Print Friendly

Ledare; Moderat väg

Av Redaktionen | 31 december 1981


1981


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

Moderat väg
Moderata San;lingspartiet står inför ett
generationsskifte. Det är både löftesrikt
och medför risker.
Moderata Samlingspartiet har under
70-talet byggt upp en politisk profil som
möts med respekt och aktning. Partiet har
återigen blivit ett parti att lita på. Dess
budskap i frågor som skola, skatter, bostä-
der, byråkrati, rättstrygghet, den enskildes
frihet och ansvarstagande berör den enskilde medborgaren i dennes vardagsliv
och känns angcläg t och verklighetsanpassaL
Allteftersom den ekonomiska krisen förvärras möter Moderata Samlingspartiet
ökande väljarstöd. Förklaringen är inte
den traditionella – att ett borgerligt parti
på högerkanten lyckas exploatera missnöjesstämningar i tider av ekonomiska
svårigheter. I stället har Moderata Samlingspartiet på ett tidigt stadium förmått
ta upp och formulera kritik mot den överstora offentliga sektorn. Partiet har helt
enkelt rätt analyserat ett av det moderna
välfärdssamhällets huvudproblem före
alla andra partier. Därmed har Moderata
Samlingspartiet kommit att göra i stort
sett samma sak som Centerpartiet gjorde
ett decennium tidigare. Centern uttryckte
reaktion mot centralisering och oförståelig
storskalighet, utan att de andra partierna
förmådde inse att Centerpartiet därmed
hade fångat en viktig strömning hos de
enskilda människorna.
Historien om Centerpartiets uppgång,
nedgång och fall är viktig att inhämta för
Moderata Samlingspartiet. Det ligger visserligen ett helt annat förnuft i Moderata
Samlingspartiets kritik av den offentliga
sektorn än i Centerpartiets kritik av storskalighet och kärnkraft. Men man skall
inte göra sig den föreställningen att det är
så mycket lättare att bekämpa den offentliga sektorn än det en gång var för Centerpartiet att bekämpa kärnkraftsutbyggnaden. Och det är just i framgången att uppnå vad man ställt i utsikt som väljarna
kommer att hämta sitt besked om hurm·ida de även fortsättningsvis skall stödja
Moderata Samlingspartiet.
Det påstås ibland – ofta från moderaternas politiska motståndare – att det
skulle finnas en motsättning mellan partiets mer liberala politik, främst på det
ekonomiska området, och partiets konscr·
vativa samhällsåskådning. Detta är en felsyn. Det går alldeles utmärkt att förena
uppfattningen att statsmakten skall vara
stark med att den skall vara begränsad.
Det staten skall sköta skall staten sköta
bra. Det staten inte sköter bra är det bättre att låta marknadskrafterna hjälpa till
att lösa.
Skall Sveriges ekonomiska problem
kunna lösas, krävs det att ett parti står
upp för en tämligen klar och oförskräckt
kritik av den offentliga sektorn och hela
den föreställning om gradvis utbyggnad av
den offentliga sektorn som behärskat
svensk politik under lång tid. Och gör inte
Moderata Samlingspartiet detta, kommer
ingen annan att göra det. Tar det moderata partiet på sig rollen som samhällskritiker, kommer andra partier att följa efter.
Folkpartiet kan av flera skäl inte tåla att
moderaterna tar hand om hela den stats·
kritik som tillhör det liberala idcarvet.
Man forlorar väljare och – viktigare –
man inser att moderaterna har rätt. Moderata Samlingspartiet ger därmed genom
en tämligen starkt profilerad politik den
praktiska forutsättningen får ett klart liberalt ekonomiskt alternativ i svensk politik.
Det finns en besvikelse hos många allmänborgerliga väljare över att fårändringarna efter 1976 inte har varit större. Besvikelsen har dock i fårsta hand drabbat Centerpartiet och Folkpartiet. Väljarnas fårtroende får moderaterna kvarstår i stor
utsträckning. Insikt måste vinnas om att
forlustema i kompromisser och tröghet i
maktutövningen bäst bekämpas genom en
väl utformad praktisk politik. Den moderat som tar på sig regeringsansvar – det
må vara i en kommun, i ett landsting eller
för hela landet- kan inte komma tomhänt
till sin taburett. Personen i fråga måste
bära med sig en mycket klar och väl utarbetad föreställning om vad han praktiskt
vill genomfåra.
Moderaternas framgångar under 70-talct bär Gösta Bohmans signatur. Gösta
Bohman har betonat det politiska budskapets betydelse och behovet av fasthet och
konsekvens i politiken. Att kravet på sanningssägande och trovärdighet kan tvinga
fram betydande offer, t ex i form av lämnade statsrådsposter, har inte avskräckt Gösta Bohman. Samtidigt som han har sett
359
botaodet av Sveriges sjuka ekonomi som
sin huvuduppgift har han alltid värjt sig
får att offren på pragmatismens och trepartisamverkans altare skulle komma att
krossa de grundläggande ideerna i Moderata Samlingspartiets politiska filosofi.
Det saknas inte arbetsuppgifter får en
ny moderat partiledning. Den frigörelsens
och ansvarstagandets politiska filosofi som
Gösta Bohman med sådan briljans analyserar i anförande efter anförande måste
omsättas i praktisk politik. Detta kräver
många och svåra överväganden, där partiet ingalunda har tänkt färdigt.
Den opinionsmässiga framgång partiet
har väckt har inte motsvarats av en lika
stark mobilisering av organisation och
medlemmar. Här har moderaterna mycket
att lära av H0yre i Norge.
Skall partiet kunna infria löftena om att
bli det breda, stora alternativet till socialdemokratin !ar det inte enbart bli ett storstadsparti. Partiet måste söka sin fårankring runt om i Sverige och i detta arbete
bättre utnyttja de personella resurser som
finns representerade i organisationen och i
riksdagsgruppen. En talrik riksdagsgrupp
är en stor tillgång får den partiledning som
fårstår att rätt mobilisera och tillvarata
dess krafter.
Nu stundar det 80-tal under vilket 70-
talets ideer skall omformas till praktisk politik.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner