Print Friendly

Lars Fimmerstad; Krigsfilm, syndaförlåtelse och krypskytte

Av Redaktionen | 31 december 2004


2004


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

0:::
UJ
::.:::
u
:Q
cc
LARS FIMMERSTAD OM
krigsfilm, syndaförlåtelse och krypskytte
K
riget fortsätter att vara ett huvudtema på den internationella
bokmarknaden. Mellanöstern och Tjetjenien är ett par av de krigshärdar som
vägrar att slockna. Följden blir ett infekterat intresse för krig, i alla dess former.
Efter decennier då de flesta tevetittare kunnat inbilla
sig att krig i slutändan är något som bara andra deltar i, finns risken att själva krigandet återigen glorifieras. Det anser i alla fall nestorn bland dem som skildrat kriget som upplevelse, Paul Fusell. Han har alarmerats av att så många nu tycks ha en tendens att se
romantiska sidor av kriget.
I The Boys’ Crusade, American G.I.s in Europe:
Chaos and Fear in World War II återvänder
han till den nu 60-årsjubilerande allierade
invasionen av det tyskockuperade Västeuropa 1944. Verkligen återvänder,
Paul Fusell deltog själv som amerikansk infanterilöjtnant i invasionen.
Han säger också att krig aldrig
borde skildras av andra historiker
än dem som i likhet med honom
själv deltagit i dem. Filmer som
Steven Spielbergs Saving Private
Ryan ådrar sig hans särskilda förakt. Efter de inledande krigsscenernas hårresande realism, drunknar filmen i den usla äventyrsberättelsens
förljugenhet. Krig är aldrig annat än ett
smutsigt och degraderande hantverk, om än
i bland nödvändigt, inskärper han och stöder sig
också på en auktoritet som Ike Eisenhower, som sagt
just det.
VERKLIGHETSFÖRFALSKNING
Till filmernas verklighetsförfalskning hör också att
soldater där oftast framställs som fullvuxna män. Det
är som orkade man inte visa sanningen: Det amerikanska krigståget i Västeuropa 1944-45 genomfördes
huvudsakligen av vettskrämda inkallade 17 – 20-
åringar, nästan barn. Deras späda ansikten får vi inte
se på bioduken!
Det fanns, menar Fusell, inget ädelt och upphöjt
över dessa pojkars krig. De var främst förtärda av fasa,
hundratusentals dog och lemlästades, tiotusentals
deserterade, och självstympning för att slippa slagfältet
var mycket utbredd. Otaliga blev bokstavligen vansinniga av skräck och tog livet av sig hellre än att fortsätta
kriga.
EFFEKTFULLT TAL
Den till synes eviga krigshärden Mellanöstern har fått
otaliga historiker att också blicka tillbaka på korstågen.
Om första världskriget har kallats alla katastrofers moder under förra seklet, finns det en
annan katastrofernas moder när det gäller
förhållandet mellan den muslimska världen och Europa under snart ett årtusende- det först korståget, ett händelseförlopp som pågick mellan 1095 och
1099.
Thomas Asbridge är en historiker som
inte bara ägnat sitt liv åt att forska i
korstågens historia, han har också följt
varje meter av det första korstågets väg.
Huvudströmmarna av människor från
Syd- och Nordvästeuropa möttes i KonstantinapeL Därefter genomkorsade de
Mindre Asien, som då slets i kampen om
herraväldet mellan de invaderande turkarna
och det byzantinska kejsardömets greker, arvtagarna till det Romerska riket. Slutligen nådde korsfararna, mirakulöst nog, Syrien och Palestina, och lyckade
erövra den heliga staden Jerusalem åter till de kristna, i
slutet på år 1099.
Asbridge har åstadkommit en av de hittills kanske
mest väldokumenterade och grundliga framställningarna av denna historiska katastrof och avfärdar många
myter. Han analyserar den märkliga kollektiva psykos
som svepte genom tusentalets Västeuropa efter det att
påven Urban III hållit sitt berömda tal, där han uppmanade till korståg, i Cluny år 1095. Kristenhetens heligaste plats, centrum i världsaltet var i de otrognas händer och måste räddas, så löd budskapet.
Påven själv blev förbluffad över effekten av talet. Kanske hade han tänkt sig att en lagom stor skara professio- ~~ lSvensk Tidskriffi zoo4, nr si
nella krigare av god familj skulle ställa sig under hans
befäl. I stället sveptes den kristna världen med av en
masspsykos. Upp till 300 000 människor, kanske ett par
tiotusental riddare med professionell utrustning, resten
ett hopskrap av folk som lämnade torvan så gott som
utan resurser.
INTE LÖNSAMT
Asbridge avfärdar tanken som guppade i kölvattnet av
den marxistiska historiesynen för några decennier sedan,
att korståget skulle vara ett plundringståg inspirerat av
rovgirigheten hos de deltagande. Tvärtom visar han att
för alla deltagare var korsfarandet ett synnerligen dyrbart företag. Allt under vägen kostade. Visst måste man
plundra under sin mödosamma och för de flesta dödliga väg mot det heliga landet.
Men ända fram till Jerusalem, där endast cirka 20
000 korsfarare återstod av de 300 000 ursprungliga, smalt
skarorna bort hastigt genom sjukdom, svält och ständiga turkiska attacker. Kannibalism var ibland den sista
utvägen för de av svält och törst deliriösa korsfararna.
Det som inte kunde plundras måste köpas. Någon
enstaka storman från Frankrike kunde få sig en förlä-
ning när Jerusalem äntligen var taget. Under något sekel
lyckades också en frankisk stat klamra sig fast kring Jerusalem. Men de få som lyckades ta sig tillbaka till Europa
efter 1099 efter förrättat värv var utblottade och förde
inga skatter med sig tillbaka. Mer eller mindre fantasifulla reliker var ofta det enda av värde de återvändande
förde med sig.
Det största värde de i regel fick, också det de
ursprungligen hade gett sig i väg för att få, var total
syndaförlåtelse. Det må förefalla oss i eftervärlden som
en smula mager utdelning. Men Asbridge menar att
skräcken för postumt syndastraff var en överväldigande
drivkraft i denna tid, då man trodde att den yttersta
domen var nära. Den europeiska krigarklassen brottades med svära samvetsplågor – det var ännu en
omdiskuterad fråga huruvida det tredje budets förbud
att döda verkligen kunde åsidosättas i krig. Urban III:s
snillrika teologiska trix, att man genom ett rättfärdigt
krig i Kristi tjänst kunde tvätta sig ren från all skuld
ådragen i andra icke rättfärdiga krig, var ett befriande
erbjudande.
Men det var inte bara de fä ätervändande korsfararna
som var brutna. Relationerna mellan den muslimska
världen och kristenheten var för all framtid ledda in på
den till synes eviga konfrontationens väg
De kristna skulle lära sig att kriga med betydligt mindre skrupler med tiden. Men helt kan aldrig känslan av
skuld trängas undan bland de krigande, hur övertygade de än blivit om det rättfärdiga i just det krig de
själva för.
AVSKYDDA KRYPSKYTTAR
En bisarr och tankeväckande bok om krypskyttens
historia visar hur skuldbelastat det individuella
dödandetalltid förblir. Krigshistorikern Andy Dougan
har i The Hunting of Man. A History of the Sniper
tagit upp ett märkligt förträngt ämne: krypskytten.
Sedan gevärens fulländning frän mitten på 1800-talet,
inte minst genom det då utvecklade kikarsiktet har
ingen krigförande part ansett sig kunna klara sig utan
krypskyttar.
Dougan visar hur girigt krigsledningarna i de flesta
krig under halvtannat århundrade använt sig av skickliga prickskyttar för att skapa kaos och manspillan
bakom de fientliga linjerna. Dessa ”snipers”, ordet har
en lika nedlätande klang som krypskytt på svenska,
glömdes oftast bort när krigen väl var över. Deras roll
tystades ner. Det hederliga kriget, det ansåg också vanliga soldater, det var det opersonliga. Materialkriget,
där massor av soldater sköt eller bombade anonyma
fiender som de knappast ens såg, kändes inte så moraliskt belastande för deltagarna.
Krypskyttarna var avskydda till och med av de
egna och levde en ensam och utstött tillvaro, smygande på fienderna. När de greps blev de oftast på alla
sidor omedelbart arkebuserade.Sällan beklagade sig
någon då över deras öde eller åberopade Genevkonventionen.
Skräcken för krypskyttar, visar Dougan, är för soldater i fält den kanske största av alla påfrestningar.
Lars Firnmerstad (lars.fimmerstad@telia.com) är frilansskribent och författare.
BOKFAKTA
Paul Fusell
The Boys · Crusade. American G.I.s in Europe: Caos and Fear in
World War Two.
Weidenfeld & Nicolson, London 2004
Thomas Asbridge
The First Crusade. A New History
Simon & Schster, London 2004
Andy Dougan
The Hunting of Man. A History of the Sniper
Fourth Estate, London 2004
OJ
O:
n
A
m
;o
lSvensk Tidskrift l2oo4, nr si m

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner