Print Friendly

Ledare; Moderaterna bör gå i täten för moderniseringen av skolan

Av Redaktionen | 31 december 1997


1997


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

JONAS HELLMAN & ANOERS HULTIN :
Moderaterna bör gå
moderniseringen
ust nu går det väldigt bra för
moderaterna. Partiet ligger
över 30 procent i opinionsmätningarna, och om det
vore val i dag skulle moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna och centern tillsammans fa egen majoritet.
Den moderata partistämman
Umeå uppvisade ett parti i harmoni.
Den gav också prov på en ny och ödmjukare ton. Borta är den enda vä-
gens-politik. Nu är det öppenhet
som är moderatemas ambition, både
i synen på nya lösningar och i synen
på människor.
Allt ser bra ut. Men det är viktigt
att moderatema inte tror att allt är
bra. Ty även om moderatema politiskt har ett bra läge, är läget inte bra
for Sverige. Och Sveriges problem
blir vid en eventuell borgerlig valseger med automatik moderaternas
problem.
Ett område där det mer än någonsin finns skäl till nytänkande är utbildningspolitiken. Visst genomförde
2
den borgerliga regeringen 1991-1994
flera bra utbildningsreformer. Men så
här med ett par års distans är det lätt
att konstatera att den viktigaste forändringen återstår.
Trots alla utbildningsreformer har
utbildningsinstitutionerna inte hängt
med i utvecklingen. På privata företag har arbetsformerna och arbetsmiljön helt förändrats under de senaste
10-20 åren, men i skoloma har nästan inget hänt.
K atederundervisning vanligast
När Skolverket 1992 genomförde sin
nationella utvärdering visade det sig
att traditionell katederundervisning
fortfarande var den i särklass vanligaste undervisningsformen. Andelen av
undervisningen som gick ut på att lä-
raren föreläser och ställer frågor hade
inte minskat sedan 1967, som var det
år verket järnförde med. Två tredjedelar av skoloma bedrev genomgå-
ende undervisning i 40-minuterspass.
Var femte skola hade ingen organisation for fortbildning av lärare.
SVEN SK T!DSKRIFT
t täten för
av skolan
Det hindrar inte att många som arbetar inom skolans värld tycker att
det har skett alldeles for mycket forändringar. Förklaringen till den
motsägelsefulla bilden hänger samman med hur skolreformerna har genomförts. Ofta har det gått till så att
politikerna har fattat ett centralt beslut om hur alla skolor i hela landet
skall göra. Några större ansträngningar att forankra besluten bland skolpersonalen har inte gjorts.
Resultatet har blivit att lärarna ofta
har motverkat förändringarna. En del
av de pedagogiska ideerna som lanserades under 70-talet skulle säkert ha
kunnat fungera – om de hade förverkligats på skolor där de hade personalens och föräldrarnas stöd. Men
eftersom politikerna försökt tvinga
alla skolor att anamma ideema har
reformforsöken misslyckats. Dels
fungerar inte samma undervisningsmetoder for alla elever och lärare,
dels gjorde motståndet att ideerna inte forverkligades fullt ut.
Den svenska skolpolitiken har
länge kännetecknts av att det funnits
två politiska alternativ, varav båda
forordat centralreglering. Vänstern
har forordat att alla skolor skall ha
mer av grupparbeten och mindre av
betyg. Högern har forordat att alla
skolor skall tvingas ha mindre av
grupparbeten och mer av betygssättning.
Under de senaste åren har moderaterna övergivit tron på centralstyrning inom utbildningsområdet. Istället har folkpartiet övertagit den traditionella högerlinjen..
För en framtida borgerlig regering
är det viktigt att ha rätt problernformulering: felet med den svenska skolan är inte att det är fOr fa matematiktimmar i den enhetliga läroplanen,
utan att det finns en enhetlig läroplan. Det är inte avsaknaden av betyg
på mellanstadiet, utan avsaknad av
konkurrens, som har gjort att utvecklingen stått stilla.
Även om det inte går att säga exakt
hur den nya tekniken bäst kan utnyttjas inom utbildningsområdet, är
det lätt att inse att den kan utnyttjas.
Framtidens klassrum
En bild av hur framtidens klassrum
kan se ut far man om man besöker
centralskolan i Heby. Där har Apple
utrustat eleverna i en skolklass med
varsin bärbar dator. Bänkarna har
ställts upp som ett ”v”, och vid spetsen finns en storbildsskärm som alla
datorerna är anslutna till. Vid behov
kan eleverna visa hela klassen vad de
har gjort på storbildsskärmen.
På kvällarna kan eleverna ta hem
sina datorer och göra läxorna. Via
elektronisk post kan de hemifrån
kommunicera med varandra.
En del hävdar att det inte alls kommer att finnas några klassrum i framtidens skola. Föreläsningssalar kommer att finnas, men i vanliga fall
kommer eleverna sitta och arbeta vid
sina kontorsarbetsplatser. Så gör eleverna i Botkyrka friskola. Deras skolarbete påminner även i övrigt ganska
mycket om hur arbetet är upplagt på
en modern kontorsarbetsplats.
För det forsta har eleverna flextid.
De kan komma när de själva vill mellan vissa klockslag på formiddagen
och gå när de själva vill mellan vissa
klockslag på eftermiddagen.
Enligt rektorn Per Svangren fungerar det alldeles utmärkt for mellanstadieelever att ha flextid. 90 procent
av skolans elever kan ta detta ansvar,
och de övriga 10 procenten far lärarna hålla ett särskilt öga på. Det fungerar även att eleverna själva lägger upp
sina scheman.
Skolarbetet på Botkyrka friskola
bildning. Många av dessa ideer kommer aldrig att kunna fOrverkligas,
men om bara en del kan forverkligas
räcker det for att det skall uppstå ett
behov av nya utbildningsformer.
Moderaterna bör gå i täten for moderniseringen av skolan. Det handlar
inte om att skriva detaljerade forordningar om hur undervisningen i alla
skolor i hela landet skall bedrivas.
Ideerna måste komma underifrån.
Det som moderaterna främst av allt
kan bidra med är reformer som sätter
igång en successiv utvecklingsprocess.
Viktigt med ansvarstagande
Därmed inte sagt att moderaternas
skolpolitik bör bli helt könlös, och
att partiets enda uppfattning bör vara
att alla skall fa göra som de vill. Det
går att ha en bild om i vilken riktning
skolan bör utvecklas utan att for den
skull tycka att allting måste centralstyras.
Moderaternas uppfattning om hur
landets skolor skall se ut bör bli mer
lik moderaternas uppfattning om hur
går till stor del ut på att eleverna utfor landets arbetsplatser skall se ut. Det är
projektarbeten som de sedan redovisar for sina lärare. Med hjälp av uppgifter från böcker och Internet skriver de rapporter och uppsatser om
olika ämnen. Ibland håller lärarna foreläsningar också. Men projektarbetsformen är ofta en effektivare inlärningsmetod.
Det finns många vilda ideer om
hur man i framtiden skulle kunna använda multimediateknik inom utSVENSK TID SKRIFT
fel att reglera hur enskilda foretag
skall arbeta. Men det hindrar inte att
det i grova drag går att skilja mellan
vad som är bra och vad som är dåligt.
Det är viktigt att medarbetarna på
landets foretag far ta ansvar, att de utvecklas i arbetet och att de belönas
om de utfor en god arbetsinsats.
Detsamma bör gälla for landets elever. Bland annat därfor är det fel att
centralstyra.
3

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism