Print Friendly

Ledare; En ny skattebetalarnas förening

Av Redaktionen | 31 december 1997


1997


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

-·JONAS HELLMAN & ANOERS HULTIN:
En ny skattebetalarnas
förening
F
rågan har ställts många
gånger: Vad gör egentligen skattebetalarnas
förening? Efter socialdemokraternas återkomst till makten har skatterna återigen chockhöjts. Ändå har vi inte fatt
uppleva någon bred folklig skatterevolt.
Men att lägga hela skulden for detta på skattebetalarnas forening är
orättvist. De kampanjinsatser som
foreningen har gjort mot höjningen
av fastighetsskatten har varit bra. Om
det på något område hörs skatteprotester, så är det just på detta. Snarare
är problemet den attityd som gör att
borgerligheten väljer att delegera
skattefrågan till en forening som de
inte själva engagerar sig i. Det anses i
vissa borgerliga kretsar inte tillräckligt ”fint” att tala for sänkta skatter.
Alltså överlåter man det till någon
annan.
Moderaterna har i och for sig alltid
forordat sänkta skatter. Men de övriga borgerliga partierna har ofta nöjt
2
sig med att säga att skatterna inte kan
höjas ytterligare. Det totala skattetrycket har med folkpartiets, kristdemokraternas och centerns synsätt alltid varit ungefår ”lagom”. Oavsett
hur högt det har varit.
Och inte ens inom moderaterna
har alla tagit skattefrågan på fullt allvar. För många moderata kommunoch landstingspolitiker har sänkta
skatter mer varit ett partimantra som
de upprepat i diskussioner än något
som de haft praktiska planer på att
genomföra.
Undergräver välfärden
Samtidigt blir det allt mer uppenbart
att de höga skatterna håller på att undergräva välfården i det svenska samhället. Justeringar av arbetsrätten i all
ära, men vi kommer att tvingas leva
med massarbetslöshet så länge vi har
ett skattesystem som konsekvent
nästan fOrdubblar kostnaderna for arbetsinsatser.
För den som skall betala är det en
väsentlig skillnad mellan om en anSVENSK TIDSKRIFT
ställning kostar 7.000 kronor i månaden eller nästan 14.000 kronor i må-
naden. (Nästan 14.000 kronor blir
kostnaden om den som utfor arbetet
skall ha ut 7.000 kronor efter skatt.)
LO-ekonomen Dan Andersson har
på regeringens uppdrag utrett vilka
åtgärder som kan vidtas for att öka
antalet jobb inom tjänstesektorn. I
utredningen konstateras att de höga
skatterna slår ut tjänstejobb.
Dilemmat är dock att skattema är så
mycket for höga, att det skulle ge
den offentliga sektorn stora inkomstforluster att sänka dem. Alltså har staten inte råd att göra något åt problemet, resonerar Andersson.
Dan Anderssons uppgivenhet är
anmärkningsvärd. Under valrörelsen
1994 påstod socialdemokraterna att
de skulle låta arbetslöshetsbekämpningen gå fore allt annat om de kom
till makten. I dag står det klart att de
låter arbetslöshetsbekämpningen underordnas sådant som att hålla fast vid
de nuvarande skatte- och bidragsnivåerna.
Om vi skall komma till rätta med
arbetslösheten måste vi göra något åt
skatterna. Insikterna om detta har
ökat åtminstone inom borgerligheten. För ett par veckor sedan skrev
till exempel Dagens Nyheters chefredaktör Hans Bergström en signerad
artikel på ledarsidan där han forklarade att det är dags fOr en ”skatterevolt”. ”Går man i detalj igenom de
olika regeringspaket som motiverats
med budgetunderskottet, från hösten
1994 och framåt, blir det tydligt att
besparingarna via regeländringar i bidragssystem har varit forbluffande
små. Att budgetunderskottet håller
på att forsvinna har i allt väsentligt
andra orsaker”, skrev Bergström.
Bland annat att skatterna har ”höjts
dramatiskt”.
Positiv till skatterevolt
”Det behövs en motvind. Regeringspartiet måste ta känna att snålblåst kan komma från mer än ett
håll”, fastslog han.
Med sitt uttalande har Bergström i
och fOr sig inte sagt att han själv
kommer att ansluta sig till skatterevolten. På sedvanligt borgerligt sätt
vill han helst delegera till någon annan. Men han är i varje fall positiv till
att en skatterevolt kommer till stånd.
Artikeln innehåller inga slängar mot
”populister” som vill sänka skatten.
Hans Bergströms artikel var foranledd av programmet ”Summerat” på
söndagskvällen. I programmet diskuterade bland andra skatteminister
Thomas Östros och Riksbanksfullmäktiges ordforande Kjell-OlofFeldt
skattepolitiken. Programmet var intressant så till vida att det uppmärksammade att även låginkomsttagare
betalar höga skatter i Sverige. Det
framgick till och med att det ofta är
de höga skatterna som gör hushåll bidragsberoende.
Moderaterna har under den senaste
tiden lyft fram att skattepolitiken har
negativa konsekvenser även for hushåll med låga inkomster. Kanske är
diskussionen i ”Summerat” ett tecken på att denna vinkling håller på att
ta fotfäste i den allmänna debatten?
Det är bra att moderaterna agerar.
Men det räcker inte. Det behövs en
bredare folklig opinionsbildning i
skattefrågan.
Vad som egentligen skulle behövas
är en ny skattebetalarnas forening.
Inte fOr att ersätta utan snarare for att
komplettera den befintliga. En forening som koncentrerar sig på att driva frågan att vanliga hushåll betalar
for höga inkomstskatter i Sverige.
Målsättningen måste vara att bryta
mark for en skiftesreform. Lägre skatter måste skiftas mot lägre bidrag. Vi
har kommit så långt i skatterryck och
offentliga utgifter att i stort sett alla
hushåll forst ger och sedan tar tillbaka
SVENSK TIDSKRIFT
en stor andel av sin inkomst. Denna
rundgång är inte forsvarbar. En forändring måste genomforas som innebär att hushållen från början rar behålla en större andel av de pengar
som de tjänar ihop. Ett argument for
detta är att människor måste ta större
frihet att själva bestämma hur de skall
disponera sina pengar. Ett annat att
de ekonomiska villkoren for att arbeta och anlita arbetskraft måste forbättras.
Alla resurser redan uppbundna
En reform där man skiftar lägre skatter mot lägre bidrag är egentligen nå-
got som alla partier borde kunna ställa upp på. Det handlar inte om fordelningspolitik. Poängen är att nivån
på de offfentliga åtagandena skruvas
ned ett snäpp, så att systemet blir mer
hanterbart och överskådligt. Problemet idag är ju att politikerna är forhindrade att genomfora rationella
forändringar eftersom alla resurser redan är uppbundna.
skattefrågan är inte enbart en fråga
om ideologi, utan också en fråga om
handlingskraft.
Det behövs en organisation som
arbetar med att sprida insikt om detta. En organisation som kan forena
fornyare i olika läger.
Om det är i någon politisk fråga
där det behövs en kraftsamling infor
valet 1998 så är det i skattefrågan.
3

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner