Print Friendly

Ledare; Fondval

Av Redaktionen | 31 december 1985


1985


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

Fondval
Socialdemokraternas enda egna positiva
valbudskap är att Sverige är på rätt väg.
Resten av den socialdemokratiska valrö-
relsen går ut på att på sedvanligt sätt
varna för vad som skulle hända om Hö-
gern kommer till makten.
Den kraftiga devalveringen har lett till
en temporär förbättring av vinster, produktion och bytesbalans, vilket är fullständigt normalt för kraftiga devalveringar, i synnerhet om de råkar sammanfalla i tiden med en topp på världskonjunkturen.
Denna temporära framgång har lett till
en delvis äkta, delvis spelad framgångsberusning inom den socialdemokratiska
rörelsen. Samma känsla har också rått
inom en del borgerliga kretsar. Stigande
vinster och aktiekurser har fått förlåta
mycket.
När nu vinster, bytesbalans och aktiekurser börjar peka neråt igen är det dags
att göra en nykter analys av den faktiska
situationen. Sverige har stora underskott
i bytesbalans och statsfinanser. Samtidigt ligger inflationen i internationell
toppklass och arbetslösheten har under
den senaste konjunkturuppgången legat
kvar på en hög nivå.
Socialdemokraterna står generande
tomhänta inför den omläggning av politiken som kommer att visa sig objektivt
nödvändig.
Man skall heller inte ha några överdrivna förhoppningar om att de borgerliga partierna på tre år skall mäkta genomföra några underverk. Men det skall man
heller inte kräva. Det är ett långt och
mödosamt arbete som ligger framför de
partier som skall bryta den socialdemokratiska modell som nu har nått vägs
ände.
På tre år hinner man bara en bit. Desto
viktigare då att stegen går åt rätt håll.
Socialdemokraterna kommer inte att gå
åt rätt håll. De kommer att fortsätta med
det tredje steget, mot det som de kallar
Ekonomisk Demokrati och som vi kallar
Socialism.
Årets val är det första valet sedan socialdemokraterna införde löntagarfonderna. Så länge Sverige har löntagarfonder är Sverige på fel väg. Då är vi
nämligen på vägen mot socialismen.
De borgerliga partierna har lovat att
avskaffa löntagarfonderna. Det stämmer
dock till eftertanke när man konstaterar
vilket litet utrymme som fondfrågan har
fått i de borgerliga partiernas valagitation.
Man kan ha olika mening om den kortsiktiga bedömningen av väljarnas intresse för fondfrågan. De borgerliga valstrategerna synes vara av den uppfattningen
att väljarna efter tio år nu är trötta på
fonddebatten. Det kan vara sant. Men
väljarna vet vad de tycker om fonderna.
De tycker inte om fonderna. Och om
fonderna blir en stridsfråga i valet kommer många väljare som tvekar mellan
blocken eller mellan vallokalen och sofflocket att låta fondfrågan bli avgörande.
Ett återkommande tema i den socialdemokratiska förkunnelsen har i många
år varit att de borgerliga partierna med
tiden har accepterat alla de reformer som
socialdemokraterna har fått kämpa för
att genomdriva mot det borgerliga motståndet. Ett uteblivet borgerligt tydligt
och klart krav på och engagerat och engagerande argumentation för fondernas
avskaffande kommer att påverka både
de socialdemokratiska och de borgerliga
väljarna på både kort och lång sikt.
Alla de socialdemokratiska väljare
som med tvekan och oro ändå röstat på
sitt gamla parti kommer att kunna andas
ut. Deras parti hade nog rätt om fonderna också, även om det verkade egendomligt, kan de säga sig.
De borgerliga väljare som vann fonddebatten men förlorade 1982 års val kan
komma att resignera. De är beredda att
fortsätta striden tills segern är vunnen,
men de väntar på stridstrumpeterna. De
vill inte höra signalen för Faran Över.
Faran är inte över.
Fonderna är inte bara ett hot. De är en
realitet. De skall avskaffas. Och de skall
avskaffas nu. För var dag som går växer
risken för att de skall upplevas som en
345
bit av vardagen. Den som idag tror att
det är svårt, sakligt eller politiskt, att
avskaffa fonderna nu har all anledning
att frukta att det kommer att bli än svårare att göra det 1988. En borgerlig valförlust 1985 är ingalunda någon garanti för
valseger 1988. Människor och institutioner anpassar sig. Den siste kapitalisten
är bara alltför villig att sälja rep.
I årets val kan väljarna säga nej till
Palme och löntagarfonder. De kan uttala
att den socialdemokratiska s k Tredje vä-
gen är en återvändsgränd och att den nya
ekonomiska kursen kan börja läggas ut.
Ingen tror att att det kommer att bli lätt,
men alla vet att det är nödvändigt.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner