Print Friendly

Ledare; Dygdernas återkomst

Av Redaktionen | 31 december 1995


1995


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

DYGDERNAS ÅTERKOMsT?
debatten
D
en svenska
brottas med – eller borde
brottas med – frågan hur
man bygger ett samhälle
med social medkänsla; ett som tar hand
om sina barn, gamla och sjuka, utan att
det offentliga spenderar 70 procent av
BNP. Lösningen är inte att göra allt
precis som nu, fast med litet mindre
pengar. Snarare är det ett samhälle där
individer och familjer tar mer ansvar får
sig själva och varandra. Men hur inför
man ett sådant samhälle när decennier
använts åt att motarbeta dess grundläggande värden?
I den amerikanska debatten ställs
frågan hur man kan hejda den moderna
civilisationens cancer: Bronxifieringen av
samhället, där droger, brott, arbetslöshet
och faderslösa familjer fårör det civiliserade samhället och berövar människor
den mest fundamentala drivkraften av alla
– den att ha ödet i sina egna händer. Att
ösa pengar över getton löser inga problem, tvärtom, det cementerar dem. Det
krävs drömmar, drivkrafter och dygder.
Men hur inför man sådant?
I Östeuropa ägnas tankarna åt hur man
egentligen inför marknadsekonomi.
Statliga konglomerat kan bli privata.
Nödvändiga institutioner som äganderätt
och näringsfrihet kan införas och garanteras i lag. Men i grunden får en marknadsekonomi ligger också värden som
pålitlighet, respekt for avtal och personligt ansvar. Hur införs det efter 50 år med
ett system som byggt på motsatsen?
Tre delar av världen och tre frågeställningar, som alla pekar mot det civila samhället som nyckeln. Men det civila samhället låter sig inte organiseras och institutionaliseras som den offentliga sektorn.
Det är något som uppstår därfår att det
kan lösa en uppgift får människor –
trygghet, omsorg, säkerhet eller vad det
kan vara. Och det kan bara uppstå om det
finns en gemensam grund av värden, som
inte bara är allmänt omfattade utan också
150 SVENSK T!DSKRIFT
rationellt vettiga för den enskilde. På den draförsäkringen, arbetslöshetsförsäkpunkten är det illa ställt.
Det är lätt att se hur det kan ha blivit
så. Värderelativismen har sedan Axel
Hägerströms dagar haft ett fast grepp om
svensk samhällsutveckling. Samhällsnyttan har antagits vara något objektivt
och vetenskapligt kalkylerbart, för vilket
moraliska principer och heliga värden
varit hinder. Värderelativismen skapade
den sociala ingenjörskonsten och en stat
som gärna moraliserar, men inte har så
mycket moral. Den skapade ett samhälle
där ingen knappast ens reagerar över att
”välgörenhet” blir synonymt med förnedring eller att sjuksköterskefackets
talesman kallar det för en stor framgång
när de sista tendenserna till att se yrket
som ett kall är utrotade
Ömsesidig hjälpsamhet
Värden eller dygder må anses som ädla
eller fina, men de kan aldrig uppstå eller
överleva om de inte också är rationellt
kloka för den enskilde. En viktig poäng
med att ge en hjälpande hand till andra är
att andra kanske också hjälper mig, som
bekant. Och kan man ta det för sannolikt
att folk är hyggligt pålitliga minskar transaktionskostnaderna i en ekonomi. Men
om de sunda dygderna inte är praktiskt
möjliga eller vettiga att hålla på, kommer
de så småningom att förtvina.
Den så kallade Aspen-deklarationen
sammanfattade ”sex kärn-värden”: pålitilighet, respekt, ansvar och medborgarskap. Tag i stort sett vilket som helst av
de stora svenska sociala systemen – förälringen, arbetsskadeförsäkringen, sjukersättningen, socialbidragen, bostadssubventionerna, föreningsstödet, presstödet,
invandrarpolitiken, RAS, GAS eller LAS
– och ställ frågan: främjar eller motverkar
systemet pålitlighet, respekt, ansvar och
medborgarskap? Där har vi en del av
svaret till varför det civila samhällets
dygder och värden är i kris.
Bigott Wadköping
Visst pekar många sociala indikatorer på
att en hel del var bättre förr, men förr är
inget alternativ. Visst vore det bättre om
inte varannat äktenskap slutade i skilsmässa, men ingen förtjänar att låsas fast i
olyckliga äktenskap av ekonomiska skäl.
Visst låter det fint med föräldrakooperativ, grannskap och små gemenskaper,
men den som någon gång lett en vägsamfållighets- eller bostadsrättsförenings
sammankomst om kabel-TV, känner
begränsningen. Visst vore det bra med
litet mer social kontroll, men kanske inte
utanför mitt hus. Och visst finns det en
punkt när allt det fina i dygder och
värden övergår i det bigotta, intoleranta
och statiska Wadköping.
Sverige behöver en rejäl liberalisering
av i stort sett vaxje samhällsområde, men
också en fastare förankring i enskilda
dygder och fasta värden. Häremellan
finns såväl ett ömsesidigt beroende som
spänningar. Det är en av vår tids viktigaste diskussioner som vi vill bidraga till i
detta temanurnn1er om dygdernas återkomst i ett liberalt samhälle.
SVENSK TIDSKRIFT 151

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner