Print Friendly

Ledare; En annan förändringsstrategi

Av Redaktionen | 31 december 1997


1997


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

-JONAS HELLMAN & ANDERS HULTIN:
En annan förändringsstrategi
E
n vanlig foreställning i
den politiska debatten
är att Sverige skall
forändras genom en
konstitutionell reform; politikerna skall sätta sig ner
och komma överens om en ny ordning med lägre skatter, lägre offentliga utgifter och massor med självbindningar. Det är inget fel att diskutera
med denna utgångspunkt. Dock forefaller det osannolikt att det i praktiken kommer att bli så. Och om det
blir så är det troligen for att den politiska majoriteten måste, inte for att
den egentligen vill.
Så har det varit med de flesta stora
politiska forändringar som skett under 80- och 90-talen: avregleringen
av valutamarknaden, skattereformen,
BU-medlemskapet och så vidare.
Förändringskraften har kommit utifrån, genom att omvärlden forändrats
och konkurrenstrycket tvingat fram
en åtgärd. Undantaget är en del av de
forändringar som genomfordes under
den borgerliga regeringsperioden
2
1991-1994, vilka faktiskt stod inskrivna i de borgerliga partiemas program.
Även under denna regeringsperiod
var emellertid två av de största fOrändringarna – saneringen av statsfinanserna samt övergivandet av den fasta
växelkursen – mer ett resultat av yttre tryck än av egna planer.
T idens tecken
Det yttre trycket på den svenska ekonomin har knappast avtagit. En av
vårens stora nyheter var till exempel
att Ericsson utreder möjligheten att
flytta sitt huvudkontor utomlands.
Det går inte att locka kompetenta utländska medarbetare till Sverige med
de nuvarande inkomstskatterna, hävdar Briessons koncemchefLars Ramqvist.
Regeringen kontrade med att säga
att den skalllägga ett forslag om lägre
skatter for ”utländska experter”.
Sannolikt är detta ett tidens tecken.
Fler och fler grupper kommer med
tiden att behöva undantas från de hö-
SVENSK TIDSKRIFT
ga svenska inkomstskatterna. BU-byråkraterna har redan ordnat sig en
gräddfil. Nu är det de utländska experternas tur. Och om utländska experter skall fa lägre skatter, varfor
skall svenska experter med motsvarande arbetsuppgifter beskattas hö-
gre?
När handeln på Internet kommer
igång på allvar kommer detta att ställa till med betydande bekymmer for
skattemyndigheterna. Hur skall de
kunna hålla kontroll över vilka affä-
rer som sker? Och hur skall de kunna
beskatta dessa affärer?
Det är inte svårt att se ett scenario
där svenskar genom Internet kan
skaffa sig ett konto i en utländsk
bank. Man kan sedan göra affärer
med andra svenskar som också har
utländska konton. Verksamheten
sker i Sverige, men pengama finns
någon helt annanstans, utom myndighetemas kontroll.
Resultatet av detta kommer med
tiden bli att varu- och tjänstebeskattningen tas bort. Åtminstone for sådana varor och tjänster där det är lätt att
komma undan skatten.
Konkurrensutsätt Sverige
Det sorgliga med denna utveckling är
att den inte blir särskilt rättvis. Om
utländska experter med höga inkomster inte betalar svenska inkomstskatter, varfår skall då en snabbköpskassörska – med betydligt lägre inkomst
– tvingas göra det? En del hävdar till
och med att de skatteobjekt som med
tiden kommer att återstå är fastigheter och lågutbildad arbetskraft. Det är
från dessa källor som alla skatter måste tas ut.
Det är möjligt att den politiska majoriteten vid det laget kan lyckas
samla sig får en större konstitutionell
reform. Men vägen dit är lång och
friktionsfylld. En målsättning bör
därfår vara att skynda på utvecklingen så att den blir mindre smärtsam. Ju
fortare den politiska majoriteten känner sig pressad att åstadkomma en
förändring, desto bättre.
Den snabbaste vägen att åstadkomma detta är sannolikt inte att börja i
själva reformen, utan att börja i fårändringskrafterna. Avgörande får hur
snabbt utvecklingen kommer att gå
är hur hårt trycket utifrån upplevs.
Den effektivaste vägen att fårändra
Sverige är således att vidta så många
åtgärder som möjligt får att konkurrensutsätta Sverige. Ju mer konkurrens, desto fortare kommer det att gå.
Vilka åtgärder är det i så fall som
skall vidtas? Menyn ser inte riktigt ut
som den brukar göra.
En strategisk fårändring skulle till
exempel kunna vara att avskaffa skillnaden mellan A- och B-aktier. Den
nuvarande indelningen innebär att
olika aktier har olika röstvärde. De
aktier som ägs av svenskar har som
regel högre röstvärde än de aktier
som ägs av utlänningar.
Om denna ordning fårändrades
skulle det uppstå ett kraftigt förändringstryck på det svenska näringslivet. Den nostalgi och den lojalitet
som i dag binder de svenska storfåretagen till Sverige skulle upphöra.
Avgörande får var verksamheten fårläggs skulle bli var den kan bedrivas
bäst och billigast, inte var cheferna är
födda och har sina släktingar.
En annan strategisk fårändring är
invandring. Med fri rörlighet över
gränserna är det svårt att upprätthålla
orimligt generösa bidragssystem.
Detta har vi redan ratt erfara i
Sverige. Moderaterna gör i sitt framtidsprogram Landför hoppfulla ett fårsök att diskutera hur vi skall kunna
SVENSK TIDSKRIFT
utforma välfärdssystemen så att de tål
invandring. Budskapet nådde bevisligen inte fram. Den väg som Sverige
kortsiktigt har valt är – trots allt tal
om solidaritet – att sluta gränserna.
Ytterligare en strategisk fårändring
är att avreglera jordbruket. Om Östeuropa fick sälja sina jordbruksprodukter fritt i väst skulle detta innebä-
ra en fårbättring får de svenska konsumenterna, och ett kraftigt fårändringstryck på de svenska livsmedelsproducenterna. Maten skulle bli bättre och billigare.
Förändringsprocesser
Förändringar som dessa är fårstås svå-
ra att vinna politiskt gehör får.
Konkurrensutsättning är inte populärt – särskilt inte om det är man själv
som skall utsättas. Ändå tror vi att det
ligger en poäng i att börja tänka i
dessa termer.
I den turbulenta tid vi lever i är det
viktiga inte vilka detaljprogram olika
politiska partier säger sig vilja fårverkliga, utan vilka förändringsprocesser de medvetet eller omedvetet
kan tänkas sätta igång.
Ett undantag i turordningsreglerna
vid uppsägning kan återställas, men
det kommer aldrig gå att återreglera
valutamarknaden.
3

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism