Print Friendly

Lars Molin; En folksjukdom

Av Redaktionen | 31 december 1974


1974


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

LARS MOLIN:
En folksjukdom
Det finns en folksjukdom, som angriper
ungefär två procent av Sveriges befolkning och som trots detta är förvånande
okänd. Det är hudsjukdomen psoriasis.
Docent Lars Molin vid Regionalsjukhuset i Linköping skriver om dess fortfarande ganska okända orsaker, om dess
förlopp och om möjligheterna att bota
den. Han understryker att den inte är
smittsam. Men för många utgör den en
social påfrestning. I vissa yrken är det
nästan omöjligt att stanna, om man blir
angripen av den, och det förekommer
att den försvårar eller nästan omöjliggör
kontakter människor emellan.
Om psonaslS och om bot för psoriasi
läser man redan i Andra Konungabokem
5 kapitel: ”Naamen, den arameiske ]ro.
nungens härhövitsman, hade stort anseende hos sin herre . . . och han var ea
tapper stridsman, men spetälsk.” Hm
sjukdom var dock inte spetälska utaa
psoriasis.
Något svenskt namn ‘har inte sjukdomen. Ordet kommer av grekiska pso11,
som betyder skorv och kliande utslaf
Psora användes också för att beteclaa
sjukdomar på växter och träd. Tofl\
fjällande hudutslag kallade grekerna va
ligen lepra. I den berömda boken ”~
cutaneous diseases”, utgiven av engdt
mannen Robert Willan 1809 och ofta
tecknad som den första läroboken om
dens sjukdomar, beskrives olika
av sjukdomen, några under namnet
och andra under namnet psoriasis.
var först österrikaren Hebra,
som den moderna dermatologiens
som gjorde en klar distinktion
psoriasis och lepra.
dock föreställningen kvar om
som en form av lepra. Strindberg är
den ende som talar om sin psoriasis
som spetälska, exempelvis i Ett dr(iiiiSJIM
Hudutslagen vid psoriasis har
av röda fjällande fläckar. Ibland
fjällningen dominera, ibland
Orsaken till dessa förändringar
ökad blodcirkulation inom de
hudområdena och en rubbning i
förhorning. Dessa hudutslag kan
mycket varierande storlek och form,
från små utspridda runda fläckar till
D
r
tJ
ra sammanhängande ytor, som kan täcka större delen av huden. Vissa delar av
kroppen är oftare säte för psoriasisutslag
än andra. Särskilt gäller detta armar och
ben, speciellt armbågar och knän, naglar
och hårbotten. Ansiktet går vanligen fritt
från utslag.
Psoriasis är en mycket vanlig sjukdom.
Hur vanlig vet man inte med säkerhet,
men uppskattningsvis två procent av befolkningen i ~verige har sjukdomen, vilket skulle innebära omkring 150-200 000
personer. Ofta är sjukdomen mycket
lindrig, och många människor vet inte
om att de har den. Då den saknar ett
svenskt namn kallas den inte sällan för
eksem. Ungefär var tionde person, som
söker en hudläkare, lider av psoriasis.
sjukdomsförloppet
Sjukdomen kan starta hos såväl spädbarn
som åldringar, men vanligen börjar den
visa sig under ungdomsåren. Hälften av
alla har fått sin psoriasis före 20 års ålder.
sjukdomen har ett kroniskt och recidiverande förlopp i flertalet fall. Hos omkring en tredjedel av personer med psoriasis förekommer emellertid perioder
med fullständig syrntomfrihet. Dessa perioder kan vara kortare eller längre, inte
sällan årslånga. Det är därför fel att betrakta psoriasis som en obotlig sjukdom.
Trots dess stora variationsrikedom så-
väl i förlopp som utbredning på huden
och utseende anser man att psoriasis är
en sjukdomsenhet knuten enbart till huden. De förändringar, som man kan på-
-4-09
visa i andra organ i kroppen hos personer med psoriasis, är inte psoriasis i inre
organ. De anses vara sekundära till hudsjukdomen eller helt oberoende av den.
Ett undantag skulle måhända vara den
ledsjukdom, som kan förekomma samtidigt med psoriasis i omkring en tiondel
av fallen. Det är en gammal tvistefråga,
huruvida denna ledsjukdom är specifik
för psoriasis eller om den uppträder hos
den psoriasissjuke mera av en slump.
Denna ledsjukdom skiljer sig på flera sätt
vad beträffar utbredning och karaktär
från andra kroniska ledsjukdomar, främst
kronisk ledgångsreumatism, den s k reumatoida artriten, och har inte sällan ett
förlopp som är relaterat till hudsjukdomens. Någon psoriasis i lederna rör det
sig emellertid inte om. Vid sidan av den
objektivt påvisbara inflammationen i lederna synes en känsla av stelhet utan
märkbar inskränkning av ledernas rörelseförmåga vara en vanlig företeelse hos
personer med psoriasis.
Förekomsten
Orsaken till psoriasis är ännu inte känd.
Även om man inte är beredd att betrakta
psoriasis som en ärftlig sjukdom, har man
klara belägg för att ärftliga faktorer spelar en stor roll för uppkomsten av sjukdomen. Psoriasis förekommer exempelvis
ofta hos båda syskonen i enäggiga tvillingpar. Vidare är risken för att ett barn
skall få psoriasis högre om någon av föräldrarna har sjukdomen, och än högre
om båda föräldrarna har sjukdomen, än
om ingen av dem är sjuk. Man har emel- 410
lertid haft svårigheter att klarlägga ärftlighetsgången.
Hos dem som har anlaget att få psoriasis kan sjukdomen utlösas av många
olika typer av yttre eller inre faktorer.
En del av dessa är väl kända, de flesta
dock mindre. Sedan länge vet man att
psoriasis kan debutera eller ett nytt utbrott komma efter infektioner. Speciellt
gäller detta halsfluss hos barn och ungdom. I dessa fall får man ofta en karakteristisk typ av psoriasis i form av rikligt
med små, sällan över tioöresstora utslag
spridda över hela kroppen. Denna typ av
utslag har stora utsikter att h~lt försvinna efter några månader.
Det är av väsentlig betydelse att i sammanhanget framhålla, att detta inte betyder att psoriasis skulle smitta från en
person till en annan. Ingenting finns som
talar för att så skulle kunna ske.
Mekanisk retning av huden kan också
framkalla psoriasisutslag, exempelvis i ett
rivmärke. Att psoriasis också kan provoceras av psykiskt omskakande upplevelser är omvittnat. En vanlig iakttagelse
bland personer med psoriasis är dessutom att försämring av redan existerande
psoriasis kan förekomma i anslutning till
psykisk stress.
Behandlingen
Den grundläggande strukturella förändringen i huden vid psoriasis är en kraftig förtjockning av överhuden. Cellerna
i överhuden nybildas betydligt snabbare
än normalt. Detta medför också en förändring i avstötningen av det yttersta
skiktet av hornlagret – som normak
sker utan att man märker det – vilkd
resulterar i den ofta och för många besvärande fjällningen. Bakom den kraftigt
ökade cellnybildningen i huden ligger ea
stegrad ämnesomsättning i hudens cellet
Denna synes dock inte vara specifik f&
psoriasis. Man kan därför inte betrakll
psoriasis enbart som en ämnesomsättningssjukdom i huden.
Den behandling som man i dag
erbjuda inriktar sig i huvudsak på
bromsa cellnybildningen i huden.
gör man framförallt med medel som
salvor eller på annat sätt appliceras
rekt på huden. Tjära eller derivat
tjära har sedan långa tider använts
framgång. Närbesläktad med dessa
del är den substans, ditranol, som in
ducerades i början av 1910-talet i T
land och som fortfarande är vårt
effektiva medel mot psoriasis. T •
medför den vissa kosmetiska olägenh
Därför knöts stora förhoppningar till
tisonsalvorna, när dessa kom i bruk.
har dock inte helt infriat förväntnin
na. De har visserligen sin givna pi
behandlingen, främst genom att vara
metiskt tilltalande för behandling
hemmen, men är inte alltid tillräc
effektiva för att ge en läkning av u
gen.
Vid sidan av dessa ”lokala” medel
under senaste decenniet en del cell ·
kommit till användning för ”syste
handling”, dvs de ges som tabletter
injektion. Dessa medel används i
ella fall, där annan behandling inte
äaskat resultat, och ges med stor försiktighet och under noggrann kontroll.
Att samma medel även kommer till användning vid vissa cancersjukdomar, viib också karakteriseras av kraftig cellnybildning – inte i huden utan exempelvis i benmärgen – oroar stundom den
psoriasissjuke, som kan tro sig ha en cancersjukdom i stället för psoriasis. Inte
minst inträffar sådant när någon tidning
.n plötsligt slår upp rubriker om behandling
tt av psoriasis med cancermedel, vilket in- :t träffade för några år sedan; det berörda
medlet hade då varit i bruk i landet i
1- nära tio år. Den kraftiga cellnybildningr en till trots finns inga likheter mellan pso- :l riasis och cancer.
På senaste åren har klimatvården tillkommit som ett fullgott alternativ till
den behandling som man kan erbjuda
vid sjukhusen. Vissa former av psoriasis
försämras emellertid klart av denna typ
av behandling. Klimatvård innebär några veckors vistelse under organiserade former i varmare länder. Där utnyttjar man
de salta badens uppmjukande effekt på
huden och det intensiva ultravioletta ljusets hämmande effekt på äggvitebildningen i hudens celler, detta i kombination
med rekreation i en avslappad och vacker miljö. Sedan slutet av 1960-talet driver landstingen en sådan behandling för
psoriasissjuka vid jugoslaviska kusten.
Den startades i samarbete med Svenska
psoriasisförbundet, som är en patientorganisation vilken också prövat liknande
behandling på andra platser, bl a Kanarieöarna. Denna vårdform är inte ny. Re- 411
dan Naaman badade, på ordination av
profeten Elisa, sju gånger i Jordans vatten och blev frisk.
Den sociala frågan
Bland alla de faktorer som influerar på
individens sociala situation är hälsotillståndet, eller snarare brister i hälsotillståndet, bland de viktigaste. Det finns
flera skäl som talar för ett samband mellan psoriasis och social påverkan. Psoriasis är en kronisk sjukdom, den debuterar ofta i unga år, är inte sällan lokaliserad till väl synliga delar av kroppen,
och kan vara förenad med ledbesvär.
Sjukdomen kan för många unga innebära
stora problem i kontakterna med andra
människor, inte minst på det sexuella planet. Kontaktsvårigheter lever inte sällan
kvar resten av livet.
Den envisa fjällningen skapar sina
problem även på annat sätt i vardagslivet. Många klagar över att aldrig känna
sig rena. Heltäckande mattor i bostaden
kan vara svåra att hålla fria från fjäll.
Personer med fjällande utslag i hårbotten
kan bli avvisade från en frisersalong.
Andra människor skyggar för ett handslag
när man märker utslaget på den framsträckta handen. Exemplen kan mångfaldigas.
Det är vidare viktigt att ta hänsyn till
förekomsten av psoriasis vid val av utbildning och yrke. Utslag på händerna
kan exempelvis medföra att man inte
kan fortsätta med arbete inom matvarubranschen. Även andra yrken kan försvåras där kontakten med mycket folk
412
störs av utslagen, såsom det kan upplevas
av expediter i affärer. Yrken, där nersmutsning eller kraftig svettning är vanlig, kan vara omöjliga att fortsätta med
om man har utbredda hudförändringar.
Måste man på grund av sin hudsjukdom
byta arbete kan man numera få ekoJJOo
misk hjälp till omskolning. Det är dock
påfallande hur ofta människor med svår
psoriasis kan vara i fullt arbete år efter
år utan en dags frånvaro på grund av sia
hudsjukdom.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner