Print Friendly

Ledare; Det avslutade riksmötet

Av Redaktionen | 31 december 1977


1977


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

Det avslutade riksmötet
Rikselagen har hemförlovats och därmed
har det första riksmötet på 44 år under en
borgerlig regering ;!\·slutat sitt värv. Även
under detta å1· har propositionerna duggat
t~itt, om än icke i den högt uppdrivna takt
som präglade herrar Palmes och Lidboms
längd föräldraförsäkring, förbättrat stöd åt
de handikappade. En hel del vallöften har
redan förverkligats. Dit hör t ex reformering
av egenföretagarnas beskattning, en höjning
av det avgiftsfria beloppet vid uttag av ATP
för företagare och fria yrkesutövare, slopannästan h) stcriska lagstiftningsiver åren de av makeprövningen i det studiesociala
70 – 76.
:\långa lagförslag låg i det närmaste färdigskrivna i departementen när regimskiftet
~igde rum. Dc har sedan på ett mer eller
mindre lyckat s~itt retuscherats och stuvats
om av de borgerliga. Bättre har resultatet
blivit när den nya regeringen från början
om händerhaf’t f’iir’fat tarskapet.
Den borger·liga regeringens initiativ och
,·edermiidor under sin första höst- och vårtemlin a,·speglas i riksdagstrycket. Där finns
den nödtvung-na satsningen på sysselsättningen. Den första budgeten lades fram;
tn>ls ett rekordunderskott gavs den en expansiv inriktning mr att motverka nedgången i industrisyssclsiittningen. Där återfinns
:ust ramningspaketet med momshöjningen.
Dii1· finns de m<”tnga sär·skilda propositionerna med miljarder :uvarven, åt rederinäringen, ;Il teko-indusu·in, åt större för-lustföretag
på br·uksoner, åt NJA. illa har det smakat
för mången borgerlig riksdagsman att i utskotten bejaka dc statliga subventionerna till
nä1·ingslivet. Men altemativet hade varit värre: att den borgerliga regeringens första regeringsår skulle priiglas av en sysselsättningskris!
De borgerligas bestämda viUa att föra vidare en socialt inriktad reformpolitik har dokumenterats i riksdagsarbetet genom förslag
om höjda pensioner och bambiclrag, förstödet, ökade resurser åt hemsjukvården.
För att få en rättvisande bild av regeringens initiativ under de första åtta månaderna
måste utredningsväser~det tas med i bilden.
Parallellt med att riksdagen förelades förslag om utvidgad rösträtt för utlandssvenskar samt en länsdemokratireform tillsatte regeringen en utredning om en ytterligare
förstärkning av skyddet för de medborgerliga fri- och rättigheterna. Problemetmed den
växande byråkratin angrips med inte mindre än fyra utredningar. De tre skatteutredningarna fick nya direktiv samt en ny tidsplan, som skallmöjliggöra för regeringen att
ta ett samlat grepp om skatteproblematiken
inför 1979 års val. Även på bostads- och
markpolitikens område har vissa antisocialistiska förslag lagts fram. Nedrustningen av
försvaret bromsas upp i försvarspropositionen.
Som framgår av denna genomgång har regeringen använt sig av den nyvunna regeringsmakten och i praktisk handling visat vilka möjligheter innehavet av denna makt ger
att vrida samhällsutvecklingen i en annorlunda riktning: Samtidigt har regering och
borgerlig majoritet i riksdagen haft gott om
tid att konstatera hur trögt det svenska statsmaskineriet är med den nådiga tågordningen genom utredningar, remissförfarande
och lagförfattande. Allvarligare har för regeringen varit att nödgas konstatera hur litet
manöverutrymme en vansköu ekonomi ger
dem som skall styra landet.
Ekonomin och kärnkraften är de två stora
stötestenarna för regeringen. Båda två måste hanteras på ett någorlunda rimligt sätt under innevarande valperiod om regeringen
skall få förnyat förtroende i 1979 års val. Det
är frestande att säga att ekonomin är den reella frågan av de två. Reell såtillvida att Sverige under ett antal år har levt över sina tillgångar och att vi i dag har en utlandsskuld
som måste betalas av och ett kostnadsläge
som måste rättas till. Kärnkraftsfrågan ärnaturligtvis reell i den meningen att problemet
med vår och världens energiförsörjning på
ett eller annat sätt ruåste lösas, men den nuvarande låsningen i ärendet skapades i valrö-
relsen.
Det är inte bara regeringens aktivitet som
191
avspeglas i riksdagst rvcket utan ocks:t den
nya oppositionens. l partimotion efter panimotion utvecklar socialdemokraterna sin
gamla in\’anda politik. Det är intressant och
beaktans\’ärt att konstatera hur litet <t\’ Il)-
tänkande en slagen socialdemokrati ännu
lyckats prestera. Kraven handlar om ökad
statlig styrning, ökat statligt ägande, höjda
arbetsgivaravgifter, en ny generalklausu l på
skatteområdet osv. l tal efter tal i kammaren
utvecklar Olof Palme sina teser om S\’ek och
skrämselkampanj, om socialdemokratin som
det enda löntagarpartiet och därmed de enda legitima makthavarna. Full fan framåt i
gamla hjulspår tycks vara det socialdemokratiska lösenordet. Därmed kommer valet
1979 mera att handla om den borgerliga regeringens sätt au sköta sig än om den eventuella lockelsen i ett socialdemokratiskt alternativ.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner