Print Friendly

Ledare; Efterlyses-En moderat EU-agenda

Av Redaktionen | 31 december 1995


1995


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

LEDARE
EFTERLYSES: EN MODERAT
EU-AGENDA
O
uvertyren till EUs regeringskonferens 1996 på-
går just nu. Medlemsland efter medlemsland
levererar sina synpunkter och positioner i
de frågor som ska upp till behandling.
Redan i Maastrichtöverenskommelsen
bestämdes i princip den kommande regeringskonferensens agenda. På den står till
exempel institutionella frågor kring
beslutsprocesserna, utrikes- och säkerhetspolitik (andra pelaren) och frågor
som rör immigration, flyktingar och polisiärt samarbete (tredje pelaren).
Fördjupning och utvidgning
Även om åsikterna om vilka frågor som
är viktigast och hur de ska lösas går kraftigt isär har det ändå utvecklats en konsensus inom EU kring behovet av att nu
forst hantera fordjupningen av samarbetet, for att därefter gå vidare med
utvidgningen av EU österut.
Det är alltså inte något ”antingen
eller”, utan som så många gånger forr i
det europeiska samarbetets historia, ett
”både och”. Samtidigt finns det en
naturlig och logisk ordning i vilken man
bör göra saker och ting.
· Att det finns ett starkt behov av forändringar i beslutsprocesserna inser de flesta.
Ett i allt väsentligt intakt regelsystem som
en gång designades for sex samarbetande
stater, utsätts naturligtvis for stora påfrestningar när medlemsantalet nu kan forväntas stiga till 20 eller rent av 25.
Klassisk konstitutionsdebatt
Successiv fordjupning och utvidgning
innebär också att den grundläggande
frågan om samarbetets karaktär och syfte
måste upp på agendan igen. Vilka är fundamenten, och hur ser de institutioner ut
som bäst forvaltar och utvecklar samarbetet? Egentligen är det ingenting annat
än en klassisk konstitutionsdebatt men
med federala fortecken som på nytt måste
väckas till liv.
· EUs utvidgning österut kommer att
vara den slutliga bekräftelsen på berlinmurens och kommunismens fall och
utgör den enda realistiska möjligheten att
66 SVENSK TIDSKRIFT
hindra en ny tudelning av Europa. Men så snart som möjligt. Formellt kan dock
därmed är det också självklart att EU forhandlingar om medlemskap inte
måste bölja staka ut den väg som det inledas forrän det traktat som blir resulutrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet tatet av regeringskonferensen 1996 är
ska ta framöver. undertecknat och ratificierat.
Allt detta talar for att regeringskonfeFördjupning kan försvåra rensens agenda bör vara begränsad och
· Till detta ska också läggas alla de frågor väl avgränsad så att processen inte drar ut
som har att göra med hanteringen av på tiden i onödan.
gränserna mellan de gamla och nya medlernsländerna: människors möjligheter att
passera gränser, flyktingmottagning, terrorismbekämpning, kampen mot narkotika etc.
· Slutligen är det uppenbart att EVs jordbruks- och regionalpolitik måste fa en
annan fom1 och omfattning om länderna
i central- och Östeuropa ska kunna bli
fullvärdiga EV-medlemmar.
I mycket av detta finns forstås dimensioner som inte enbart har med underlättandet av utvidgningen att göra. I själva
verket skulle en del av fordjupningen till
och med kunna forsvåra utvidgningen
österut. Den integration som det tagit
kärnan av EV-medlemmar decennier att
utveckla och anpassa sig rill, ska ju nu nya
medlemsländer anamma på avsevärt kortare tid, och det kommer att kosta på.
Men vinstema är avgjort mycket större
for båda parter, och insikten om detta är
trots allt hyggligt utbredd (även om det
muttras på sina håll om nationell trångsynthet nu när forberedelseprocessen
infor kommande medlemskapsforhandlingar inletts).
Det faktum att det kommer att ta tid
for länderna i central- och Östeuropa att
integreras fullt ut i EV är dock ett starkt
argument for varfor processen bör starta
Institutionella frågorna sekundära
Tyvärr går den svenska EV-debatten 1
motsatt riktning, i den mån den går
någonstans överhuvudtaget. Socialdemokraterna har till exempel i flera sanmunhang deklarerat att de ser de institutionella frågorna som sekundära. Först
måste EV bestämma sig for vad man vill
uppnå inom viktiga politiska områden,
och sedan kan man fundera över vilka
medel som krävs for att uppnå detta.
Från regeringshåll har det därfor nu
utgått propåer om att Sverige avser att
prioritera frågor som sysselsättning,
miljö, jämställdhet och konsumentfrågor
framfor till exempel beslutsformer och
utrikes- och säkerhetspolitik.
Destruktiv uppfattning
Det snällaste man kan säga om detta är att
det möjligen ansluter väl till en traditionell, svensk, social ingenjörstradition.
Likväl är det en destruktiv uppfattning.
Dels därfor att det visar att man inte har
forstått hur EU fungerar eller insett
vidden av det politiska och historiska
skede som EV nu står infor. Dels därfor
att denna inställning riskerar att marginaIisera Sverige i den kommande debatten,
eftersom övriga aktörer intagit en annan
SVENSK TIDSKRIFT 67
l
\
\
position. l inte på något sätt att vara sista ordet i
Tyvärr har det inte heller hörts särskilt debatten om federalism, subsidiaritet och
mycket från oppositionen i denna fråga. det europeiska samarbetets själ.
Moderaterna lär i skrivande stund överväga ett sanuåd inom partiet, men hittills
har det kommit ut mycket litet som visar
vilka frågor som partiet prioriterar eller
vilka lösningar som man foredrar.
Väntar på Bildt
Det forefaller tyvärr som om hela partiet
väntar på att Carl Bildt ska peka med hela
handen. Det vore väl i och for sig en vällovlig gärning eftersom även han varit
märkligt passiv i denna fråga. Men det
varken kan eller får vara en forutsättning
for att debatten inom moderaterna ska
komma igång. Det finns tillräckligt
många kompetenta och insiktsfulla europapolitiker i partiet for att det ska kunna
ske Carl Bildt forutan.
Det handlar dessutom inte bara om
den svenska politiken och positionen
infor en kornnunde regeringskonferens,
även om den är nog så viktig. I allt detta
ligger också betydelsen av att partierna
gör agendan for det europeiska sarnarbetet till en självklar del av den politiska
debatten och det offentliga samtalet.
Regerings-konferensen 1996 kornn1er ju
Principiell konstitutionstext
Redan nu har det till exempel forts fram
seriösa forslag om att bygga om EUs konstitutionella grund. Att allt oftare revidera
och bygga ut en allt mer obegriplig fordragstext så som nu skett har inte precis
ökat fortroendet for EU och dess grundlagar hos medborgarna. En lösning på
detta problem skulle kunna vara att göra
om den del av EUs fordragstexter som
härrör från Romfordraget till en mer
principiell konstitutionstext – ett slags
EUs Magrta Charta – som blir mer
beständig, får större tyngd och som
därmed kan vinna större respekt hos
medborgarna.
Konkreta förslag
Det finns naturligtvis även andra
modeller som kan väljas. Men det viktiga
är att denna diskussion kommer att bli
aktuell, kanske snarare än vi forestiller
oss. Och då måste vi vara väl forberedda,
med genomtänkta ståndpunkter och med
konkreta och goda forslag.
68 SVENSK TIDSKRIFT

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner