allt
mindre.”
I programmet varnas for miljörö-
relsens undergångsbilder: ”Osakliga
hotbilder skapar tyvärr en dålig
grund for konstruktiv politik. Är det
så att vi i dag lever i en for människan
sämre värld? Den pessimistiska utgångspunkten riskerar att leda till felaktiga slutsatser.”
Det är inte så att miljön på jorden i
normala fall är stabil och att den enda
påverkansfaktorn som finns är människan. Många vetenskapsmän hävdar
i dag att miljön förändrar sig betydligt över tiden. Det är inte bara människan som påverkar. Förändring är
det naturliga tillståndet. En del förändringar som miljörörelsen skyller på
mänskliga aktiviteter, kan i själva
verket vara orsakade av något helt
annat.
ren har ökat. Det finns också tecken
på att jorden har blivit varmare under
de senaste hundra åren. På NASA har
man räknat ut att jordens medeltemperatur har stigit med mellan fem
och sju tiondels grad.
En del forskare drar av detta slutsatsen att människans aktiviteter
kommer att ge upphov till drastiska
klirnatförändringar framtiden.
Om växthuseffekten verkligen på-
går är det dessutom troligt att den orsakas av många faktorer, allt ifrån
skogsavverkning till koldioxidutsläpp. Det räcker alltså inte enbart att
minska koldioxidutsläppen. En väl så
effektiv åtgärd kan vara att avreglera
jordbruket.
Med detta inte sagt att frågeställningen inte skall tas på allvar. Men
det är orimligt att tvinga människor
Andra ifrågasätter om genomsnitts- att ändra hela sin livsstil med hänvisVäxthusteorin
Miljödebatten i Sverige har hittills
mycket varit utformad som en tävlan
om vilket parti som är bäst på att tillgodose miljörörelsens krav. Något
parti är bättre på att motverka försurning, medan något annat är bättre på
att motverka koldioxidutsläpp. Faran
med detta är att miljörörelsens problemformulering ändå har godtagits.
temperaturen verkligen har ökat under 1900-talet.
En del tror att genomsnittstemperaturen har ökat, men ser andra förklaringar än koldioxidutsläppen – till
exempel att värmen från solen har
ökat.
Även forskare som anser att det
finns ett samband mellan temperaturen och ökade koncentrationer av
En problemformulering som god- koldioxid är oense om hur jorden
tagits med hull och hår är den så kallade växthusteorin. Teorin konstruerades för snart hundra år sedan av den
svenske fysikern och nobelpristagaren Svante Arrhenius. Arrhenius
hävdade att jordens medeltemperatur
kommer att stiga om vi ökar mängden gaser som hindrar värmen från
att komma ut i atmosfären, till exempel koldioxid.
I dag är de flesta forskare överens
om att mängden koldioxid i atmosfä-
kommer att reagera.
Men tänk om atmosfären verkligen
blir varmare, borde vi i så fall inte
göra något åt det?
Frågan är bara vad? De totala utsläppen i världen av koldioxid uppgår
till mellan sex och sju miljarder ton
per år. De svenska utsläppen uppgår
årligen till cirka 60 miljoner ton.
Grovt räknat innebär det att Sverige
bidrar med omkring en procent av de
totala utsläppen.
ning till att denna förorsakar koldioxidutsläpp. Det är också orimligt att
motivera till exempel ett bevarande
av kärnkraften med att det kommer
att leda till lägre koldioxiducsläpp.
Det finns mängder av andra argument för att bevara kärnkraften, men
att hänvisa till behovet av att hålla
nere koldioxidutsläppen är inte trovärdigt.
Olyckliga beslut
Det är viktigt att ta debatten om miljörörelsens problemformuleringar.
Annars riskerar vi att hamna i en situation där olika politiska partier tävlar
om vilket som är bäst på att införa regleringar som begränsar människors
handlingsutrymme. Reslutatet av en
sådan tävlan kommer att bli mängder
med olyckliga politiska beslut.
Sverige kommer än en gång att välja
fel väg.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner