Print Friendly

Ledare; Demokratins försvar

Av Redaktionen | 31 december 1982


1982


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

Demokratins försvar
Under våren och sensommaren har
Svensk Tidskrift innehållit en rad artiklar om demokratin – om hot mot den,
om försvaret av den och inte minst om
demokratin själv. Artiklar har skrivits av
Gösta Bohman, Erik Anners, Stig
Strömholm, Nils Andren, Gustaf Petren,
Anders Björck, Nils Elvander, Gunnar
Heckscher, Hans Bergström, Gunnar
Biörck och Carl-Johan Westholm.
Tonläget i artiklarna har genomgående
varit lågt. Skälet har nog inte varit att
hoten mot demokratin uppfattats som
svaga eller avlägsna. Skälet är snarare
att de flesta inlägg bärs upp av en betydande respekt för ämnet och frågeställningen. Demokratins försvar är för viktigt för att föras i ett högt röstläge. Det är
inte fråga om att övertrumfa debattmotståndare. Det är inte fråga om att vinna
en debatt. Det är – som Svensk Tidskrift
skrev i upptakten till artikelserien – frå-
gan om att ständigt vinna demokratin
åter. Det erbjuder då föga tröst om man
vinner samtliga debatter om demokratin
men förlorar demokratin.
Respekten för temat kräver nyanseringar.
En första nyansering gäller hoten mot
demokratin. Det finns inte skäl att hävda
att demokratin står under akut eller direkt hot. Frågan är istället vad som ligger
i en förlängning av den samhällsutveckling som vi är inne i. Finns det tendenser
och utvecklingslinjer som leder till en
situation i vårt svenska samhälle där demokratin eller dess förutsättningar har
underroinerats.
En andra nyansering gäller formuleringen av demokratin, bestämningen av
vad som skall avses med demokrati. Flera av artiklarna i serien har rört frågan
om demokratin som överideologi. Ea
strävan kan förmärkas hos flera av for.
fattarna att formulera demokratin på det
traditionella sättet som den formuleratst
nordisk statsvetenskaplig doktrin. l)e.
mokratin blir då form , inte innehåll.
Om demokratin formuleras och godtal
som överideologi har förrnodlingen ea
viktig seger i demokratins ständiga återerövring vunnits. Den partipolitiska domokratidebatten kommer då inte längte
att gälla demokratin. Den kommer ist&
Jet att gälla demokratins förutsättning~~
Men där är vi inte idag.
Alltsedan 60-talet har först socialdt
mokraterna och därefter mittenpartieJW
med demokrati kommit att förstå av
värt mycket mer än i vid mening formell
krav på det offentliga beslutsfattandeL
Demokrati har gällt företagsstyrniJ1,
förändringar av det ekonomiska systornet och mycket mer därtill.
Sedan mitten av 70-talet har det modorata partiet följt en liknande väg. Demokrati har blivit frihet och vice versa.
Demokratin bildar inte överideol<w
förrän samtliga partier av betydelse godtar och respekterar en gemensam ideob
gi. För det är enigheten om en viss iJUIOo
börd som definierar att det verkligen t
fråga om en överideologi, inte innebci
den i sig. Demokratin blir alltså inte
överideologi enbart genom att ett eller
ett par av de politiska partierna ansluttr
sig till den demokratidefinition som t.
hävd i nordisk statsvetenskap. Däremat
·kan detta leda till att enighet så småniJt
om uppnås om denna demokratiUJIP’
fattning.
Och därmed har förmodligen det pi
tiska imperativ som formulerats i
med artiklarna i Svensk Tidskrift arf.
vits, det lyder kort och gott: Återskapa
tnigheten om demokratin.
Första steget är att något parti, någon
partiledare, avsvär sig att inrymma hela
sitt partiprogram i själva demokratiformuleringen. Därefter ankommer det på
de andra partierna och deras ledare att
IIIsluta sig till denna bestämning av deIIOkratin och därefter reservera demobati som begrepp för vad som inryms
häri och ingenting annat.
När demokratin som överideologi är
Aterupprättad finns all anledning att föra
diskussionen vidare om demokratins förBisättningar. Då blir enigheten svårare
ltt uppnå men den politiska diskussiaten kan bli mer rationell och föras i nå-
J)! lägre tonläge. Vi kan i vårt samhälle
diskutera om vi är inne i en samhällsutYeekling som kan leda till att demokra- 389
tins förutsättningar så håller på att försvagas att demokratin i sig hotas.
Vi kan vara eniga om att Sverige idag
har en stark och livskraftig demokrati.
Vi kan vara eniga om att samtliga partier
av betydelse har ett gemensamt mål i
bevarandet och befästandel av demokratin. Vi kan inse att hoten mot demokratin
inte ligger i en ond vilja. Hoten ligger i
bristande förutseende. Och detta förutseende kan vi förbättra genom en framåtsyftande diskussion om hur demokratins
förutsättningar håller på att förändras.
Och i det sammanhanget får vi föra diskussioner om vårt ekonomiska system,
om den personliga friheten och om hur
människor skall få inflytande över sin
vardag. Om det nu kan ledas i bevis att
dessa frågor är av relevans för den politiska demokratins vitalitet och överlevnad.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner