Print Friendly

Ledare; Socialdemokrati i kris

Av Redaktionen | 31 december 1981


1981


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

Socialdemokrati i kris
Av opinionsmätningarna att döma är allt väl
beställt med svensk socialdemokrati. Med
opinionsmässigt stöd av nästan halva folket
borde socialdemokratin kunna se valet 19B2 an
med tillförsikt. Men är detta verkligen hela
bilden? Döljs inte – under socialdemokratins
traditionsenligt släta yttre – problem och svå-
righeter som under påfrestning snabbt kan
föras upp till ytan.
I England håller Labour på att spricka i
kamp mellan moderata och vänsterextrema
engelska socialdemokrater. Striden gäller såväl
personfrågor som den politik som bör föras i
BO-talets England. I Västtyskland har Helmut
Schmidt, trots sina valframgångar, fått stora
svårigheter med olika falanger inom sitt parti.
Även Kreiskys socialdemokrater i Österrike besväras av schismer och i Norge har Nordli avgått i förhoppning att en yngre kraft, Gro Harlem Brundtland, skall kunna ge norska höyre
en bättre match i höst.
Europeisk socialdemokrati är i själva verket
en rörelse i kris. Ideologin stämmer inte längre
med verkligheten. Det gick bra att vara socialdemokrat under 50- och 60-talens expansionsår. När tillväxten i ekonomin var sådan att
ekonomiskt utrymme fanns för såväl ett infriande av vallöftena om ytterligare offentliga tjänster som en ökning av de enskilda konsumenternas egen konsumtionsstandard.
Nu är verkligheten en annan. Den lägre tillväxttakten i industriländernas ekonomier, oljeprishöjningarna samt följderna av alltför stora
offentliga åtaganden som leder till budgetunderskott ställer helt andra krav på den politik
som måste föras. Under 70-talet fick väljarna i
många europeiska länder uppleva baksidan av
den socialdemokratiska politiken: det växande
skattetrycket, det ökade krånglet och byråkratin, en sjunkande produktion, ett minskat utrymme för enskild rörelsefrihet och initiativkraft.
Den allmänna känsla av besvikelse över socialismens resultat som i dag gör sig gällande
inte minst i intellektuella kretsar i Europa har
säkert också sin grund i utvecklingen inom Sovjetblocket och i många u-länder. Den socialistiska utvecklingsmodellen har inte gett de uo·
derbara resultat varken i standardstegring eller
i folkligt deltagande som den troende vänslem
drömde om på 50- och 60-talen. Polen odl
Tanzania är påtagliga och aktuella exempel
som är svåra att förklara bort.
Västvärlden behöver inför BO-talet en på-
nyttfödelse av marknadsekonomin och det for.
står allt fler väljare i allt fler länder. Ävca
många socialdemokrater inser att verklighetca
kräver högerpolitik och det är denna insikt he~
en del socialdemokrater som sedan kommer i
brytning med de mera vänstertrognas uppfatt·
ning.
I Sverige har socialdemokratin valt en extrem oppositionsrolL S säger nej till allt rad
regeringen föreslår. Genom denna taktik vinner
man åtminstone en fördel, partiledningen behöver varken inför väljarna eller inför de egna
partileden tala om vilken alternativ politik par·
tiet förordar i dagens läge. Den oenighet som
säkerligen finns också inom svensk socialdemokrati om vilken politik man bör föra inför~
talet döljs på detta sätt.
Men missnöjespolitiken kostar också pi
Svensk socialdemokrati riskerar att förlora sil
inrikespolitiska profil. I opinionsmätningar
mellan val kan man skörda vackra siffror dl
medborgarna genom att hålla på oppositio011
bn uttrycka sitt allmänna missnöje med regeringen och den ekonomiska åtstramningen.
Men vilka blir samme medborgares övervägandtn när han i valhandlingen skall bestämma
vilka partier som i regeringsställning skall bära
ansvaret för landet nästa valperiod? Kan inte
IOCialdemokratins avsaknad av ett inrikespolitiskt program då bli en svår belastning för parlitt?
143
Den klyfta som i dag finns mellan de krav på
politikens utformning som 80-talets verklighet
ställer och den socialistiska ideologin, den klyftan är en realitet även för svensk socialdemokrati. Än så länge har partiet inte visat någon
förmåga att överbrygga den.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner