Print Friendly

Ledare; Sysselsättningen

Av Redaktionen | 31 december 1982


1982


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

Sysselsättningen
Sysselsättningen är socialdemokratins
stora valfråga. I hänsynslöst partinit beskyller man ena dagen de borgerliga för
att ha slagit ut 140000 arbetstillfållen i
industrin sedan 1976, nästa dag heter det
att den borgerliga svångremspolitiken
hotar jobben för de offentliganställda.
Den socialdemokratiska propagandan
gentemot regeringen är desto mera missriktad som vad de borgerliga kan anklagas för snarare är en för stor omsorg om
jobben. Genom att sedan regimskiftet ha
satsat flera tiotals miljarder i industrisubventioner till olönsamma branscher har
man använt samhällets resurser till att
bevara dagens jobb på bekostnad av utveckling och framåtskridande som leder
till morgondagens arbetstillfällen.
I Sverige har under 70-talet spridit sig
någon egendomlig pessimism beträffande möjligheterna att upprätthålla full sysselsättning. Alla parter och partier är
ense om att Sverige behöver en större
industrisektor – om inte annat så för att
få balans i budget och utrikes betalningar
– men i nästa andetag skymtar uppfattningen fram att en sådan expansion ändå
inte kommer att leda till så många fler
arbetstillfållen eftersom robotar och datorer kommer att göra jobbet.
Och visst kommer den tekniska utvecklingen att fortsätta att minska behovet av mänsklig arbetskraft i processindustrier av olika slag liksom också i
verkstadsindustrin, men den tekniska utvecklingen skapar också nya jobb i nya
företag som tillverkar nya produkter. I
USA har under 70-talet nya industriområden växt upp som tillverkar och utvecklar produkter som inte fanns på 60-
talet. Silicon Valley utanför San Francisco är ett sådant exempel. Var skulle Japan varit i dag om inte högteknol
produktion också skapat arbetstil
för Japans stora befolkning.
Det finns ingen naturnödvändi
Sveriges tillbakagång som indus ·
tion. Vi har fortfarande naturriked
form av skog, vattenkraft och min
som ger oss försteg. Vi har en väl
vecklad samhällelig infrastruktur
många industriländer kan avundas
Får vi en slagkraftig automatiserad·
stri ger detta resurser över för inv
ringar och forskning och utveckling
ger oss fler industrier och fler företaa
basera vår välfärd på. Och framför
näringslivet består inte bara av ind
företag i egentlig mening! Servie ·
strin är på frammarsch i de utvec
länderna världen över. Konsultföre
växer som svampar ur jorden. v··
människans olika behov under en
längre livscykel föder nya service’
strier och nya företag. Varför har
färdslandet Sverige inte känt av
utveckling, som är så påtaglig i U
större utsträckning?
Den uppenbara förklaringen
svenskt näringslivs tillbakagång är
återkommande höjningar av skatter
löner har givit den svenska indus ·
hopplöst kostnadsläge. Vi har p·
oss själva ur marknaderna. Påståe
inte originellt men desto mera sant.
detta kommer de kostnadshöjande
hetseffekterna av arbetsmarknad
och en mängd andra lagar och regi
ar. Den svenska socialdemokratins
fattning att den service som sker i
lig regi är den bästa har stoppat e
sionen på serviceområdet. Hur
mindre och medelstora service
har aldrig fötts i Sverige på grund
IJilmuners och landstings monopolan- ?
erige med sina 8 miljoner invånare
sina naturresurser har alla möjlighellt fortsätta att vara en framåtskrits nation med arbetstillfållen för
Härtill krävs dock en realistisk polimtar hänsyn till den internationella
adens spelregler. Det svenska
265
kostnadsläget måste ner – ännu mer än
vad som nu är fallet – i relation till konkurrentländer. Rörlighetshindrande lagar och förordningar måste ändras och
fondhotet undanröjas. Och sist men inte
minst den nyskapande serviceindustrin
måste ges en chans genom en ändrad
inställning till privat service.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner