Print Friendly

Ledare; Högervindar

Av Redaktionen | 31 december 1984


1984


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

l
Högervindar
President Reagans stora valseger tillskrivs hans person och inte hans politik.
Särskilt skickliga i den tolkningen är
statsminister Palme och hans socialdemokratiska kör. Det vore förargligt för
statsministern och hans parti om bara
något år efter att de beslutat att förklara
högervinden för avklingad de var tvungna att erkänna att en betydande majoritet
av Förenta Staternas väljare röstat för
den klaraste och i svenska ögon ”förskräckligaste” exponenten av denna politik. Så mycket enklare då att förklara
Ronald Reagans framgång med hans skå-
despelarbakgrund och därmed förknippade skickliga framträdanden i TV.
De som vill göra Amerikavalet till ett
rent personval utan förklaring i den politiska verkligheten gör sig dock skyldiga
till en grov och felaktig förenkling. I
amerikanska väljares ögon står Ronald
Reagans person mycket klart för en politisk linje. Väljarna har visat sin preferens
för en fortsättning av denna politik gentemot den som Walter Mondale företrä-
der.
Två huvuddrag går att urskilja i Reagans politiska profil. Den ena är upprättandet av Förenta Staternas anseende
och kraft som en stor nation. Reagans
satsning på försvaret och verbala antikommunism är en del av detta. Det andra och för amerikanska väljare säkerligen viktigaste draget i Reagans politik är
hans attityd till regeringsutövningen och
ekonomin. Reagan sänker skatterna och
litar till de fria marknadskrafterna. Han
vill begränsa politikernas och den offentliga byråkratins makt. Han är inte fångad
av någon högröstad intressegrupp och
tycks lyssna ganska förstrött till deras
krav. Ett av de vanligaste svar man får
när man frågar amerikaner varför det
gått så bra ekonomiskt för deras land
under senare år är att Reagan haft förstånd att inte lägga sig i. Han låter människor och företag sköta sitt. Just denna
del av Reagans politiska filosofi, att
minska statens roll och myndigheternas
intrång i de enskilda människornas liv är
en huvudförklaring till att amerikanerna
röstat på honom i stället för på Mondale.
Att rösta på Reagan därför att man
tror att han kommer att låta en själv och
det amerikanska samhället utvecklas
mera av egen kraft än övriga alternativ är
inte detsamma som att tycka att han är
underbar. Tvärtom torde det vara lättare
att överse med fel och brister hos en
non-interventionistisk president än en
interventionistisk sådan. Kanske detta
också varit en av Reagans fördelar i
kampen med Mondale.
Nej, högervindarna blåser fortfarande
över världen och det inte bara i USA. I
september vann det konservativa partiet
i Kanada sin största valseger någonsin.
Lämnar vi den nordamerikanska kontinenten och nalkas vad som kallas den
tredje världen så är det påtagligt att hö-
gervindarna blåser även dAr. Det mest
uppseendeväckande exemplet är Kinas
försök till nyorientering. Detta efter
marxistiska principer centralstyrda och
genomreglerade land söker nu i växande
utsträckning tillämpa marknadsekonomiska lösningar. Även i Afrika finns exempel på marxistiska regimer som börjar
tvivla på de marxistiska principernas
funktionsduglighet.
Grunden för de nya strömningarna i
världsopinionen är att söka i människors
upplevelse av utvecklingen i öst och väst
och i utvecklingsländerna. Medan en rad
länder runt om i världen som tillämpar
marknadsekonomiska principer kan
peka på en enastående ekonomisk utveckling så är socialismens frukter såväl
ofrihet som materiell ofärd.
I Europa görs jämförelsen mellan kö-
och bristsamhällena i öst och välfården i
väst. I Asien kan Kinas utveckling jämföras med de dynamiska marknadsekonomierna i Japan, Sydkorea, Taiwan,
Malaysia, Thailand, Filippinerna osv.
Flera av dessa länder har också lyckats
med en spridning av den nya välfärden
till de breda befolkningsgrupperna. I Afrika kan en jämförelse göras mellan den
katastrofala utvecklingen i Tanzania,
Moc;ambique och Angola och det bättre
läget i de marknadsekonomiskt inriktade
Kenya, Zambia och Malawi.
Ett av regleringar och offentliga utgifter nedtyngt Västeuropa, för vilket tidigare och nuvarande socialdemokratiska regeringar har stor skuld, kanjämföra
sin utveckling med Förenta staternas.
Sedan början av 70-talet har nära 15 miljoner nya jobb skapats i USA varav huvuddelen i det enskilda näringslivet. Under samma tid har Europa förlorat l ,5
miljoner arbetstillfällen. Enbart under
Reagans hittillsvarande fyra år som president har antalet arbetande ökat med 5
miljoner och 900 000 nya småföretag har
skapats.
De jämförelser som nu görs har bara
bödat att påverka världsopinionen. Den
marknadsekonomiska renässansen befinner sig i det första av ,sina årtionden.
Den teknologiska utvecklingen med dess
515
främjande av kommunikation mellan
människor och länder kommer att underlätta jämförelser, diskussion och debatt.
Människorna får ökade möjligheter att
själva bedöma olika politiska filosofiers
framgångar och misslyckanden. Jämfö-
relser kommer att göras mellan hur olika
länder har löst likartade samhälleliga
problem och vad dessa lösningar innebär
för medborgarnas välfärd.
Högervindarna är oroande för svensk
socialdemokrati. De blåser och ruskar
om i ett välfärdsbygge som inte får ifrå-
gasättas. Den rörelse för ökad självbestämmanderätt åt medborgarna som drar
igenom en rad av jordens länder går
tvärs emot den interventionistiska politik som är svensk socialdemokratis
främsta kännetecken. Få socialistiska
rörelser i västvärlden har gått så långt
som svensk socialdemokrati när det gäller att upprätta monopol för den offentliga sektorn på betydande delar av samhällslivet. Få medborgare i väst är så
styrda, genomreglerade och beskattade
som de svenska. Få medborgare i väst
behöver därför så väl de nya frihetsvindarna som vi svenskar.
Högervindarna är på väg att skapa en
ny politisk situation i världen. Sovjetväldet är på ideologisk reträtt. De förhoppningar som måste knytas till marknadsekonomins landvinningar är att ekonomins frigörelse också leder till politisk
demokrati och en fungerande rättsordning. Frihet och välfärd är vad vanliga
människor önskar sig, oavsett ras, kön,
hudfårg eller geografisk hemvist.
‘l
(
l

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner